Vad är fastlagsris?

Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.

Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra.

En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:

man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen

Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.

Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.

SvD 1966-02-19

Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:

Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10

Källor: SvD 1901-02-21

SvD 2009-04-09

fastlagsris” ur Nordisk familjebok (1907)

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

När kom den första vaniljsemlan?

Kort svar: Det äldsta belägget för en semla med vaniljkräm som fyllning som jag funnit är från fettisdagen 1951.

En ”traditionell semla” är sedan mitten av 1900-talet en bulle som fyllts med mandelmassa, med vispgrädde ovanpå och florsocker på toppen. Förutom den traditionella semlan så finns det en hel rad nyare varianter av semlan, t.ex. semmelwrapen från 2015.

En variant som däremot har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”:

Fyll bullarna som omväxling med med mandelmassa, med vaniljkräm eller med inkråmet uppblött i mjölk och med hackad mandel och socker.

Semlor med vaniljkräm återkommer sedan den andra fettisdagen samma år eftersom man åt semlor under samtliga tisdagar i fastan. Vaniljsemla kan också syfta på en semla där man byter ut vispgrädden mot vaniljkräm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: SvD 1951-02-06 samt SvD 1951-02-20

Hur länge har fettisdagen kallats för semmeldagen?

Kort svar: Fettisdagen har kallats för semmeldagen eller olika varianter av detta namn sedan början av 1900-talet.

Semlor – också kallat fettisdagsbullar eller fastlagsbullar – är något som starkt förknippas med fettisdagen (alltså tisdagen precis före påskfastan) även om det funnits en tradition att äta semlor på alla tisdagar under fastan.

Namnet ”fettisdag” går flera hundra år tillbaka i tiden. Enligt Saob är det belagt sedan 1594, men min gissning är att det går tillbaka på katolsk tid, alltså medeltiden. Att kalla dagen för ”semmeldagen” är däremot betydligt mer sentida.

Varianten ”semledagen” finns belagd i tryckt text 1915 då Aftonbladet skriver om ”den första semledagen”. Stavningen ”semmeldagen” finns däremot inte i tidningstext förrän 1939. Ett samtida exempel är DN 1 april 1947 om ”den rätta semmeldagen” som då alltså var den sista fettisdagen.

Numera har varianten ”semmeldagen” ersatt ”semledagen” som alternativ benämning på fettisdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Saob – uppslagsord ”semla

När började man använda florsocker till semlor i Sverige?

Kort svar: Florsocker som garnering på semlans lock började troligen användas under 1930-talet.

Semlan eller fettisdagsbullen eller fastlagsbullen har förändrats vid ett flertal tillfällen från det att den började ätas i Sverige. Mandelmassa tillkom på 1800-talet, vispgrädde under locket i början av 1900-talet och under 2000-talets början har nya varianter som semmelwrapen tillkommit.

Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.

I Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:

Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.

Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.

Annons SvD 1938-03-01

I ovanstående annons från första fettisdagen 1938 står det att semlorna ”översiktas med florsocker”. Att det fettisdagen 1938 kallas ”första” beror på att samtliga tisdagar under fastan räknades som fettisdagar då man fick äta semlor.

Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källor: Prinsessornas kokbok

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Äter man semlor varje tisdag under fastan?

Kort svar: En tradition som fanns kvar åtminstone in på 1990-talet var att man började äta semlor på fettisdagen och sedan åt semlor på de återstående sex tisdagarna under fastan.

Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Under fastlagen festar man på fläsk och bröd. Det som tydligast lever kvar i våra dagar är givetvis semlan som äts i miljontals på fettisdagen.

Men även om semlan också kallats fastlagsbulle eller fettisdagsbulle finns det en äldre tradition att äta semla även efter fastlagen och fettisdagen. Det har till och med varit så att alla tisdagar under fastan fram till påsk har kallats för fettisdag.

Exakt när det här bruket tog sin början är svårt att säga, men det finns annonser från 1870-talet att konditorier säljer ”Semlor och mandelmassa /../ hvarje tisdag”.

Bild

Under 1900-talet förekommer det flitigt annonser om semlor och fläskmat på samtliga tisdagar under själv fastan fram till påsk.

Bild
SvD 1944

Det refereras också flitigt till den ”sista fettisdagen” som alltså är tisdagen i stilla veckan.

Bild
Annons i SvD 1911-04-10

På samma sätt som det är svårt att veta exakt när bruket att äta semlor på alla tisdagar under fastan så är det svårt att veta exakt när bruket försvinner eller åtminstone minskar radikalt. Det senaste tidningsbelägget jag funnit där någon aktivt uppmanar till semlor under alla tisdagar är från SvD 1992.

Bild
SvD 1992-02-27

En förklaring till att det blivit ovanligare med försäljning och förtäring av semlor under fastan är troligen att semlor säljs tidigare och tidigare och att de flesta konditorier har semlor till försäljning från åtminstone januari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03 

Källor: artiklar i SvD:s arkiv

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad är semmeldagen?

Kort svar: Semmeldagen är ett annat ord för fettisdagen som infaller 46 dagar före påsk och är den dagen då man ska äta semlor

Semlor är numera ett bakverk med mandelmassa och vispgrädde som finns till försäljning under årets första veckor. Traditionellt förknippas semlor med fastlagen och fettisdagen eftersom det är sista dagen inför den stundande påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan.

Bakverket semla har andra namn – fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller fastlagsbröd. Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”.

Troligen är det också under 1900-talet som begreppet ”semmeldagen” har börjat används som en synonym till ”fettisdagen”. Semmeldagen är alltså samma sak som fettisdagen – den tisdag som infaller 46 dagar före påsk.

När är semmaldagen?

Semmeldagen 2022 – tisdag 1 mars
Semmeldagen 2021 – tisdag 16 februari
Semmeldagen 2020 – tisdag 25 februari
Semmeldagen 2019 – tisdag 5 mars
Semmeldagen 2018 – tisdag 13 februari
Semmeldagen 2017 – tisdag 28 februari
Semmeldagen 2016 – tisdag 9 februari
Semmeldagen 2015 – tisdag 17 februari
Semmeldagen 2014 – tisdag 4 mars
Semmeldagen 2013 – tisdag 12 februari

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

När är fettisdagen 2021?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) infaller tisdagen den 16 februari 2021.

Inför den kristna påsken finns det en fyrtio dagar lång påskfasta. Fastan påbörjas onsdagen 46 dagar före påsk – askonsdagen. De tre dagarna innan fastan kallas för fastlagen och kulmen för fastlagen är fettisdagen (eller semmeldagen). Eftersom påskens datum är rörligt – som tidigast kan den infalla 22 mars och som senast 25 april – är också fettisdagen rörlig.

Påskdagen 2021 infaller 4 april och därmed infaller fettisdagen tisdag 16 februari och det är därmed okej att äta semlor eller fläskmat, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-18) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vilken mat ska man äta på fettisdagen?

Kort svar: Eftersom fettisdagen var den sista dagen inför fastan åt man gärna fet mat, ex. fläsk eller mjölkprodukter.

Fettisdagen är mest förknippad med semlan som genom historien gått från en bulle som åts varm efter maten till en gräddstinn fikabulle. Att man åt semla (eller fastlagsbulle) berodde på att fettisdagen var den sista dagen före påskfastan.

Förutom att äta semlor fanns det tidigare många matiga traditioner förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Särskilt i norra Sverige finns det en tradition att på fettisdagen äta bruna brönor med fläsk och sedan avsluta måltiden med en fettisdagsbulle.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk elle ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad är en fastlagsbulle?

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur