När börjar fastlagen 2020?

Kort svar: Fastlagen börjar i och med fastlagssöndagen, tre dagar innan fastan. År 2020 är det söndagen 23 februari.

Fastlag och fasta är varandras motsatser. När man under fastan undviker olika typer av mat (oftast kött) så är det under fastlagen tvärtom påbjudet att festa och äta fet och god mat.

Fastlagen inför den kristna påskfastan pågår i tre dagar – från fastlagssöndagen till och med fettisdagen. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Idag finns det i den svenska traditionen egentligen bara en sak kvar ifrån den äldre fastlagen – brödet man åt som idag kallas semla.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

FastlagssöndagenInstitutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vilken dag är fastlagssöndagen 2020?

Kort svar: Fastlagssöndagen är den sista söndagen före den kristna påskfastan. År 2020 infaller fastlagssöndagen 23 februari.

Påsken är den viktigaste kristna högtiden och firas därför under lång tid. Tiden fram till påsk är en allvarlig tid då man ska fasta i fyrtio dagar.

Fastlagen är de tre dagar (söndag till tisdag) som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Eftersom fastlagen styrs av när påsken infaller så kan fastlagssöndagen infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars.

5315045443_89f79f3f00_b

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker. Söndagen har kallats fastlagssöndag, köttsöndag eller fläsksöndag. Måndagen har kallats blå måndag och bullmåndag. Tisdagen har kallats fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet.

Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan. Numer är det vanligaste att man äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag