Etikettarkiv: helgdag

Vilka helgdagar avskaffades 1571?

av

Kort svar: 1571 års kyrkoordning avskaffade c.a. 30 helgdagar, främst olika typer av helgondagar.

Under senmedeltiden Sverige var närmare hundra av årets dagar helgdagar i Sverige. Exakt vilka dagar som var helgdagar är berodde av stift. Det dagar som gemensamt var helgdag i hela landet påskhelgen, pingsthelgen, julhelgen, Mariadagarna och apostladagarna och flera helgondagar.

Almanacka från 1592

I samband med reformationen beslutades att man skulle avskaffa flertalet av helgdagarna. Det var 1571 års kyrkoordning som formellt avskaffade bl.a. alla helgondagar. Enligt Göran Malmstedts gedigna genomgång i boken Helgdagsreduktionen: övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 är det följande dagar som avskaffas:

Alla dagarna som avskaffades var dock inte helgdagar i samtliga stift. Trots att många helgondagar togs bort var det fortfarande många helgdagar som firades: Kristusdagarna – jul, nyår, trettondagen, påsk, Helga torsdagh (alltså Kristi himmelsfärd) pingst samt Transfigurationis (alltså Kristi förklarings dag), de flesta Mariadagarna, apostladagarna, Johannes döparens dag samt mickelsmäss och allhelgonadagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

När slutade skärtorsdagen att vara röd dag?

av

Kort svar: Skärtorsdagen var röd dag fram till kalendereformen 1772.

Numera är skärtorsdagen en vanlig svart dag i almanackan. Det betyder att man inte automatiskt har ledigt eller kan jobba halvdag, det är antingen upp till lokala avtal eller kollektivavtal at avgöra om man kan vara extra ledig dagen före helgdag.

skärtorsdag | Högtider och traditioner

Skärtorsdagen firas ju inom kristendomen till minne av Jesus sista måltid med sina lärjungar och ordet ”skär” syftar på att Jesus tvättade (renade) lärjungarnas fötter. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var skärtorsdagen också en helgdag i den svenska almanackan. När Gustav III rensade bort en rad helgdagar, bla. tredjedag och fjärdedag jul, tredje– och fjärdedag påsk, tredje och fjärdedag pingst och Marie besökelsedag blev också skärtorsdagen av med sin helgdagsstatus och har inte fått tillbaka den sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Är pingstafton en röd dag?

av

Kort svar: Nej, pingstafton är inte en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

pingsafton

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påskdagen och är således alltid på en söndag och därmed en röd dag. Pingstafton som infaller dagen före (på lördagen) är inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag, vilket gör att Systembolaget är öppet. Dock är det ju alltid på en lördag. Annandag pingst är inte heller en röd dag, längre.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-18)

Är pingstdagen en röd dag?

av

Kort svar: Ja, pingstdagen är röd dag eftersom den alltid infaller på en söndag. Annandag pingst är dock inte längre en röd dag.

Helgdagar (eller röda dagar) är dagar som skiljer sig från vardagen. Grundtanken med helgdagar var att det skulle vara helgade dagar – alltså dagar då folk gick i kyrkan. Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar.

5791375451_02cac31c44_b

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

Ordet pingst är  en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen. Eftersom påskdagen alltid är en söndag så kommer pingstdagen också alltid vara på en söndag. Och eftersom det är en söndag är det samtidigt en röd dag. Annandag pingst avskaffades dock 2005 som helgdag och pingstafton är inte heller en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Är juldagen (25 december) helgdag?

av

Kort svar: Ja, juldagen 25 december är röd dag i Sverige.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Det svenska julfirandet rymmer en rad dagar och fram till slutet av 1700-talet hade vi också en tredjedag och fjärdedag jul då folk var lediga. Dock är julafton (24 december) faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Är valborgsmässoafton 2023 röd dag?

av

Kort svar: Ja, valborgsmässoafton 2023 är röd dag, men det eftersom den infaller på en söndag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Valborg har namnsdag 1 maj och det är (som syns ovan) en röd dag. Dock är dagen före, 30 april (den som kallas valborgsmässoafton) inte en röd dag. För vissa arbetsgrupper (t.ex. de som jobbar inom staten) räknas valborgsmässoafton som helgdagsafton och är således ”halvdag”.

Om du är ledig beror på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Dock är 30 april flaggdag, men det beror inte på valborgsmässoafton utan på att det är kungens födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-04.19)

Källa:

”Vem får klämdag?”

Är trettondagen 2024 röd dag?

av

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag (dock inte trettondagsafton). Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet. Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen och är alltså röd dag.

Skriver av Mattias Axelsson (2015-01-05, uppdaterad 2021-12-27)

Källa: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Är nyårsdagen röd dag?

av

Kort svar: Ja, nyårsdagen är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Årsskiftet var innan 1900-talets början en högtid som firades sporadiskt i de breda folklagren. Den svenska överklassen firade nyår i större utsträckning än vad allmogen gjorde. De var påverkade av kontinentala vanor och man hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen. Och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Tidigare hade främst 25 december konkurrerat.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Nyårsafton är inte en röd dag i almanackan, men är i allt praktiskt likställd med en helgdag. Däremot är nyårsdagen (1 januari) röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-30

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag jul (28 december) slutade vara helgdag i och med helgdagsreduktionen 1772.

Jul är en högtid som firats på något i Sverige sedan tusentals år tillbaka i tiden – långt före kristendomen. Men med kristendomens intåg i Sverige runt 1100-talet formaliserades firandet och vissa dagar i kalendern blev dagar vikta för kyrkobesök.

Kring de tre stora högtiderna – påsk, pingst och jul – fanns det extra många dagar att vara i kyrkan. Vid jul var, förutom själva juldagen (25 december), också annandagen (26 december), tredjedagen (27 december) och fjärdedagen (28 december) helgdagar. Sammanlagt var närmare en tredjedel av årets dagar kyrkogångsdagar.

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom överheten ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning. Från den 4 november 1772 finns en förordning där mer än 20 helgdagar plockas bort ifrån kalender. Bl.a skrivs det:

Men tredje och fjerde dagarne i de 3 större högtiderna /../ varda till firande såsom Helg- och Predikodagar indragna.

Från 1772 är alltså vare sig tredjedag eller fjärdedag jul längre några helgdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-26)

Källa: Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt

Är annandag jul (26 december) röd dag?

av

Kort svar: Ja, annandag jul är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Julafton (24 december) är faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar. På annandagen firas helgonet Stefanos (i Sverige mer känd i balladerna om Staffan Stalledräng).

Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar