I samband med att kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag så flyttade kyrkan firandet till nästföljande söndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-31
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
”Tiden var inne” efter just fyrtio dagar p.g.a. en text i 3 Mosebok 12:
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa.
Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den numera istället på närmaste söndag – alltså söndagen som infaller 2–8 februari. Kyndelsmässodagen är dessutom den absolut sista dagen på kyrkoåret som relateras till julen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-27)
Kyndelsmässodagen har sitt namn efter ”kyndel” som är ett äldre ord för ljus och när man idag firar dagen i Svenska kyrkan spelar ljusen en central roll:
I kyrkan firar vi ofta gudstjänster med ljustema på Kyndelsmässodagen. Ibland välsignar vi de ljus som skall användas i kyrkan under året.
I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Enligt Svensk etymologisk ordbok från 1922 kommer ordet ”kyndel” från isländskans ”kyndill” (vilket betyder ljus). På norsk och svensk dialekt har det sedan blivit ”kyndel”.
Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa. Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den istället på närmaste söndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19
Kort svar: Den riktiga kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari, men i Sverige är kyndelsmässodagen också den söndag som infaller under tiden 2-8 februari.
Att vi firar kyndelsmässodagen beror på en gammal judisk tradition att en kvinna som fött barn efter fyrtio dagar skulle gå till templet för att rena sig. I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
Fram till slutet av 1700-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) en helgdag i Sverige – tillsammans med en rad andra Mariadagar. Men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 flyttades kyndelsmässodagen från 2 februari till närmast följande söndag. Som Jan Öyvind Swahn skriver:
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och i nuvarande kyrkoordning (kapitel 28) står det att läsa:
kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag (infaller) den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)
Kort svar: Att både 2 februari och 3 februari är kyndelsmässodagen beror på att den ”riktiga” kyndelsmässodagen är just 2 februari och den ”rörliga” kyndelsmässodagen i år (2013) råkar infalla den 3 februari.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och just år 2013 råkar närmaste söndag vara 3 februari – alltså har årets almanacka två kyndelsmässodagar i rad.
Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är 2 februari (fyrtio dagar efter jul), men sedan 1772 firar svenska kyrkan kyndelsmässodag på söndagen mellan 2 och 8 februari.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är alltid 2 februari. Men söndagen efter 2 februari bär också namnet kyndelsmässodagen, i år är 8 februari kyndelsmässodag eftersom 2 februari är en måndag.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Sammanlagt blir det (7+33) fyrtio dagar. Fyrtio dagar efter jul är 2 februari som fram till 1772 var kyndelsmässodagen. År 1772 flyttades kyndelsmässodagen till närmaste söndag.
Bland de första kristna firades Jesus födelse6 januari och fyrtio dagar efter detta datum är 14 februari – vilket också blev datumet för de första kyndelsemässodagarna under ett antal hundra år.
Före kristendomen blev statsreligion i Romarriket firades en fest den 15 februari – lupercalierna (vars föregångare Februa har gett månaden februari dess namn). Namnet lupercalierna kommer av det latinska namnet för varg (lupus) och syftet med firande torde ha varit att skrämma vargarna när man släppte ut boskapen. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn om hur firandet gick till:
Ritualet började med att man slaktade en hund och ett får, varpå man smetade djurens blod i pannan på tvenne ynglingar. Därefter torkades blodet bort med en mjöldoppad ulltott, och under denna tvättning skulle gossarna utbrista i ett långdraget gapskratt. Sedan skar man pisksnärtar av offerdjurens hudar, och med dem i händerna /…/ sprang stadens präster och piskade de kvinnor som väntade med sina nakna rumpor vända mot gatan. Syftet med agan var att fruar som inte lyckades bli med barn nu skulle bli fruktsamma. På kvällen hade kvinnorna ljusprocessioner över fälten för att rena dem från ont.
Så här långt är alla överens. Dock tvistar man om huruvida det förkristna firandet av lupercalierna ligger till grund för det kristna firandet av kyndelsmässodagen.
Många historiker menar att eftersom firandet av lupercalierna var en av de största under det romerska året valde den kristna kyrkan att år 494 slå samman lupercalierna med reningsfesten för jungfru Maria – liksom man ett sekel tidigare lagt Jesus födelsedag på dagen för firandet av Sol Invictus. Särskilt ljusprocessionerna passade det kyrkliga firandet och där fick den kristna högtiden sitt namn – kyndel betyder just ljus.
Så här skriver t.ex. Nils-Arvid Bringéus:
Dagen har sitt ursprung i en hednisk botgörarfest, som firades med ljus och facklor men som kristnades på 300-talet.
The feast was certainly not introduced by Pope Gelasius to suppress the excesses of the Lupercalia (Migne, Missale Gothicum, 691)
Dock flyttade flyttade den östromerske kejsaren Justinianus år 542 kyndelsmässodagen till dess nuvarande placering i almanackan (2 februari) för den skulle hänga samman med juldagens nya placering (25 december). De seder som då knutits till 14 februari (oavsett om de var hämtade från förkristna traditioner eller inte) följde med till det nya datumet.
Högtider och traditioner 