Etikettarkiv: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Vilka har gjort rösterna till ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Rösterna i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton görs av Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i teve på julafton för första gången. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

H.K. Bergdahl (röst av Åke Fridell)

Per Åhlin är den som tecknat filmen, Gunnar Svensson har skrivit musiken och Tage Danielsson har skrivit manus och han är också den som gör berättarrösten. Förutom Tage så är det följande personer som ger röst:

  • Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson)
  • Toivo Pawlo (Tyko Johnsson)
  • Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder)
  • Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl)
  • Catrin Westerlund (Fru Bergdahl)

Förutom Per Andrén så var det etablerade skådespelare som fick göra röst. Pawlo skulle t.ex. komma att göra speakerrösten åt Picassos äventyr. Att just Andrén fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Vem är ”H.K. Bergdahl?

av

Kort svar: H.K. Berggdahl är en karaktär i ”Sagan om Karl-Bertil Jonnsons julafton”.

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på SVT varje julafton. Texten skrevs av Tage Danielsson 1964 och teckningarna gjordes av Per Åhlin.

Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).

I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.

H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.

När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Arthur.

Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vilket teve-program är på i bakgrunden under julfirandet i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Teve-programmet som har julmusik under julaftonen hemma hos Karl-Bertil Jonsson är Nygammalt med Bosse Larsson.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

I filmen finns en rad detaljer som är anakronistiska. Ett sådant exempel är att familjen Jonsson har teve-apparat trots att det kör gengasbilar på gatorna och taxeringskalendern är från 1942.

Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.

Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:

Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.

Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.

Tablån 1975-12-24

Till skillnad från Julnygammalt så sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton fortfarande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-06

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin.Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonet, gengasaggregatet, taxeringskalender från 1942) förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källor:

”Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

av

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, första gången sänd i svensk teve 1975.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12

Vem har skrivit texten till ”Nu så kommer julen”?

av

Kort svar: Texten till ”Nu så kommer julen…” som bl.a. sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonsssons julafton är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson har lagt det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så stämmer Karl-Bertil (eller egentligen skådespelaren Per Andrén) upp i sång ”vari kunderna hest föll in” (som Tage Danielsson skriver):

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Även om det är Tage Danielsson som skrivit hela sagan så är julvisan som sjungs inte hans verk. Texten till Nu så kommer julen… är skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. Först gången hela dikten publicerades var 1857 i barntidningen Eos julnummer.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Texten har sedan tonsatts av en rad olika musiker, men den melodi som sjungs i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton  är gjord av Ellen Heijkorn 1920.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-11-23)

Källa: Kronholm, Jan ”Nu så kommer julen, nu är julen här…” Nya Åland (2010-12-23)

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. 

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Vem har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Tage Danielsson har skrivit ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. 

Karl-Bertil är 14 år och har fått feriejobb på postens fragila avdelning och i hemlighet sorterar han julpaketen med hjälp av taxeringskalendern. I enlighet med sin förebild Robin Hoods ädla motto att ”ta från de rika och ge till de fattiga” väljer Karl-Bertil ut paket som ska få sprida glädje i stadens fattiga kvarter.

Berättarrösten görs av författaren själv – Tage Danielsson, Karl-Bertils röst görs av Per Andrén och hans far – Tyko Jonsson – görs av Toivo Pawlo.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julen 1975 gjorde Tage Danielsson tillsammans med tecknaren Per Åhlin en kortfilm som sändes första gången i teve på julafton samma år. Musiken komponerades av Gunnar Svensson.

image

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-23)

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Vilka är de mest sedda programmen på julafton?

av

Kort svar: På julafton är det mest sedda programmet, utan konkurrens, ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Därefter kommer ”Kan du vissla Johanna?”  och ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.

Ingen annan helg är i Sverige så förknippad med teve-tittande som julhelgen. Att klockan 15.00 bänka sig och se på samma Disneyfilmer vi sett sedan vi var små är (för att låna Jeremy Stahls ord) en ”bisarr tradition”. Men vilka program är de populäraste på julafton?

Om vi tittar på de senaste årens julaftnar är det främst tre program som dominerar topplistorna. Som given etta under alla år kommer Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Tittarsiffrorna för programmet ligger mellan 3,2 och 3,8 miljoner och det är ofta årets näst eller tredje mest sedda program (efter Melodifestivalen).

DSC_0031-1

Som två och trea på listan över populäraste teve-program på julafton kommer Kan du vissla Johanna? och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. De två programmen samlar mellan en och 1,5 miljon tittare på julafton. Till detta kan också läggas årets juvärd som med stor draghjälp av Kalle Anka samlar ett par miljoner tittare.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-10)

Källa: 

”Kalle Anka och hans vänner” tappar tittare” Aftonbladet 2013-12-27

”Här är de mest sedda programmen på julafton och juldagen” 2012-12-27

”Tv-toppen: Kalle Anka behåller greppet” Hallands-posten 2010-12-27

”Tittartapp för Kalle Anka” Aftonbladet 2008-12-29

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmögne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Flaggirlanden fick Karl-Bertil i filmen av byrådirektör H.K. Bergdahl.

Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Den röda flaggan med att hakkors i mitten var inte bara flagga för NSDAP i Tyskland utan också nationsflagga för hela landet efter nazisternas maktövertagande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20, uppdaterad 2014-12-25)

Källa: ”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23