När började man med senap till julskinkan?

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

När blev lax julmat?

Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.

Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.

Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.

Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:

Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:

Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.

Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.

Så det är under 1990-talet som laxen blir en den av det svenska julbordet och därefter ökar laxens popularitet succesivt under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-04)

Källor:

SvD 1990-12-11

SvD 1991-12-08

Dagens Nyheter 1992-12-10

När slog den färdigkokta julskinkan igenom?

Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.

Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.

I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:

De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.

Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.

Annons i SvD 1998-12-14

Källor: SvD 1934-12-21

DN 1994-10-11

DN 1999-01-14

DN 2004-12-21

Hur länge har ordet ”helgskinka” använts?

Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.

Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. 

En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.

SvD 1976-04-28

Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.

Annons för helgskinka 2018

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källa: KB:s tidningsdatabas ”helgskinka

När blev Janssons frestelse julmat?

Kort svar: Janssons frestelse blir julmat på 1960-talet.

Det är under de senaste dryga hundra åren som den ”traditionella julmaten” har formats. Om man tittar på de populäraste rätterna på julbordet så är det huvudsakligen maträtter som blivit julmat under slutet av 1800- och en bit in på 1900-talet. Julskinkan kan vi spåra till det sena 1800-talet och den inlagda sillen till det tidiga 1900-talet.

En rätt som ofta tillhör de populäraste rätterna är ansjovisgratängen Janssons frestelse som vi känner sedan 1920-talet. Så här beskrivs den av mathistorikern Richard Tellström:

Janssons frestelse är en äldre maträtt känd sedan åtminstone 1840-talet under namnet ansjovisgratäng men den tillhörde på den tiden vickningsrätterna.

Men även om maträtten Janssons frestelse i olika former är minst hundra år gammal så kan vi inte räkna den till den äldre julmaten. Inte ens om vi med äldre menar ”runt hundra år gammal”.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns vare sig Janssons frestelse eller ansjovisgratäng med som förslag. Inte heller 1925 ser man några spår av rätten, men den inlagda sillen dyker nu upp.

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

På en meny från 1947 föreslår man Janssons frestelse som lunch under trettonhelgen och ”diverse julmat” till middag.

SvD 1947-01-03

Ett av de första tillfällen då Janssons frestelse räknas som julmat är i en julmatsbilaga till tidningen Femina 1966. Där räknar man upp olika recept på just julmat, bl.a. sillsallad och inlagd sill, hemlagade leverpastejer, revbensspjäll, lutfisk, julskinka samt även Janssons frestelse.

När man sedan tittar på olika förslag på julmiddagar under slutet av 1960-talet och 1970-talet så förekommer Janssons frestelse inte sällan i uppräkningarna. Och redan 1978 kunde man få Janssons frestelse och köttbullar på ett ”gammaldags julbord” i Stockholm.

Annons i SvD 1978-12-11

Så sedan 1960-talet har Janssons frestelse varit en naturlig del av det svenska julbordet.

Källor:Historien om tio julmatsfavoriter” taffel.se 2015-12-07

SvD 1966-12-05

SvD 1978-12-11

Vilka är julbordets olika turer?

Kort svar: På restaurangernas julbord är tanken att man ska äta maten i fem eller sju olika turer. Det är först sillen, därefter kall fisk, sedan kallskuret och därnäst småvarmt. Den sista eller de tre sista turerna är olika typer av efterätter.

Restaurangerna börjad med sin kommersiella julbord runt mellankrigstiden. Den mat som då placeras på julborden är i mångt och mycket inspirerade av smörgåsborden från 1800-talet. Grundtanken är att det ska finnas många olika rätter att välja mellan. Men för att det ska bli en angenäm upplevelse är det viktigt att man äter maten i olika omgångar, s.k. ”turer”.

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Turerna introducerades, vad jag vet, av Tore Wretman i den epokgörande boken Svensk husmanskost från 1967. Där går han igenom smörgåsbordets fem turer och menar att dessa också bör appliceras på julbordet.

Tur 1 – Sill

På den första turen är det olika sorters inlagd sill som står i centrum. En typisk första tallrik kan t.ex. innehålla några bitar senapssill, currysill eller annan inlagd sill. I övrigt kan ta en bit ättiksströmming, lite gräddfil, lite potatis och en bit västerbottensost.

Tur 2 – Fisk

Den andra turens tallrik ska fyllas med olika sorters kall fisk. Då kan det passa med olika sorters lax, ex. gravad, kallrökt eller inkokt. Därtill kan det ätas fiskpaté, skaldjur och ägg.

Tur 3 – Kallskuret

På tallrik nummer tre är det dags för det kalla köttet, t.ex. leverpastej, fårfiol, kalvsylta och olika sorters skinka. Här kan du också lassa på rödbetssallad och liknande. De flesta tar julskinkan med senap på den här turen, men det finns dem som sparar den till tur nummer fyra.

Tur 4 – Småvarmt

På den fjärde turen får det varma äntligen komma fram. Då är det Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, grönkål, rödkål, revbensspjäll och sådant.

Tur 5-7 – Ost, kex, efterrätter och godis

Tore Wretmans turlista avslutas med den femte turen som då kan innehålla t.x. fruktsallad, pepparkakor, ris á la Malta och ostar.

De flesta nutida genomgångar av julbordets turer delar dock upp den sista turen i tre olika delar. Den femte turen är då ost och kex, den sjätte ris à la malta, fruktsallad, ostkaka och den sista och sjunde turen är godiset.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Källor: Svensk husmanskost av Tore Wretman (1967)

En guide till julbordet – sju turer” Pellas inspiration 2017-11-26

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv

Hur många Aladdinaskar säljs runt jul?

Kort svar: Totalt säljs det runt 2 miljoner Aladdinaskar i december månad i Sverige.

Aladdinasken lanserades i Sverige 1939 och relativt snabbt blev den en populär julchoklad. Under senare år har fokus, åtminstone i nyhetsrapporteringen om chokladasken, hamnat på vilka praliner som byts ut. När trillingnöten försvann 2014 blev det t.e.x stora skriverier.

Men hur populär är egentligen chokladasken Aladdin kring jul? Det finns lite olika uppgifter om hur många askar som säljs men det är flera miljoner. Företagskällan skriver så här inför julen 2020:

I Sverige köper vi 2,5 miljoner Aladdin-askar varje år. Drygt 2 miljoner av dessa inhandlas under julsäsongen.

Som synes är det framförallt kring jul som försäljningen av Aladdinaskar är stor. En undersökning som analysföretaget United Minds gjorde på uppdrag av Marabou 2009 gjorde gällande att en tredjedel av de tillfrågade rankade Aladdinasken som viktigast på jul

 Aladdin chokladask är ett viktigare inslag på julen jämfört med Tomten och Jesu födelse. Var tredje svensk föredrar Aladdin framför Tomten (22 procent) och Jesu födelse (9 procent). 

Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02

Aladdin viktigare än tomten på julafton” pressmeddelande 2009-1222

Vilket år togs trillingnöten bort från Aladdinasken?

Kort svar: Trillingnöten togs bort ur Aladdinasken inför julen 2014.

Marabou lanserade sin chokladask Aladdin 1939. Man valde ut sin populäraste pralinsorter och la arton av dem i samma ask. Relativt snart blev Aladdin ett godis som förknippades med julfirandet.

När chokladasken lanserades fanns inte trillingnöten med. Under askens tidiga historia så bytte man både design och innehåll i asken frekvent. Trillingnöten kom med i förpackningen på 1950-talet.

Aladdinasken på 1950-talet

Första gången som byten av praliner fick någon större uppmärksamhet var inför julen 2014 då Marabou bestämde att trillingnöten skulle plockas bort. Aftonbladet skrev då:

Tio miljoner oemotståndliga trillingnötter om året är ett minne blott. Nu ersätter Marabou favoritpralinen med hallonlakrits.

Samma år tog man även bort körsbärslikören ur asken. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Trillingnöten tas bort ur Aladdinasken” Aftonbladet 2014-09-30

När blev Aladdin en julchoklad?

Kort svar: Chokladasken ”Aladdin” från Marabou lanserades som en julchoklad under 1950-talet.

En viktig del av julhelgens ätande handlar om att äta godis. För många är det chokladasken Aladdin som mer än andra symboliserar julens godis. Det är inte för inte som kvällstidningarna blåser upp till läsarstorm när det byts ut chokladbitar i asken.

Aladdinasken lanserades av Marabou 1939 som ett ”folkligare alternativ” till handgjorda praliner. När Marabou släppte asken hade företaget över 500 olika artiklar, varav flertalet var praliner som skulle säljas i lösvikt. Att lansera asken var helt enkelt ett sätt att rationalisera produktionen. Man tog helt enkelt de arton populäraste produkterna och la dem i en och samma ask.

Det finns uppgifter om att Aladdin-asken redan vid lanseringen ska ha kommit att förknippas med jul. Men om man granskar de annonser som finns för asken så är kopplingen till julhelgen långt ifrån självklar under de första åren.

Annons för Marabou julen 1945

Det är, vad jag har kunnat se i annonserna, först under 1950-talet lanserade Marabous-asken som en present att ge bort vid olika tillfällen som födelsedagar, namnsdagar, eller som ”julklapp och nyårsgåva”.

Annons för Aladdin julen 1956

Alladin var dock inte en exklusiv julchoklad utan den fungerade, åtminstone enligt annonserna från Marabou vid bl.a. midsommar och påsk.

Annons vid midsommar 1958

I slutet av 1950-talet började Marabou också göra specifika julaskar för Aladdin och för Paradis. Bl.a. så annonserade man med rubriken ”Er godaste choklad har blivit julklappsfin”.

Annons julen 1959

Så här skriver Företagskällan:

Ungefär samtidigt [1958] blev både Aladdin och Paradis etablerade svenska högtidstraditioner på allvar då Marabou lät tillverka speciella jul- och påskomslag till sina kartonger, ett marknadsföringsgrepp som återkom med jämna mellanrum under kommande decennier.

Genom åren har det ofta bytts både design och innehåll i asken. Karin Selling, presskontakt på Mondelez Sverige säger i en intervju att ”under åren har över 50 nya smaker introducerats och asken har bytt design 9 gånger”. Dock var det inte förrän 2014 då trillingnöten plockades bort som det började bli några större skriverier om pralinbytena. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Sveriges älskade Aladdinask får ny design” pressmeddelande 2018-10-23

Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02