Etikettarkiv: fastlagssöndagen

Hur firade man fastlagen förr i tiden?

av

Kort svar: Fastlagen firades förr i tiden med att man åt ”vitmat” (ex. fisk fläsk och ägg) samt med utklädning och karneval.

Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastan varierar beroende på påskdagens datum så varierar också fastlagen. Det tidigaste som fastlagen kan infalla är 1-3 februari och som senast 7-9 mars.

[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.

Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.

Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.

Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:

Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.

De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

Vad är fastlagsris?

av

Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.

Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra.

En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:

man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen

Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.

Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.

SvD 1966-02-19

Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:

Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10

Källor: SvD 1901-02-21

SvD 2009-04-09

”fastlagsris” ur Nordisk familjebok (1907)

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

Vad är fläsksöndagen?

av

Kort svar: Fläsksöndagen är ett annat namn på fastlagssöndagen – alltså söndagen sju veckor före påskdagen.

Fastlagen är de tre dagarna närmast före den kristna påskfastan som inleds med askonsdagen fyrtiosex dagar före påskhelgen. Under fastlagen ska man festa och äta god mat, till skillnad för fastan.

Fastlagen inleds med fastlagssöndagen som följs av bullmåndagen och fettisdagen. Fastlagssöndagen benämns ibland också för fläsksöndagen eller köttsöndagen eftersom en tradition som starkt förknippas med fastlagen är just ätandet av fläsk.

Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) vare sig äta fläsk eller ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

När har fastlagssöndagen och alla hjärtans dag infallit samma dag?

av

Kort svar: Alla hjärtans dag och fastlagssöndagen har infallit på samma datum (14 februari) vid en handfull tillfällen – 1999, 2010 och 2021.

Alla hjärtans dag uppmärksammades första gången i Sverige 1956, men då var det skottdagen (24 februari) som av NK kallades ”alla hjärtans dag”. Därefter blev 14 februari alla hjärtans dag, även i Sverige.

Eftersom fastlagssöndagen infaller exakt sju veckor före påskdagen kan den infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars. Det betyder att fastlagssöndagen vissa år infaller just 14 februari, alltså samma datum som alla hjärtans dag. För att det ska ske måste påskdagen vara den 4 april.

Almanacka februari 1999.

Sedan alla hjärtans dag introducerades i Sverige så har påskdagen infallit just 4 april vid tre tillfällen: 1999, 2010 och 2021. Det betyder att under dessa tre år inföll alla hjärtans dag och fastlagssöndagen på samma datum, den 14 februari. Nästa gång det händer är år 2083.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Easter dates.

När börjar fastlagen 2023?

av

Kort svar: Fastlagen börjar i och med fastlagssöndagen, tre dagar innan fastan. År 2023 är det söndagen 19 februari.

Fastlag och fasta är varandras motsatser. När man under fastan undviker olika typer av mat (oftast kött) så är det under fastlagen tvärtom påbjudet att festa och äta fet och god mat.

Fastlagen inför den kristna påskfastan pågår i tre dagar – från fastlagssöndagen till och med fettisdagen. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

Fastlagssöndagen inleder fastlagen, alltså de tre dagarna innan fyrtiodagarsfastan startar på askonsdagen. De dagar som ingår i fastlagen är fastlagssöndagen och efterföljande måndag och tisdag,

Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Institutet för språk och folkminne igen:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Det vanligaste är att fastlagen avser de tre dagarna, men det förekommer också att hela veckan före askonsdagen räknas in i fastlagen. SAOB skriver:

[fastlag] = även om hela fastlagsveckan; förr äveb om tiden från den 3 februari eller ända från trettondagen och fram till och med fettisdagen;

Idag finns det i den svenska traditionen egentligen bara en sak kvar ifrån den äldre fastlagen – brödet man åt som idag kallas semla.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20, uppdaterad 2020-02-13) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)

Vilken dag är fastlagssöndagen 2023?

av

Kort svar: Fastlagssöndagen är den sista söndagen före den kristna påskfastan. År 2023 infaller fastlagssöndagen 19 februari.

Påsken är den viktigaste kristna högtiden och firas därför under lång tid. Tiden fram till påsk är en allvarlig tid då man ska fasta i fyrtio dagar.

Fastlagen är de tre dagar (söndag till tisdag) som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Eftersom fastlagen styrs av när påsken infaller så kan fastlagssöndagen infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars.

5315045443_89f79f3f00_b

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker. Söndagen har kallats fastlagssöndag, köttsöndag eller fläsksöndag. Måndagen har kallats blå måndag och bullmåndag. Tisdagen har kallats fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet.

Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan. Numer är det vanligaste att man äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag