Kort svar: Skillnaden mellan den gregorianska (kristna) kalendern och den muslimska kalendern är att den kristna utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar.
Vid så gott som all beräkning av tid har astronomiska iakttagelser använts – särskilt de två himlakropparna solen och månen som med regelbundenhet rör sig på himlavalvet. Den tid som jorden tar på sig att passera ett varv runt solen brukar räknas som ett år, medan den tid det tar för månen att röra sig runt jorden är en månad. Problemet är att dessa två röreslebanor inte synkar med varandra.
Jorden rör sig runt jorden på drygt 365 dagar. Månen rör sig runt jorden på 29,5 dagar. Om man ska använda sig av månader med 29,5 dagar så kommer ett år med elva månader vara 324 dagar, ett år med tolv månader vara 354 dagar och ett år med tretton månader vara 383 dagar. Måne och sol ligger alltså inte i fas med varandra.
Den julianska och den gregorianska kalendern
En av många saker som Julius Caesar kommit att bli ihågkommen för är att han ligger bakom och har fått ge namn åt den kalender som användes i stora delar av Europa under nästan ett och ett halvt årtusende – den julianska kalendern.
Den julianska kalendern ersatte den äldre romerska och man började räkna ett år som jordens bana runt solen. Det var år 46 fvt som Julius Caesar införde han en ny kalender. Lars-Olof Lodén skriver:
Samma år utfärdade han ett edikt att årets längd i fortsättningen skulle fastställas till 365 dagar samt att vart fjärde år en skottdag skulle tilläggas. Härigenom erhöll man en 4-årsperiod på sammanlagt 1461 dygn, vilket mindre än en timme avviker från den totala längden av fyra tropiska år.
Även om den julianska kalendern var avsevärt mycket bättre än de tidigare romerska var den behäftad med ett fel som fick stor betydelse – noggrannheten i uppskattningen av hur långt året skulle vara. Det julianska året (med ett skottår vart fjärde år) var i snitt 365,25 dagar. Det astronomiska året är 365,2422 dagar. Detta gör en skillnad på 11 minuter och 14 sekunder per år, vilket kan tyckas lite. På 128 år växer dock felet till ett helt dygn.
Först under 1500-talets andra hälft kom den julianska kalendern att på allvar utmanas av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman Gregorius XIII.
Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår. I den julianska var ju vart fjärde år skottår, utan undantag. Men i den gregorianska kalendern så
hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra
Åren 1700, 1800, 1900 och 2100 är alltså inte skottår, men år 1600 och år 2000 är skottår i den gregorianska.
De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.
Bilden visar en kalender från oktober 1582 – där man kan se att tio dagar saknas.
Eftersom det fanns en konflikt mellan bl.a. katoliker och protestanter i Europa dröjde det långt tid innan andra länder införde den gregorianska kalendern. I Storbritannien skedde det inte förrän 1752 och Sverige följde året därpå (1753). För svensk del ströks elva dagar i februari.
Den muslimska kalendern
Inom islam börjar tiden räknas från det år då Muhammed tvingades fly från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.. Detta år räknas som det första och därefter skriver man AH (latinska anno hegirae = efter hijra). År 2016 e.Kr. är alltså år 1437 AH. Till skillnad från den kristna kalendern som räknar åren efter Kristi födelse (därav förkortningen e.Kr.).
Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:
Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.
Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.
Även judiska och kristna traditioner var från början knutna till månen. Påskfirandet (både judisk pesach och kristen påsk) är ju tydligt knutet till fullmånen och det är därför som påsken infaller på olika datum varje år.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)
Källa:
Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Högtider och traditioner 
I en annan minst lika intressant bloggartikel skriver du: Den 18 till 28 februari 1753 finns alltså inte i svensk historia, ett problem för bl.a. släktforskare som skall bedöma hur gamla människor som levde vid den här reformationen blev.
En fråga: Vet du något om hur de människor, som levde vid denna tid, reagerade på att bli ”berövade” 11 dygn av sina liv? Naturligtvis är det ett logiskt feltänk att de fråntogs 11 dygn i sina liv, men vi människor brukar ju resonera på det här befängda viset. Som bekant är logiskt tänkande och religiöst tänkande två helt olika saker.
Så jag undrar helt enkelt hur den tidens präster försökte förklara det skedda för sina religiöst primerade församlingsbor. Alltså: Hur ”tröstade” man dem som kände sig lurade och svikna? Jag kan tänka mig att det måste ha blivit vissa problem med hur man skulle ”kyrkobokföra” en person, som avled den 18 februari detta bisarra år. Prästen, som ville följa de statliga direktiven, måste väl skriva den 1 mars som dödsdatum. Något som de efterlevande fann mer eller mindre motbjudande, eftersom den avled dagen efter den 17 februari.
Apropå det. De ”stackare” som är födda den 29 februari, vilken dag brukar de fira sin födelsedag på? Rent spontant tycker jag det, för mig, skulle kännas ”naturligare” att fira födelsedagen den sista februari, alltså den 28 februari. Än att fira födelsedagen den första dagen i en helt ny månad.
Bara som ett exempel: OM vi antar att skottdagen i stället inföll den sista december, kanske den 32 december, och att någon föddes just den dagen, då skulle det kunna få skilda konsekvenser ifall födelsedagen ansågs infalla den 1 januari året därpå jämfört med den 31 december innevarande år (= det ”rätta” födelseåret).
Hur gör man med tvillingar, då en av dem föds kl 23.57 den 31 december och den andra kl 00.08 den 1 januari? Erhåller de olika födelseår? Vill myndigheterna att tvilling 1 ska börja skolan 1 år tidigare än tvilling 2? Hur gör Pensionsmyndigheten i ett sådant fall? Tvilling 1 bör väl erhålla ålderspension en månad tidigare än tvilling 2?