Kort svar: I den svenska almanackan bytte ”menlösa barns dag” år 2000 namn till ”värnlösa barns dag” eftersom ”menlösa” ansågs ha en negativ klang.

Den 28 december eller fjärdedag jul var fram till ”den stora helgdöden” år 1772 helgdag i Sverige. Den 28 december har sedan åtminstone 400-talet också firats som en minnesdag för alla de gossebarn som Herodes, enligt en text i Bibeln, lät döda i samband med Jesus födelse.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder;

Trots att händelsen förmodligen aldrig ägt rum sågs de döda barnen som de första martyrerna bland kristna under de första århundradena. Redan på 400-talet började deras dag firas i Rom och dagen för firandet är 28 december i katolska kyrkan, 29 december i ortodoxa kyrkan och 27 december i den syrianska kyrkan.

I Sverige kallades den 28 december för ”menlösa barns dag”. År 2000 bytte dagen namn till ”värnlösa barns dag” eftersom man ansåg att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Så här skriver Språkrådet:

I äldre svenska betydde menlös snarast ’oskyldig’ (egentligen ’utan förmåga att kunna göra något’), ’utan skada eller fel’, och menlösa barn var barn som inte hade några synder på sitt samvete. I dag betyder menlös som bekant huvudsakligen ’intetsägande’, ’oförarglig’.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)