Kort svar: Fram till 1571 inföll var 3 maj helgdag eftersom korsmässan (en av två) inföll detta datum.

Under den svenska medeltiden var uppemot en tredjedel av alla dagar på året helgdagar – apostladagar, helgondagar, Mariadagar och Kristusdagar. Därtill fanns ytterligare några helgdagar – bl.a. gångdagarna och korsmässorna.

Korsmässan firades vid två tillfällen (3 maj och 14 september). Den 3 maj handlade det om att fira en händelse som ska ha utspelat sig år 326 då kejsare Konstantins mor Helena ska ha hittat Jesus kors vid en utgrävning. Händelsen kallas för ”korsets återfinnande”.

Till korsmässan 3 maj fanns en rad minnesregler för jordbruket – särskilt i västra Sverige. n. En minnesregel från Halland säger: ”Den som inte är rädd för korsmässoveckan eller olsmässokrok [29 juli] behöver inte vara rädd under hela året”. Det man menade var att kulmen för foderbristen nåddes runt 3 maj, motsvarande hur bristen på föda i hushållet nåddes runt 29 juli.

I södra och mellersta Sverige räknade man med att svalorna skulle komma vid korsmässan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: uppslagsord: ”Korsets återfinnande” Nordisk familjebok (1911)

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag