När kom prinskorv på svenska julbord?

Kort svar: Prinskorven slog igenom ordentligt på svenska julbord först under 1980-talet, även om den förekommit tidigare.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för en ganska stor andelär det prinskorven som är viktigast.

Det finns i tidningar från det tidiga 1900-talet där prinskorv förekommer som exempel på julmat. Men det är ganska få exempel och då nästan alltid i uppradningar av flera olika rätter som skulle kunna passa på julbordet.

När man sedan läser igenom olika kokböcker förslag på julmat från efter andra världskriget och fram till slutet av 1970-talet så är prinskorven frånvarande.

Bonniers Stora Kokbok (1960)

Istället är det via restaurangernas julbord på 1970-talet som prinskorven tar sig fram. Fjellström och Liby skriver i boken Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 idén att prinskorven blev populär på julbordet först när restaurangerna började anpassa sin julbord även för barn under 1980-talet. De skriver vidare:

Det skulle förklara varför Husmoderns köksalmanacka nämner prinskorven som ett naturligt inslag på julbordet första gången 1985.

En av de första gångerna som prinskorv finns med som ett inslag i ett kommersiellt julbord är Spångens julbord i Stockholm 1973. Därefter förekommer prinskorv på olika restaurangers julbord.

Under 1980-talet blir prinskorven en naturlig del av de flesta restaurangers julbord och den börjar också förekomma i diverse kokböcker. En av de första kokböcker som nämner prinskorv till julbordet är en kokbok från Ica 1978.

Stora Julboken Ica 1978

Så även om prinskorven nämnts som julmat i enstaka annonser redan under tidigt 1900-tal är det först i slutet av samma sekel som korven tar sin givna plats.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

SvD 1918-12-19

SvD 1967-12-11

Stora Julboken ICA (1978)

4 tankar om “När kom prinskorv på svenska julbord?

  1. Överhuvudtaget blir ju det svenska julbordet mer och mer förvanskat ju längre tiden går. Prinskorvarna är ett exempel, sillen ett annat. Parallellt med detta försvinner ”riktiga” julrätter som t.ex. lutfisk från julbordet; sannolikt därför att folk i gemen inte kan laga till denna och andra traditionella delikatesser.

    Frågan är ju var det skall sluta? Det är kanske bara en tidsfråga innan julbordet består av pizza och kebab? Nedsköljt med massor av Coca-Cola?

    B

    • Julbordet förändras i takt med tiden. Det som vi ansåg vara ”riktiga julrätter” i början av förra seklet är inte alls samma sak som idag.

      Köttbullar och prinskorv är två exempel på moderna tillskott som idag – för de flesta – är oumbärliga på julbordet.

      Vill du äta lutfisk och grisfötter på julbordet kan du ju fortsätta med det, det finns inga hinder. Den som vill äta kebab och pommes på jul ska såklart få göra det.

      • Ja, att traditioner förändras är ju helt klart och jag är den första att hålla med om att den som vill äta kebab och pommes frites till jul skall få göra det.

        Men, den intressanta frågan blir ju, varför vill man det? Alla dessa som anser att sill, köttbullar, prinskorv, kebab, pizza eller pommes är oumbärliga; äter inte dom dessa saker till vardags då? Övriga 11½ månader om året?

        Alla som lever i en barnfamilj äter säkert köttbullar en gång i veckan året om. Inte tusan vill man sitta på julafton och tugga i sig ”vardagsmat” då.

        Julen och andra högtider är ju just det: INTE vardag. Och det är i hög utsträckning just den ovanliga maten som kännetecknar svenska högtider.

        Men jag skall även leverera två möjliga förklaringar till denna utveckling: 1) Svenska folket börjar i mycket hög utsträckning tappa den smakerfarenhet som måhända krävs för att saker som lutfisk och grisfötter (i sanning delikatesser bägge två) skall leva vidare. Man kan jämföra med ex.vis den franska skolan som serverar barnen fransk mat och därtill uppmuntrar dem att smaka allt och beskriva det de äter.

        2) Och vår kultur präglas i allt högre utsträckning av en ängslig strävan till likriktning. Allt som är udda eller sticker ut försvinner till förmån för en jämngrå färdigtuggad smet av lagomhet och medelmåtta. Allt skall passa alla!

        God Jul!

        B

  2. Roligt att det finns en like. Jag håller med Bukfacon. Köttbullar och prinskorv är vardagsmat och äts normalt året om. För min del föredrar jag egeninlagd sill, egengjord sillsallad, egengjord Janssons frestelse, och en bit odlad rundrökt ål. Det förstnämnda (sill) får jag även till påsk och midsommar. Till det dricker jag egenbladad mumma samt tre sorters aquavit där Sverige, Norge och Danmark är representerade. Julskinka och rödkål, egengjord Pressylta blir det vara till jul så även risgrynsgröt och ris a la Malta. Det finns några ytterligare detaljer på vårt julbord som jag dock hoppar över. Juldagen blir det lutfisk. Och resten av veckan rester.
    Allt har dock inte blivit sämre över tid. Min far som kom till Sverige som resande på 30-talet och bosatte sig här på 50-talet klagade på att Skogaholmslimpan smakade sockerkaka och att pilsnern hade för håg malthalt(var för tunn) i förhållande mellaneuropeisk standard. Detta har nu blivit bra mycket bättre och vi har nu bröd och pilsner som hävdar sig väl med det som finns på kontinenten.
    God Jul hälsar
    Erik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s