Kort svar: Att både 2 februari och 3 februari är kyndelsmässodagen beror på att den ”riktiga” kyndelsmässodagen är just 2 februari och den ”rörliga” kyndelsmässodagen i år (2013) råkar infalla den 3 februari.

Ordet kyndel i kyndelsmäss är ett gammalt ord för ”ljus”. Att vi firar kyndelsmässodagen beror på att det i Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Den Herrens lag som åsyftas är 3 Mosebok 12:

När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.

Sammanlagt blir det (7+33) fyrtio dagar. Fyrtio dagar efter jul är 2 februari som alltså är den ”riktiga” kyndelsmässodagen, men (som Jan Öyvind Swahn skriver):

alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.

Och just år 2013 råkar närmaste söndag vara 3 februari – alltså har årets almanacka två kyndelsmässodagar i rad.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-18)

Källa: Den svenska julboken av Jan-Öyvind Swahn