Vilken dag är allhelgonaafton?

Kort svar: Allhelgonaafton betecknar dagen och kvällen före allhelgonadagen eller alla helgons dag.

Allhelgonadagen har uppmärksammats inom den kristna världen sedan 800-talet och till Sverige kom den med kristendomen på 1100-talet. Dagen före en helgdag får på svenska efterledet ”-afton” som till exempel i julafton, nyårsafton eller midsommarafton. Således är allhelgonaafton dagen före allhelgonadagen eller som det beskrivs i SAOB från 1898:

(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag. 

Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.

  • För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
  • För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
  • En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.

Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01

Litteratur:

allhelgonaafton” SAOB

Vad firas den första söndagen i november?

Kort svar: Numera firas ”alla själars dag” den första söndagen i november. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet firade man alla helgons dag första söndagen i november.

Alla helgons dag (1 november) är en dag som var helgdag i Sverige under hela den katolska medeltiden, redan 1198 finns den med i Vallentunakalendariet som en andra rangens helgdag. Det var inte förrän 1772 som alla helgons dag togs bort som självständig helgdag.

När alla helgons dag inte längre var en helgdag flyttades det kyrkliga och till stor del också det folkliga firandet av alla helgons dag till den nästföljande söndagen, vilket ju blir den första söndagen i november. Om man t.ex. läser annonser från det tidiga 1900-talet så är det på ”allhelgonasöndagen” som man tänder ljus på gravarna.

Under första hälften av förra seklet så ökade intresset att tända ljus på gravar vid alla helgons dag. Dessutom ville man flytta helgdagar från våren till hösten. Således beslutade man 1953 att återge alla helgons dag sin forna status som helgdag, men nu på den lördag som inföll mellan 31 oktober och 6 november.

I den nya evangelieboken som Svenska kyrkan antog 1983 kallade man den första söndagen i november för ”Söndagen efter alla helgons dag”. Det diskuterades redan då att kalla dagen för ”alla själars dag” men det skulle dröja till 2003 innan namnet alla själars dag började användas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2022-10-26)

Källor:

Nya helgdagar” SvD 1982-05-14

Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Hur länge har alla helgons dag funnits?

Kort svar: Allhelgonadagen eller alla helgons dag har firats den 1 november i katolska kyrkan sedan 800-talet. Till Sverige kom dagen med kristendomen på 1100-talet.

Firandet av helgon i dem katolska kyrkan har sitt ursprung i firandet av kristna martyrers dödsdag. Från 300-talet finns det belägg för att fester firats till minne av alla kristna martyrer på olika platser i den kristna världen oftast på datum nära påsk och pingst.

Troligen var det påven Bonifacius IV som på 600-talet bestämde att firandet av ”alla helgons dag” skulle vara ett bestämt datum för hela den kristna kyrkan och man valde då 13 maj. Hur och när dagen sedan flyttas från våren till hösten och 1 november är inte helt klarlagt. Vissa källor menar att det var påven Gregorius III som flyttade dagen på 700-talet, men de flesta menar att det skedde på 800-talet. Mats Rehnberg skriver:

Under påven Gregorius IV [påve 827-844, min anmärkning] överflyttades helgondagen till i november. Ludvig den fromme lät 835 införa högtiden i sitt välde.

Till Sverige kommer allhelgonadagen med kristendomen på 1100-talet och det första belägget finns i Vallentunakalendariet 1198. Under medeltiden firades allhelgonadagen bl.a. med gillen och den behöll sin status som självständig helgdag ända till 1772.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur:

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Hur firades alla helgons dag förr?

Kort svar: Under medeltiden var alla helgons dag en andra rangens helgdag och firades bl.a. med allhelgonagillen. Från 1800-talet finns exempel på hur allhelgonadagen var en festdag för ungdomar. Dessutom var dagen en viktig dag för att spå väder.

Allhelgonadagen 1 november finns inskriven i en av de äldsta svenska skriftliga källorna, Vallentunakalendariet från 1198. Vi vet alltså att dagen var en helgdag alltsedan kristendomen kom till Sverige. Då hade den uppmärksammats inom katolska kyrkan sedan 800-talet. Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Ett gille är ett ”kalas av folklig karaktär” och just allhelgonagillen kunde man uppleva på flera olika platser runt om i landet. Katarina Harrison Lindbergh skriver att ”den [allhelgonadagen] verkar ändå ha varit betydelsefull i folkdjupet” och man passade även på att idka välgörenhet i anslutning till festandet.

Allhelgonadagen överlevde som självständig helgdag fram till 1772 då den försvann och istället flyttades det kyrkliga firandet till den första söndagen i november. Det finns längre fram i historien exempel på hur firandet av av allhelgonadagen kunde gå ganska vilt till. Ett exempel finns från1854 i Vilhelmina:

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

Allhelgonadagen kallades också för korvkvällen eftersom årets slakt skulle vara färdig just då.

Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen.

Det finns också många exempel på hur att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.

Allhelgonadagen har också räknats som årets första vinterdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Under 1900-talet blir allhelgonadagen och sedan alla helgons dag istället den dag då man går till gravar och tänder ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

”helgonmäss” SAOB

När började man fira alla helgons dag i Sverige? 

Kort svar: Det tidigaste belägget för allhelgonadagen i Sverige är från Vallentunakalendariet 1198.

Att ha en dag för att fira ”alla helgon” i början av november är en tradition som går tillbaka till åtminstone 800-talet och påven Gregorius IV. Tidigare hade en liknande dag funnits under våren. När Sverige blir kristet under 1100-talet följer den kristna kalendern med dess helgdagar med. Allhelgonadagen återfinns för svenskt vidkommande första gången i Vallentunakalendariet år 1198.

Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Även om flertalet helgondagar försvann ur den svenska kalendern i och med reformationen så lyckades faktiskt allhelgonadagen behålla sin status som helgdag fram till 1772 då den avskaffades. Därefter var allhelgonadagen, 1 november, under mer en ett och ett halvt sekel en vanlig dag. Däremot uppmärksammades den första söndagen i november som alla helgons dag och det var till den dagen man knöt det kyrkliga firandet.

Sveriges statskalender / 1877 /

Det var först 1953 som man återgav dagen sin forna status som självständig röd dag, men då som ”alla helgons dag” och placerad på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Vad är helgamäss?

Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.

Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Det andra ordet, ”helgmässafton”, hänger samman med att alla helgons dag också kallats för helgmäss i vissa delar av landet. Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Dagen kallades för helgamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. häljamäss) och firandet kunde gå nog så vilt till.

Den 31 oktober kunde också kallas för ”helgmässafton”.

Barometern 1894, de 31 oktober

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Är halloween och alla helgons dag samma datum 2020?

Kort svar: Ja, år 2020 infaller halloween och alla helgons dag på samma datum – 31 oktober.

Vid månadsskiftet oktober/november har det under lång tid och i många olika kulturer firats olika former av fester. Sista oktober har på många platser räknats som sommarhalvårets sista dag och med november månad började vinterhalvåret.

I Sverige har vi sedan kristendomen kom till landet haft alla helgon dag den 1 november och så är det – i viss mån – fortfarande. Men sedan 1953 infaller helgdagen alla helgons dag på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och allhelgonadagen (som inte är en röd dag) infaller 1 november. Det är på alla helgons dag (alltså på lördagen) som det är vanligt att man tänder gravljus.

Sedan 1990-talet har den från USA importerade högtiden halloween börjat firas i Sverige. Halloween firas typiskt med att karva pumpor, äta mycket godis och pynta i skräcktema.

Halloweenpumpa

Ett problem med halloween som importerad högtid är att datumet (31 oktober) vissa år (ex. 2020) sammanfaller med alla helgons dag. Även om det finns vissa likheter mellan högtiderna – ex. att båda på sätt och vis handlar om döden – så firas de på väldigt olika sätt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

När alla helgons dag 2022?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Alla helgons dag infaller 2022 lördagen den 5 november och det är då de flesta tänder ljus på gravar. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är, sedan 1953, alltid på en lördag. 

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Det kyrkliga firandet la man den första söndagen i november. Under 1900-talets första hälft, i samband med att seden att smycka gravarna på alla helgons dag växte, så väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och det är denna lördag då de flesta tänder ljus på gravarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-13, uppdaterad 2021-01-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Är alla helgons dag röd dag?

Kort svar: Allhelgonadagen (1 november) är inte en röd dag, däremot är alla helgons dag (lördagen i allhelgonaveckan) alltid en röd dag.

Allhelgonadagen (1 november)är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Istället firade man den första söndagen i november som alla helgons dag.

Den 1 november fortsatte att kallas allhelgonadagen (med lite olika stavning) i almanackan men var alltså inte längre någon röd dag. Under första hälften av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen. Dessutom fanns det en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Alltså så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Således är allhelgonadagen inte röd dag medan alla helgons dag är det.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-10-08), uppdaterad 2022-10-09

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen och alla helgons dag?

Kort svar: Allhelgonadagen är 1 november och är en vanlig dag, medan alla helgons dag är lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november och det är en röd dag.

Bakgrunden till att man inom den kristna kyrkan firar en allmän helgondag i början av november är att det i flera äldre kulturer fanns ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. Någon gång under 800-talet blir 1 november ”alla helgons dag” i katolska kyrkan och på 1100-talet kommer dagen till Sverige med kristendomen.

Under reformationen på 1500-talet avskaffades en rad helgondagar av ”ekonomiska, sociala och moraliska skäl /../ men när det kom till allhelgonadagen kunde man även anföra religiösa skäl” (Herlitz, s. 125). Sveriges lutherska kyrka och administration avskaffade successivt olika helgdagar och både 1738 och 1741 gjorde försök att avskaffa allhelgonadagen som helgdag. Men det var först i och med den stora helgdagsreduktionen 1772 som allhelgonadagen 1 november blev av med sin helgdagsstatus.

I början av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Numera är alltså 1 november (allhelgonadagen) en vanlig dag medan lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (alla helgons dag) en röd dag.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-10-29, uppdaterad 2022-10-09)