Vem har namnsdag 12 juni?

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Vem har namnsdag 22 juli?

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vem har namnsdag 23 april?

Kort svar: I den svenska almanackan har Georg och Göran namnsdag den 23 april.

Helgonet med det engelska namnet George (St George) och det svenska namnet Göran (Sankt Göran) har sin helgondag den 23 april. Enligt legenden dog Geroge/Göran martyrdöden 23 april 303.

Till skillnad från t.ex. England, där St George är nationalhelgon och hans helgondag är Englands nationaldag (inte Storbritanniens dock), så har helgonet Göran aldrig haft någon betydelse i den svenska kalendern (inte ens före 1571). Den betydelse Sankt Göran haft i svensk kultur finns närmast i den staty av Sankt Göran och draken som sedan slutet av 1400-talet finns i Stockholms Storkyrka.

Den 23 april har genom den svensk historien haft olika namn på sin dag: bl.a. Georgius, Göran, Georg och Georgina. Men från 1993 är det Georg och Göran som har sin namnsdag 23 april

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-23

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Vem har namnsdag 25 mars?

Kort svar: 25 mars är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar namnsdag.

Fram till 1953 var 25 mars alltid jungfru Marie bebådelsedag – alltså den dag nio månader före jul då Maria fick budskap av ängeln Gabriel att hon var havande. Tillsammans med ytterligare fem dagar (bl.a. nyårsdagen och allhelgonadagen) saknade 25 mars en namnsdag och i almanackan stod det helt enkelt ”Marie bebådelsedag”.

Ur Sveriges statskalender 1925

Sedan jungfru Marie bebådelsedag som helgdag flyttats till närmast liggande söndag står ”Marie bebådelsedag” kvar på 25 mars utan någon namnsdag. Och det är dessutom 25 mars som är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Vilka dagar saknar namnsdag i den svenska almanackan?

Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Därför har t.ex. Jakob namnsdag 25 juli, Olof namnsdag 29 juli och Klemens namnsdag 23 november.

Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.

Vilka har namnsdag på trettondagen? | Högtider och traditioner
Utdrag ur almanacka i januari 1877.

Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:

Dessutom saknar skottdagen 29 februari namnsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källa: Namnsdagar i Sverige” Institutet för språk och folkminnen (31 mars 2020)

Vad är Klemensdagen (23 november)?

Kort svar: Klemens har fått sitt namn efter påven Clemens I och har räknats som första vinterdagen i vissa landskap och första dagen för svinslakt i andra.

Klemens har namnsdag 23 november. Namnet kommer av påven Clemens I – en av de tidigaste påvarna runt 100 e.Kr. Från olika landskap i södra Sverige finns det berättelser att vintern börjar på Klemensdagen.

Under medeltiden var Klemensdagen helgdag i vissa stift, dock inte generellt i hela landet. Dessutom har Klemens räknats som årets första vinterdag i södra Sverige. Och om dagen skriver Sigfrid Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

I Småland kunde man börja med svinslakten 23 november och den skulle vara klar till Tomasdagen (21 december).

Fotokälla: Västergötlands museum

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2020-11-23)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför har Emma namnsdag 23 juli?

Kort svar: Emma har namnsdag 23 juli eftersom dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (SaraMargareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Dock är fruntimmersveckan inte äldre än två knappa sekel eftersom det var först 1827 som Emma infördes den 23 juli och raden av sex kvinnonamn blev komplett.

I äldre almanackor stod namnet Apollinaris på den 23 juli. Appolinaris var (enligt legenden) biskop i Ravenna i Italien under det första århundradet. Redan i en av de äldsta bevarade svenska almanackorna – Vallentunakalenderiet – är Apollinaris namn med. Och så var det fram till 1827.

Fruntimmersveckan 1925

Bakgrunden till att Emma istället infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustaf, men namnet Emma är kvar i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-21)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Vem har namnsdag på apostladagen sista november?

Kort svar: Den 30 november har Anders och Andreas namnsdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Lindenberg_Stadtpfarrkirche_Apostel_Andreas.jpg
Bidkälla

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har apostladag 29 juni). Att Andreas har sin dag den 30 november beror på att han enligt legenden dog just det datumet år 60 e.Kr., under kejsar Nero. Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.

Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Källor: MacRory, Joseph. St. Andrew.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Nov. 2014

af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka har namnsdag under fruntimmersveckan?

Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (SaraMargareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Ibland brukar också Fredrik och ibland Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar. Veckan har kommit att förknippas med regnväder. Så här skriver Ebbe Schön:

Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.

Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.

Fruntimmersveckan 1925

19 juli – Sara

Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.

20 juli – Margareta

Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

21 juli – Johanna

Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer,

22 juli – Magdalena

Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.

23 juli – Emma

Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.

24 juli – Kristina

Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.

25 juli – Jakob

Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok