Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv

Hur många Aladdinaskar säljs runt jul?

Kort svar: Totalt säljs det runt 2 miljoner Aladdinaskar i december månad i Sverige.

Aladdinasken lanserades i Sverige 1939 och relativt snabbt blev den en populär julchoklad. Under senare år har fokus, åtminstone i nyhetsrapporteringen om chokladasken, hamnat på vilka praliner som byts ut. När trillingnöten försvann 2014 blev det t.e.x stora skriverier.

Men hur populär är egentligen chokladasken Aladdin kring jul? Det finns lite olika uppgifter om hur många askar som säljs men det är flera miljoner. Företagskällan skriver så här inför julen 2020:

I Sverige köper vi 2,5 miljoner Aladdin-askar varje år. Drygt 2 miljoner av dessa inhandlas under julsäsongen.

Som synes är det framförallt kring jul som försäljningen av Aladdinaskar är stor. En undersökning som analysföretaget United Minds gjorde på uppdrag av Marabou 2009 gjorde gällande att en tredjedel av de tillfrågade rankade Aladdinasken som viktigast på jul

 Aladdin chokladask är ett viktigare inslag på julen jämfört med Tomten och Jesu födelse. Var tredje svensk föredrar Aladdin framför Tomten (22 procent) och Jesu födelse (9 procent). 

Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02

Aladdin viktigare än tomten på julafton” pressmeddelande 2009-1222

Vilket år togs trillingnöten bort från Aladdinasken?

Kort svar: Trillingnöten togs bort ur Aladdinasken inför julen 2014.

Marabou lanserade sin chokladask Aladdin 1939. Man valde ut sin populäraste pralinsorter och la arton av dem i samma ask. Relativt snart blev Aladdin ett godis som förknippades med julfirandet.

När chokladasken lanserades fanns inte trillingnöten med. Under askens tidiga historia så bytte man både design och innehåll i asken frekvent. Trillingnöten kom med i förpackningen på 1950-talet.

Aladdinasken på 1950-talet

Första gången som byten av praliner fick någon större uppmärksamhet var inför julen 2014 då Marabou bestämde att trillingnöten skulle plockas bort. Aftonbladet skrev då:

Tio miljoner oemotståndliga trillingnötter om året är ett minne blott. Nu ersätter Marabou favoritpralinen med hallonlakrits.

Samma år tog man även bort körsbärslikören ur asken. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Trillingnöten tas bort ur Aladdinasken” Aftonbladet 2014-09-30

När blev Aladdin en julchoklad?

Kort svar: Chokladasken ”Aladdin” från Marabou lanserades som en julchoklad under 1950-talet.

En viktig del av julhelgens ätande handlar om att äta godis. För många är det chokladasken Aladdin som mer än andra symboliserar julens godis. Det är inte för inte som kvällstidningarna blåser upp till läsarstorm när det byts ut chokladbitar i asken.

Aladdinasken lanserades av Marabou 1939 som ett ”folkligare alternativ” till handgjorda praliner. När Marabou släppte asken hade företaget över 500 olika artiklar, varav flertalet var praliner som skulle säljas i lösvikt. Att lansera asken var helt enkelt ett sätt att rationalisera produktionen. Man tog helt enkelt de arton populäraste produkterna och la dem i en och samma ask.

Det finns uppgifter om att Aladdin-asken redan vid lanseringen ska ha kommit att förknippas med jul. Men om man granskar de annonser som finns för asken så är kopplingen till julhelgen långt ifrån självklar under de första åren.

Annons för Marabou julen 1945

Det är, vad jag har kunnat se i annonserna, först under 1950-talet lanserade Marabous-asken som en present att ge bort vid olika tillfällen som födelsedagar, namnsdagar, eller som ”julklapp och nyårsgåva”.

Annons för Aladdin julen 1956

Alladin var dock inte en exklusiv julchoklad utan den fungerade, åtminstone enligt annonserna från Marabou vid bl.a. midsommar och påsk.

Annons vid midsommar 1958

I slutet av 1950-talet började Marabou också göra specifika julaskar för Aladdin och för Paradis. Bl.a. så annonserade man med rubriken ”Er godaste choklad har blivit julklappsfin”.

Annons julen 1959

Så här skriver Företagskällan:

Ungefär samtidigt [1958] blev både Aladdin och Paradis etablerade svenska högtidstraditioner på allvar då Marabou lät tillverka speciella jul- och påskomslag till sina kartonger, ett marknadsföringsgrepp som återkom med jämna mellanrum under kommande decennier.

Genom åren har det ofta bytts både design och innehåll i asken. Karin Selling, presskontakt på Mondelez Sverige säger i en intervju att ”under åren har över 50 nya smaker introducerats och asken har bytt design 9 gånger”. Dock var det inte förrän 2014 då trillingnöten plockades bort som det började bli några större skriverier om pralinbytena. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Sveriges älskade Aladdinask får ny design” pressmeddelande 2018-10-23

Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02

Hur många svenskar äter dopp i grytan på julbordet?

Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.

En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”.

Dopp i grytan 1910

När man gör undersökningar om vilken julmat som är populärast brukar julskinka, köttbullar och sill hamna i topp. När man istället undersöker vilken mat som folk tycker sämst om hamnar istället grisfötter, tunga, ål, lutfisk och dopp i grytan i topp.

Exakt hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Sveriges minst älskade julmat” ica.se 2018

”Svenska jultraditioner hotade” Coop 2006-12-18

Familj och skinka viktigast” SvD 2003-12-22

Hur populär är julskinkan på julbordet?

Kort svar: Julskinkan är den populäraste rätten på julbordet, men har tappat något i popularitet under 2010-talet.

I så gott som samtliga undersökningar kring vilka rätter som är viktigast för svenskar på julbordet så toppar julskinkan, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.

Livsmedelsföretagen har flera år i rad undersökt just vilka rätter som är svenskars favorit och där kan man under 2010-talet faktiskt se hur julskinkans popularitet faktiskt minskar något. Nedanstående diagram visar att andelen svarande som säger ”julskinka” har minskat med tio procentenheter 2013-2020.

Från Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-24

Källa: Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Hur länge har det funnits tomatsill?

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (julpåsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. 

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver DN om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från DN 1929.

sasd

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

dsadsasd

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

När började man äta inlagd sill på svenska julbord?

Kort svar: Borgerligheten i Sverige har ätit inlagd sill som en del av julmaten sedan åtminstone 1800-talet, men allmänt uppmärksammad på de svenska julbord blev sillen först under 1930-talet.

Tillsammans med den kokta julskinkan och köttbullarna är den inlagda sillen bland de populäraste rätterna på svenska julbord. Men hur länge har egentligen inlagd sill varit en del av den svenska julmaten?

Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. Och det var som en del av smörgåsbordet som den inlagda sillen åts som julmat inom borgerligheten. Så här beskrivs det i boken Det svenska julbordet:

Två bord stod dukade med stolar runtomkring. Var och en tog en tallrik och försedde sig inledningsvis med med smör, bröd, sill och korv som dukats upp på ett särskilt bord. Efter smörgåsen var det dags för ”doppet i grytan”. /../ Vid sittande bord fortsatte fortsatte så måltiden varvid stora fat med korv, pölsa, salt kokt kött, bruna bönor och kokt potatis sattes fram.

Men under första hälften av 1900-talet började borgerlighetens smörgåsbord och allmogens julmat smälta samman till ett modernt julbord. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Som typisk julmat för allmänheten är det först en bit in på 1900-talet som den inlagda sillen tar sig in. Om vi tittar på vad som räknades som typisk julmat vid förra sekelskiftet skriver Eskilstuna-kuriren till julen 1897 att:

I Sverige består julmaten som bekant af lutfisk, skinka och risgrynsgröt.

När Göteborgs Aftonblad julen 1898 ska beskriva vad som typiskt finns på ett svenskt julbord nämns följande:

lutfisk, risgrynsgröt och klenät /../ dopp i grytan /../ den herrliga, kokta brynnskade skinkan /../ grönkålen /../ det kraftiga, bruna julölet och det välsmakande vörtbrödet.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns ”inlagd sill” som förslag. Däremot dyker sillen upp redan året därefter (1925). På ”tidig förmiddag” på julafton föreslås:

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Den här ”julveckans matsedel” från den 20 december 1925 är mig veterligen första gången som inlagd sill omnämns som del av den allmänna julmaten.

Under 1930-talet blir sedan den inlagda sillen ett återkommande inslag i annonser och receptförslag.

Aftonbladet 1931-12-21

Dagarna före jul 1933 skriver Aftonbladet ”Men glöm för all del inte att det är gott med något i sillväg på juldagens morgon.”

Norrskensflamman 1935-12-19

Under andra halvan av 1930-talet blir ”inlagd sill” och ”kryddsill” ett lika vanligt inslag i tidningarnas annonser för julmat som lutfisk, julskinka och klenäter var bara några årtionden tidigare. Och årtiondena därefter blir det fler och fler varianter av inlagd sill som förekommer.

I nedanstående annons för ”Husmoderns julkorg” från 1954 är ”bankett-sill” med som nummer 24.

Under förra seklet kommer de successivt nya sillinläggningar som senapssillen, currysillen och Brantevikssillen

Provinstidningen Dalsland 1964-12-1-6

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-07-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Varför äter vi inlagd sill på julbordet?

Kort svar: Den inlagda sillen var en del av borgerlighetens smörgåsbord under 1800-talet och letade sig sedan under början av förra seklet in på julborden.

Inlagd sill i olika smaker (t.ex. löksill, senapssill och currysill) är en viktig del av det svenska julbordet – i de flesta undersökningar hamnar sillen på andra eller tredje plats.

Genom den svenska historien har saltad sill varit vardagsmat för allmogen och inget som särskilt förknippats med festmat. Det är först med brännvinsborden och de därefter följande smörgåsborden under 1800-talet som den inlagda och kryddade sillen går från att vara allmogens basmat till att bli borgerlighetens festmat. Ökad tillgång på socker och ättika till inläggningarna bidrog till rättens popularitet.

Äldre tiders julmat (alltså före 1900-talet) kunde skilja sig mycket mellan olika delar av landet och mellan olika samhällsklasser – rika borgare i Stockholm åt inte samma sorts julmat som torpare i mörkaste Småland. Men under första hälften av 1900-talet förändrades julbordet. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Det är alltså under första delen av förra seklet som idén om vad ett ”julbord” ska innehålla formas och där ingår bl.a. julskinka, sillsallad, grisfötter, revbensspjäll, syltor och inlagd sill.

Den inlagda sillen började alltså som en del av borgarklassens smörgåsbord som en förrätt. Till huvudrätt åt man t.ex. kalkon, stek eller gås. För drygt ett sekel sedan blev den inlagda sillen också en del av det allmänna julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker