Från vilket år är taxeringskalendern i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Taxeringskalendern som Karl-Bertil Jonsson använder är från 1942.

Enligt författaren Tage Danielsson är det tänkt att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ska utspela sig under 1940-talet. Men tecknaren Per Åhlin har lagt in en rad anakronismer som daterar filmen till långt senare, t.ex. att familjen tittar på Julnygammalt på sin TV.

En, av många, detaljer som indikerar att sagan utspelar sig på just 1940-talet är den taxeringskalender som Karl-Bertil använder sig av för att ta reda på exakt hur hög taxerad inkomst t.ex. H.K. Bergdahl (så att hans paket med morbror Arturs tändstickstavla av Bodens fästning kan ges till en fattig på någon av stadens ölkaféer). Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder, och som tillhör hans far Tyko, är från 1942.

Ur filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

På vilken adress bor Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum – Stockholm.

Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

I vilken stad utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den animerade filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” utspelar sig i Stockholm.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum.

Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.

En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.

Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julenär dock inte lika självklar att placera i någon stad.

Nästa indikation är att byrådirektör H.K. Bergdahl bor på Djursholm enligt taxeringskalendern och om Tyko Johnsson och Karl-Bertil ska kunna åka taxi dit under juldagen bör de själva bo i närheten. Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vilket konstobjekt blir byrådirektör H.K. Bergdahl av med?

Kort svar: Byrådirektör H.K. Bergdahl blir av med en tändstickstavla föreställandes Bodens fästning.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts på kvällen varje julafton varje år sedan 1975 handlar om hur den unga Karl-Bertil Jonsson (med röst av Per Andrén) ”stjäl från de rika och ger till de fattiga”. I praktiken handlar det om hur han tar julklappar avsedda för rika människor (bl.a. hans egen far Tyko Johnsson) och ger dem till fattiga.

När Karl-Bertils föräldrar – mitt under julaftonsfilmen Lilla helgonet från 1944 – får reda på vad Karl-Bertil gjort blir faderns rasande och modern förtvivlad. På juldagen tar Tyko med sig Karl-Bertil och sin taxeringskalender – för 1942 – för att tvinga Karl-Bertil att be om ursäkt.

När de kommer till det första stoppet – byrådirektör H.K. Bergdahl (röst Åke Fridell) på Djursholm – får de veta att den julklapp som Karl-Bertil troligen tog från dem var ”morbror Arturs tändstickstavla med Bodens fästning på”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vem gör rösten till Tyko Johnsson?

Kort svar: Rösten som Tyko Johnsson i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” görs av Toivo Pawlo.

När Tage Danielssons berättelse Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skulle animeras till SVT inför julen 1975 behövdes skådespelare som gjorde rösterna till de olika karaktärerna. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

Scen från filmen

Som den glöggfryntlige fadern – Tyko Johnsson – valde man att ta en etablerade skådespelare (till skillnad från Per Andrén som gjorde Karl-Bertil) – Toivo Pawlo. Pawlo var 1975 en av Sveriges mest framburna skådespelare och hade tidigare samarbetat med Tage Danielsson i Mannen som slutade röka (Hugo Alighieri). Han skulle sedan också göra berättarrösten i filmen Picassos äventyr 1978.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källa: Ska du lukta på glöggen, pojke?” Norrköpings tidningar

Vilka har gjort rösterna till ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

Kort svar: Rösterna i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton görs av Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i teve på julafton för första gången. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

H.K. Bergdahl (röst av Åke Fridell)

Per Åhlin är den som tecknat filmen, Gunnar Svensson har skrivit musiken och Tage Danielsson har skrivit manus och han är också den som gör berättarrösten. Förutom Tage så är det följande personer som ger röst:

Förutom Per Andrén så var det etablerade skådespelare som fick göra röst. Pawlo skulle t.ex. komma att göra speakerrösten åt Picassos äventyr. Att just Andrén fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Vem är H.K. Bergdahl?

Kort svar: H.K. Berggdahl är en karaktär i ”Sagan om Karl-Bertil Jonnsons julafton”.

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på SVT varje julafton. Texten skrevs av Tage Danielsson 1964 och teckningarna gjordes av Per Åhlin.

Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).

I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.

H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.

När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Artur (det är dennes tändstickstavla med Bodens fästning på Karl-Bertil stulit).

Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vilket teve-program är på i bakgrunden under julfirandet i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Teve-programmet som spelar julmusik under julaftonen hemma hos Karl-Bertil Jonsson är Nygammalt med Bosse Larsson.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

I filmen finns en rad detaljer som är anakronistiska. Ett sådant exempel är att familjen Jonsson har teve-apparat trots att det kör gengasbilar på gatorna och taxeringskalendern är från 1942.

Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet i hemmet på Stjärnvägen 18. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.

Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:

Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.

Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.

TV-tablå 1975-12-24

Själva ljudet som hörs i programmet är dock, enligt uppgift, från skivan Hej Tomtegubbar med Bosse Larsson Och Bröderna Lindqvist ‎från 1972. Till skillnad från Julnygammalt så sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton fortfarande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-06

Vilket år kom Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs ursprungligen 1964. Den tecknade filmen hade premiär i svensk teve 1975.

En av de mest älskade jultraditionerna på svensk teve är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje julaftonskväll bänkar sig strax över en miljon svenskar framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson 1964. Tidigare under året publicerades Danielssons bok Sagor för barn över 18 år. Där är Karl-Bertil-sagan inte med, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Så här beskriver Tage det hela:

Det var så att 1964, tror jag de var, gav jag ut en bok som hette ”Sagor för barn över 18 år”. Karl-Bertil ingår inte i den samlingen. Men min bokförläggare Per Gerdin, bad mig skriva en saga till. Han skulle ha den till sin julskrift.

Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:

Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.

De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.

Karl-Bertil-248x300
Per Åhlins ursprungliga teckningar (från KB)

Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.

I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också

Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:

Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.

En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.

Fullskärmsinfångning 2017-12-25 214321
Teve-tablå 24 december 1975 i DN.

Alla de detaljer som finns i filmen (såsom hakkorset, filmen Lilla helgonetgengasaggregatet, taxeringskalender från 1942) förklarar Åhlin i en intervju Aftonbladet:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25, uppdaterad 2020-12-29)

Källor:

Julens hjälte jubilerar” Skånska Dagbladet 2015-12-24

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24