Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2017 den 25 juni respektive den 1 september.
Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.
Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:
Det två stora muslimska högtider är id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.
När är eid al-fitr?
Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.
Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):
Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.
Eid al-Fitr 2017 beräknas starta 25 juni, men detta kan som sagt ändras beroende på månen.
När är eid al-adha?
Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.
Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2017 beräknas detta vara den 1 september.
När är profetens födelsedag?
Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:
Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.
År 2017 tros profetens födelsedag infall den 1 december.
När är Ashura?
Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.
Ashura 2017 beräknas infall den 1 oktober.
Förslag på att förändra kalendern
Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.
In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.
P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20, uppdaterad 2017-08-26)
Källor:
”Islamic calender”
Hjärpe, Jan (2013) 99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag
Högtider och traditioner 