När kom senapssill i Sverige?

Kort svar: Senapssill som begrepp introducerades i Sverige 1932, men olika typer av sillinläggningar i senap förekom under tidigt 1900-tal.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill.

Isabelle Fredborg gör på Swedish Spoon en utmärkt genomgång av senapssillens historia där hon konstaterar att senapssås fanns till sillen under slutet av 1800-talet och att det i ”Iduns hjälpreda från 1899 (s 91) må sillen vara inlagd, men senapen tillsätts själva inläggningslagen, och inte som en senare sås.”

En sill som kallas ”senapssill” möter vi första gången 1932 i tidningsannonser för Bullens senapssill ”smörgåsbordets delikatess”.

Fotograf: Erik Holmén. Bild från Nordiska Museet

Under 1930-talet kommer fler och fler annonser för olika märken av senapssill och när Tore Wretman 1968 lanserade sin kokbok Svensk husmanskost fanns ”Senapssill” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, kryddsill och skånsk kryddsill. Senapssåsen som skall hällas över sillarna innehåller:

1/4 dl vinäger
1 dl olja
1/2 dl tjock grädde
1 msk mörk fransk osockrad senap
1 msk svensk senap
1/2 tsk finkrossad vitpeppar
2 msk hackad dill

Alltsedan senapssillen introducerades på bred front under 1930-talet har den vuxit i popularitet och är idag en av Sveriges populäraste sorter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källa: Oemotståndlig, krämig senapssill” Isabelle Fredborg på Swedish Spoon 2020-05-22

”Ny undersökning visar hur vi svenskar äter sill” Nöjesguiden 2019-06-12

e-postintervju med Richard Tellström

När kom currysill i Sverige?

Kort svar: Det äldsta belägget för currysill i Sverige är från 1960.

Inlagd sill är en av få rätter som faktiskt förenar julmaten, påskmaten och midsommarmaten – både klara sillar som matjessill och röror som senapssill.

Sill var länge vardagsmat i de svenska hushållen och det var först med lägre pris på ättika och socker under senare delen av 1800-talet som inläggningar som löksill letade in som festmat. Till en början var den inlagda sillen och tidigare kryddsill en given del av det brännvinsbord som senare blev smörgåsbord.

Under första halvan av 1900-tal introducerades en rad nya sillinläggningar – tomatsillen på sent 1920-tal, senapssillen årtiondet därefter och 1-2-3-lagen strax efter andra världskriget.

Recept på Currysill.

Det äldsta belägget för ”currysill” jag har hittat är från Bonniers kokbok från 1960. Där finns recept ”currysill” under rubriken ”Smörgåsbord” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, senapssill, vårsill, sill à la russe och spicken sill. Förutom sill ska man ha:

1-2 hårdkokta ägg
1/2 finhackad gul lök
2-3 kokta potatisar
1-1 1/2 dal majonnäs
1/2 – 1 tsk curry

Ett annat ungefär samtida belägg är från Dagens Nyheter 1962. På hösten samlades Saltsillföreningen på Operakällaren och då serverades:

Sillcocktail, rullad sill, gratinerad sill, kokt sill med grillade limpskivor, marinerad dill, sill rollmops, senapssill, sommarsill, ålasill, filmjölkssill, currysill och sherrysill.

Denna uppräkning är första gången som currysill finns omnämnd i tidningstext. Året därefter (1963) finns ett recept på ”sill i currysås” i Husmoderns köksalmanacka och under sextiotalet förekommer recept på just currysill året om i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källa: e-postintervju med Richard Tellström samt DN 1962-09-27 och Bonniers kokbok från 1960.

Vad är helgskinka?

Kort svar: Helgskinka är kokt skinka (typ som julskinka) som säljs vid andra tidpunkter på året än i december.

Julskinkan är den populäraste rätten på det svenska julbordet. Därför kommer det inte som någon större överraskning att svenska slakterier och butiker vill sälja kokt skinka vid andra tillfällen (på samma sätt som man säljer påskmust vid påsk, dock inte midsommarmust).

712024_1.jpg

Så här skriver Scan om sin helgskinka:

Skinka är inte begränsat till julen, tvärtom finns det många speciella tillfällen att förgylla med en smakrik helgskinka.

Försök har också gjorts att lansera specifika produkter som t.ex. påskskinka, adventsskinka och midsommarskinka.

683689_823482_julskinka-adventsskinka_vinkel2.jpg

Men om man tittar på vilken mat som är viktigast för svenska kring påsk så är skinka inte med på topplistorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källor:

Helgskinka” scan.se (läst 2018-12-28)

Hur många kanelbullar äter vi på kanelbullens dag i Sverige?

Kort svar: Enligt beräkningar från Sveriges bagare & konditorer säljs runt 7 miljoner kanelbullar på kanelbullens dag,

Kanelbullens dag är en av många temadagar kring mat som uppmärksammas i Sverige. Men till skillnad från t.ex. chokladbollens dag och mjölkens dag så får kanelbullens dag varje år ganska stor uppmärksamhet både i traditionell media och på sociala medier.

Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de år 1999 fyllde femtio år. De ville att jubileet skulle firas på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:

– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Men hur stort är det med kanelbullens dag i Sverige egentligen? Enligt en undersökning som branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer låtit göra så äter mer än hälften av alla svenska minst en kanelbulle på kanelbullens dag och c.a. 7 miljoner kanelbullar beräknas säljas den 4 oktober 2018.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-10-03)

Källor: Kanelbullen – fikakulturens stolthet och hantverk i ett (pressmeddelande från Sveriges bagare & konditorer (2018-10-03)

Varför är julmust och påskmust så populära i Sverige?

Kort svar: Julmust och påskmust är de två dominerande dryckerna till jul respektive påsk. Att de blivit så populära i Sverige beror troligen på att smaken passa bra till den traditionella högtidsmaten.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks, dock ingen midsommarmust). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

13872949373_908b6c4616_o.jpg

Att vi dricker sådana mängder av just must till jul och påsk beror på att mustens smak passar bra till den typ av mat som traditionellt äts vid dessa högtider. Julens mat och påskens mat är i Sverige ett smörgåsbord av rätter – till julen serveras skinka, korv, sill och köttbullar och till påsken ägg, sill och lax. Mustens smak av malt och kryddor gifter sig väl med den maten Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Det gör att den [musten] passar särskilt bra till det svenska matackordet, det vill säga mat som serveras vid årshögtiderna påsk och jul.

Den första musten som togs fram i början av 1900-talet gjordes som ett alkoholfritt alternativ till öl och brännvin och dess genomslag kan vi delvis tacka den starka svenska nykterhetsrörelsen för.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Hur länge har vi druckit påskmust i Sverige?

Kort svar: Påskmust har druckits i Sverige sedan slutet av andra världskriget även om det tidigaste belägget är från april 1938.

Must säljs och dricks i Sverige främst vid jul och påsk (dock inte på midsommar). När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust ska dock inte ha börjat användas förrän på 1920-talet. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten.

Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,

Det första tidningsbelägget för ordet ”påskmust” är redan från 1938 i Norrskensflamman där man uppmanar ”Beställ i tid eder påskdryckhjon”.

Den stora explosionen av annonser för påskmust kommer dock inte förrän efter andra världskriget. Inför påsken 1947 annonserar Apotekarnes i flera tidningar om om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.

I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.

snip_20180304123101
Ur SvD 1947-04-03

Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:

snip_20180304123438.png
Ur SvD 1948-03-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04), uppdaterad 2020-04-26

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Vad är ”fössta tossdan i mass”?

Kort svar: Fössta tossdan i mass är en lokal företeelse i Småland som uppmärksammas den första torsdagen i mars och som förekommit sedan 2010.

En tradition är en företeelse som vi upphöjer till att vara en tradition. En tradition kan vara flera hundra år gammal (som t.ex. julen) eller helt ny (som ”fössta tossdan i mass”) då man ska äta ”massipantååta”.

”Fössta tossdan i mass” är en tradition som startades 2010 av Jonas Svenningson – en smålänning som flyttat till Stockholm. Så här lyder beskrivningen på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Intresset för ”fössta tossdan i mass” har ökat kraftigt från runt år 2017 då inte mindre än 142 artiklar skrevs i mars och över 7000 personer har gillat sidan på Facebook. Dock är det fortfarande väldigt tydligt ett lokalt småländskt fenomen. Förutom någon enstaka artikel i riksmedia är det bara småländska tidningar som skriver om ”fössta tossdan i mass”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-12)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

Hur länge har vi firat ”fössta tossdan i mass”?

Kort svar: ”Fössta tossdan i mass” (första torsdagen i mars) skapades via ett facebook-konto 2010 och växte sedan de kommande åren.

Olika typer av mat kan på olika sätt förknippas med speciella dagar – vissa är gamla traditioner (som semla på fettisdagen) medan andra är betydligt yngre (som kanelbullens dag, stora pizzadagen eller kardemummabullens dag).

En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Det är alltså framförallt det småländska sättet att uttala ”rs” som gjort att just första torsdagen i mars passat bra. Men hur och när startade allt detta?

Facebook-sidan ”Fössta Tossdan i Mass” är troligen ursprunget till hela idén. Det första inlägget från sidan är daterat till februari 2010 och det är det tidigaste belägget jag (och andra som undersökt saken) hittat. Det intressanta är att detta första inlägget har 0 interaktioner – det är alltså ingen som uppmärksammat det.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n.jpg
Bild från Facebook-sidan

Enligt en intervju med småländska Barometern var det Jonas Svenningson – smålänning som flyttat till Stockholm som skapat sidan.

Det är ju rent trams på många sätt, men det är samtidigt roligt för många hajar till och fattar direkt vad det handlar om.

Om man ska följa utvecklingen under åren som följer efter sidans skapande 2010 kan man titta på hur många likes inläggen respektive år får och där kan man se en tydlig trend.

2010 – 6 likes
2011 – 56 likes
2012 – 276 likes
2013 – 681 likes
2014 – 1472 likes
2015 – 1960 likes
2016 – 2178 likes

Efter 2016 verkar Facebook-sidan minskat sin aktivitet, men då har begreppen ”fössta tossdan i mass” och ”massipantårta” redan vara etablerade.

Om vi istället tittar på ungefär hur många texter på nätet som skrivits i mars varje år ger det följande resultat:

2011 – 0 artiklar
2012 – 6 artiklar
2013 – 6 artiklar
2014 – 10 artiklar
2015 – 34 artiklar
2016 – 81 artiklar
2017 – 142 artiklar

Det första nyhetsinslaget om ”fössta tossdan i mass” är publicerat i mars 2012 på Sveriges Radio Jönköping:

Vi hyllar våren och vi hyllar Småland, dialekten och folket.
Idag är dagen. Det är fössta tossdan i mass.
Smålänningar utöver detta land- förenen eder och ställ till med fest!

Huvudsakligen är det småländska lokaltidningar som skriver texter om ”fössta tossdan i mass” även om undantag (som t.ex. DN) finns.

När SVT Småland 2016 uppmärksammade dagen genom att fråga några smålänningar om dagen blev rubriken ””Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” och man konstaterar i texten att ”fössta tossdan i mass” mest verkar vara ett fenomen som uppmärksammas i sociala medier.

Under 2017 och 2018 har traditionen fått ytterligare spridning, men är fortfarande främst ett fenomen för smålänningar (i Småland och i exil). Kopplingen till ett bakverk – i detta fall ”massipantåta” gör att traditionen troligen kommer att fortleva ett bra tag till.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)

När börjar julmust säljas?

Kort svar: Julmust är en dryck, vilket namnet antyder, som ska konsumeras kring jul. Men det senaste decenniet har bryggerierna och affärerna börjat saluföra julmust allt tidigare. Vissa affärer börjar numer sälja julmust redan i slutet av september.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Inte mindre än 40 miljoner av dessa liter dricks i december (därutöver är det främst påskmust som dricks) och under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Men när på året börja julmust egentligen säljas?

När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust började användas på 1920-talet.

Oavsett vilket så är det namnet julmust som används idag och nästan all julmust får sina smakessenser från företaget Roberts. Bloggen Addicted to julmust ställde 2010 frågan om Roberts märkt av att julmusttillverkarna börjat sälja julmust tidigare:

Sista åren har vi märkt en tendens att vi har fått börja leverera redan i slutet av augusti till en del bryggerier vilket är tidigare än vi gjort förr om åren.

Samma blogg har även undersökt hur långt för jul företaget Carlsberg publicerar pressmeddelande angående årets julmust:

Kanske inte det mest träffsäkra sättet att mäta säsongen för julmust på men trenden är likväl intressant:

Vi kan alltså tydligt se hur Carlsberg försöker förlänga säsongen för julmust. Årets (2013) julmust hade redan i slutet av september börjat lanseras i affärerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-05)

Källor: ”Frågestund med AB Roberts” Addicted to julmust (2010-11-13)

När på året bör det säljas must?” Addicted to julmust (2010-10-08)

När är rötmånaden 2019?

Kort svar: Rötmånaden är ett gammalt begrepp för en månadslång period (ofta 23 juli till 23 augusti) där det var särskilt varmt och maten ofta blev dålig.

Förr i tiden när det inte fanns kylskåp och frys var värme ett stort problem vad gäller mathållningen i de svenska hushållen. På vintern var det sällan några problem, däremot kunde sommarens värme ställa till problem.

Särskilt var det en period från slutet av juli och en månad framåt som i folktron var särskilt problematisk – rötmånaden. Så här skriver Ebbe Schön:

I slutet av juni började det bli svårt att lösa matfrågan på många håll. Köttet man hade sparat från föregående år blev ofta skämt under rötmånaden, som inföll mellan 23 juli och 23 augusti. Då var det svårt att slakta, för färsk mat tog lätt skada.

Enligt Saob så började rötmånaden traditionellt det datum ”då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen”. Dock började man senare betrakta rötmånaden som den period när solen står i Lejonets tecken, vilket innebär att rötmånaden skulle börja under fruntimmersveckan den 23 juli (med viss variation) och hålla på till den 23 augusti.

PreservedFood1.jpg

På engelska och på de flesta andra språk (även svenska ibland) kallas perioden för ”hunddagarna” (dog days). Anledningen är att stjärnan Sirius också kallas för hundstjärnan eftersom det är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Begreppet hunddagar är känt sedan antikens Rom då de kallades för diēs caniculārēs.

Det finns såklart ingen verklig koppling mellan rötmånadens dagar och att maten skulle bli sämre just dessa dagar eftersom stjärntecken inte kan påverka matens hållbarhet. Dock är det generellt varmare i slutet av juli och början av augusti än annars vilket påverkar. Förutom att man ansåg att maten blev sämre under rötmånaden fanns andra föreställningar inom folktron. Schön igen:

Själva luften ansågs farlig, och man borde undvika att andas genom munnen för att inte bli häftigt sjuk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-14)

Källor:

SAOB, uppslagsord ”Rötmånad

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma