Vilken mat ska man äta på fettisdagen?

Kort svar: Eftersom fettisdagen var den sista dagen inför fastan åt man gärna fet mat, ex. fläsk eller mjölkprodukter.

Fettisdagen är mest förknippad med semlan som genom historien gått från en bulle som åts varm efter maten till en gräddstinn fikabulle. Att man åt semla (eller fastlagsbulle) berodde på att fettisdagen var den sista dagen före påskfastan.

Förutom att äta semlor fanns det tidigare många matiga traditioner förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Särskilt i norra Sverige finns det en tradition att på fettisdagen äta bruna brönor med fläsk och sedan avsluta måltiden med en fettisdagsbulle.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk elle ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad är en fastlagsbulle?

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Kunde man få böter för att man sålde semlor för tidigt förr i tiden?

Kort svar: Enligt en notis i GT från 1952 ska de ha utdelats böter för semlor som såldes för tidigt. Exakt vilka regler som gällt är osäkert, men orsakerna till förbudet är troligen restriktioner efter andra världskriget.

En notis från GT 23 januari 1952 som cirkulerar på nätet sedan ett antal år tillbaka påstår att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut.

Bildresultat för böter semlor"

Under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror och fiske i Sverige. Tidningen ATL har pratat med Jordbruksverket och konstaterar följande:

När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.

Nedanstående notis från Svenska Dagbladet samma år (1952) som notisen i GT är ett exempel på prisregleringen av semlor:

Image

Dels finns det en tid då semlorna får säljas (28 januari – 30 april) och det finns reglering hur mycket fyllda (2 öre för stora och 1 öre för små) respektive ofyllda semlor (kaffebrödspriser plus 1 öre).

Att bagarna från Malmö fick böter har alltså inte med några religiösa eller moraliska aspekter på semlor före fettisdagen att göra. Att äta semlor och sälja dem tidigare än fettisdagen förekom utan tvekan under första halvan av förra seklet. Åtminstone 1950-talet har det klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari. Även Mia Öhrn skriver om detta:

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-14

Källor: 

Då gällde andra bullar” ATL Lantbrukets affärstidning 2018-01-11

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När är fettisdagen 2020?

Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.

Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.

http://www.fotoakuten.se

Traditionellt är dock ätandet av semlan starkt förknippat med fettisdagen, den sista dagen i fastlagen och alltså den sista dagen före den kristna påskfastan. Fettisdagens datum är alltså beroende av påskens datum.

Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vad är en fettisdagsbulle?

Kort svar: En fettisdagsbulle är ett annat namn för ”semla”.

En semla vet nästan alla vad det är – en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fettisdagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just på fettisdagen (sista dagen innan påskfastan).

Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

När är fettisdagen 2019?

Kort svar: Fettisdagen 2019 infaller tisdag den 5 mars.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen och den dagen som också kallas för semmeldagen. Fastlagen är den period om tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som kommer precis före den kristna påskfastan

Datum för fettisdagen styrs av påsken eftersom fastlagen infaller drygt fyrtio dagar innan påsken.

Påskdagen kan vara som tidigast den 22 mars och som senast den 25 april vilket innebär att fettisdagen kan vara som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars.

När påskdagen infaller den 21 april (vilket den gör 2019) så kommer fettisdagen att infalla tisdag den 5 mars.

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

 

När är fettisdagen 2018?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2018 infaller tisdagen den 13 februari.

Fettisdagen är traditionellt den dagen då man på de flesta platser i landet får äta semlor (även om det redan i mitten av 1900-talet började fuskas ordentligt med hur tidigt semlor såldes i butiker).

En semla är idag (oftast) en  vetebulle fylld med mandelmassa toppad med vispgrädde och florsocker. Dock är semlan ett bakverk som förändrat sin form påtagligt genom århundradena.

5315045443_89f79f3f00_b
Foto: Flickr

Vad som däremot inte förändrats är kopplingen mellan semlan och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar (40 dagar fasta och sex söndagar) före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden (även om den egentligen är kalendariskt beräknad).

År 2018 infaller påskdagen söndag 1 april – vilket innebär att fettisdagen är fyrtiosex dagar tidigare, nämligen tisdagen 13 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-01-29)

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När började man sälja semlor förr i tiden?

Kort svarDet traditionella svaret är att semlor ska ätas på fettisdagen, men redan i mitten av 1900-talet förekom det att man sålde och åt semlor eller fettisdagsbullar tidigare än så.

Semlan – en vetebulle fylld med mandelmassa toppad med vispgrädde och florsocker – är ett bakverk som förändrat sin form påtagligt genom århundradena. De tidigaste exemplen på fastlagsbröd – från medeltiden – är kors- eller kilformade bröd som åts varma och liknar inte alls de bakverk vi äter idag.

En annan sak som förändrats är när man äter dessa fastlagsbröd eller fettisdagsbullar. Som namnet antyder är bullar knutna till fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet, men det hindrar inte att de äts mycket tidigare än så.

När ska man äta semlor?

Traditionellt har semlor kopplats till dagarna i fastlagen och särskilt fettisdagen (dagen precis före fastan). Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som ”serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna.

Bringéus skriver till exempel:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Just övergången från efterrätt som bakades hemma till bakelse som köptes på konditorierna har tydligt påverkat när semlorna börjar konsumeras.

För något år sedan cirkulerade på sociala medier en notis från 1952 då bagare från Malmö ska ha fått böter för att han sålt semlor (eller fastlagsbullar som de kallas i artikeln) för tidigt.

Bakgrunden är att staten sedan kriget reglerat priser och innehåll på t.ex. bröd. Dessa regleringar fanns kvar flera år efter att kriget tog slut.

I januari 1951 kan man läsa om ”Nya normalpriser” för bl.a. semlor. För 1951  gäller att semlor som säljs från 19 januari kostar 28 öre om det är semlor med ”3 hg fett och med mandelmassa i hel bit”


SvD 19/1 1951

För året därefter gällde att försäljningen kunde börja 28 januari.


SvD 28/1 1952

Men att pris och försäljning av semlor regleras betyder alltså inte att semlor bara såldes på fettisdagen. Den 12 januari 1956 rapporterar DN att försäljningen av semlor redan ”tjuvstartat” i Helsingborg.


DN 12/1 1956.

Två år senare (1958) skriver DN igen om hur man i Skåne börjat sälja semlor redan i januari. Men redan före 1950-talet hade man börjat sälja semlor innan fettisdagen.

År 1935 var påsken väldigt sen (påskdagen inföll så sent som 21 april) vilket innebär att fettisdagen inte inföll förrän tisdag 5 mars. På Idag-sidan i SvD stod det den 27 februari 1935 – alltså en vecka före fettisdagen:

Det är så långt till påsken i år, att man börjar ta ut fastlagen i förskott. Det vill säga fettisdagsbullarna. Det är inte fettisdag förrän i nästa vecka, men redan igår började semlorna rada upp sig i bullbordens fönster, sprickfärdiga av vispgrädde och mandelmassa. Det är bestämt första gången man tjuvstartar med fastan.

Men utifrån det jag hittat i olika tidningsarkiv är det framförallt på 1950-talet som semlor börjar säljas tidigare och tidigare.

År 1957 skrev Bengt Göran Gauffin:

Men de yngre har inte samma fasta förankring för sina traditioner. /../ För vad är det egentligen för roligt med fastan om fastlagsrisen pryder hemmen månader i förväg? Vart tar tjusningen med den första fettisdagen vägen om man får äta sig mätt på semlor redan på lördagen innan och sedan på spridda veckodagar fastan igenom?


Ur Svd 1957-02-02

År 1965 skrev en författare att ”varför ta ut den lilla bullen så långt i förskott, i år tror jag man började försäljningen redan strax efter trettone”. Semlorna började alltså säljas i butik redan vid trettondagen (6 januari).


Ur Svd 1965-03-09

I en jobbannons från 1979 kan man läsa att Skogaholms bageri söker extra personal fr.o.m. vecka 2 för tillverkning av just semlor.

Den 13 januari 1982 konstateras i DN att semlor gör sin premiär redan i januari.


DN 13/1 1982

Och i januari 1984 är det återigen en stort uppslagen artikel om att försäljningen av semlor tjuvstartar ”som vanligt.


DN 10/1 1984.

Den tydliga trenden är att det alltsedan åtminstone 1950-talet har klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan på 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari.

Även Mia Öhrn skriver liknande.

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-01-29)

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När är fettisdagen 2017?

Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2017 är söndag 16 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 28 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm