Vad är en fastlagsbulle?

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Kunde man få böter för att man sålda semlor för tidigt förr i tiden?

Kort svar: Enligt en notis i GT från 1952 ska de ha utdelats böter för semlor som såldes för tidigt. Exakt vilka regler som gällt är osäkert, men orsakerna till förbudet är troligen restriktioner efter andra världskriget.

En notis från GT 23 januari 1952 som cirkulerar på nätet sedan ett antal år tillbaka påstår att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut.

Bildresultat för böter semlor"

Under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror och fiske i Sverige. Tidningen ATL har pratat med Jordbruksverket och konstaterar följande:

När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.

Nedanstående notis från Svenska Dagbladet samma år (1952) som notisen i GT är ett exempel på prisregleringen av semlor:

Image

Dels finns det en tid då semlorna får säljas (28 januari – 30 april) och det finns reglering hur mycket fyllda (2 öre för stora och 1 öre för små) respektive ofyllda semlor (kaffebrödspriser plus 1 öre).

Att bagarna från Malmö fick böter har alltså inte med några religiösa eller moraliska aspekter på semlor före fettisdagen att göra. Att äta semlor och sälja dem tidigare än fettisdagen förekom utan tvekan under första halvan av förra seklet. Åtminstone 1950-talet har det klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari. Även Mia Öhrn skriver om detta:

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-14

Källor: 

Då gällde andra bullar” ATL Lantbrukets affärstidning 2018-01-11

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När är fettisdagen 2020?

Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.

Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.

http://www.fotoakuten.se

Traditionellt är dock ätandet av semlan starkt förknippat med fettisdagen, den sista dagen i fastlagen och alltså den sista dagen före den kristna påskfastan. Fettisdagens datum är alltså beroende av påskens datum.

Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vad är en fettisdagsbulle?

Kort svar: En fettisdagsbulle är ett annat namn för ”semla”.

En semla vet nästan alla vad det är – en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fettisdagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just på fettisdagen (sista dagen innan påskfastan).

Men när fettisdagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-01-30)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

När är fettisdagen 2019?

Kort svar: Fettisdagen 2019 infaller tisdag den 5 mars.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen och den dagen som också kallas för semmeldagen. Fastlagen är den period om tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som kommer precis före den kristna påskfastan

Datum för fettisdagen styrs av påsken eftersom fastlagen infaller drygt fyrtio dagar innan påsken.

Påskdagen kan vara som tidigast den 22 mars och som senast den 25 april vilket innebär att fettisdagen kan vara som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars.

När påskdagen infaller den 21 april (vilket den gör 2019) så kommer fettisdagen att infalla tisdag den 5 mars.

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

 

När är fettisdagen 2018?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) 2018 infaller tisdagen den 13 februari.

Fettisdagen är traditionellt den dagen då man på de flesta platser i landet får äta semlor (även om det redan i mitten av 1900-talet började fuskas ordentligt med hur tidigt semlor såldes i butiker).

En semla är idag (oftast) en  vetebulle fylld med mandelmassa toppad med vispgrädde och florsocker. Dock är semlan ett bakverk som förändrat sin form påtagligt genom århundradena.

5315045443_89f79f3f00_b
Foto: Flickr

Vad som däremot inte förändrats är kopplingen mellan semlan och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar (40 dagar fasta och sex söndagar) före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden (även om den egentligen är kalendariskt beräknad).

År 2018 infaller påskdagen söndag 1 april – vilket innebär att fettisdagen är fyrtiosex dagar tidigare, nämligen tisdagen 13 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-01-29)

Källor: 

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur