När är rötmånaden 2022?

Kort svar: Rötmånaden är ett gammalt begrepp för en månadslång period (ofta 23 juli till 23 augusti) där det var särskilt varmt och maten ofta blev dålig.

Förr i tiden när det inte fanns kylskåp och frys var värme ett stort problem vad gäller mathållningen i de svenska hushållen. På vintern var det sällan några problem, däremot kunde sommarens värme ställa till problem.

Särskilt var det en period från slutet av juli och en månad framåt som i folktron var särskilt problematisk – rötmånaden. Så här skriver Ebbe Schön:

I slutet av juni började det bli svårt att lösa matfrågan på många håll. Köttet man hade sparat från föregående år blev ofta skämt under rötmånaden, som inföll mellan 23 juli och 23 augusti. Då var det svårt att slakta, för färsk mat tog lätt skada.

Enligt Saob så började rötmånaden traditionellt det datum ”då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen”. Dock började man senare betrakta rötmånaden som den period när solen står i Lejonets tecken, vilket innebär att rötmånaden skulle börja under fruntimmersveckan den 23 juli (med viss variation) och hålla på till den 23 augusti.

PreservedFood1.jpg

På engelska och på de flesta andra språk (även svenska ibland) kallas perioden för ”hunddagarna” (dog days). Anledningen är att stjärnan Sirius också kallas för hundstjärnan eftersom det är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Begreppet hunddagar är känt sedan antikens Rom då de kallades för diēs caniculārēs.

Det finns såklart ingen verklig koppling mellan rötmånadens dagar och att maten skulle bli sämre just dessa dagar eftersom stjärntecken inte kan påverka matens hållbarhet. Dock är det generellt varmare i slutet av juli och början av augusti än annars vilket påverkar. Förutom att man ansåg att maten blev sämre under rötmånaden fanns andra föreställningar inom folktron. Schön igen:

Själva luften ansågs farlig, och man borde undvika att andas genom munnen för att inte bli häftigt sjuk.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-14)

Källor:

SAOB, uppslagsord ”Rötmånad

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Varför ser semlor ut som de gör?

Kort svar: Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i början av 1900-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Den tidigast kända föregångaren till våra semlor är tyska Heisswecken från 1400-talet. Heisswecken var kil- eller korsformade bröd som – vid fastlagen – åts varma och/eller med varm mjölk (alternativt varmt smör). Formen hade troligtvis religiös innebörd. Bröden var ganska små och bakades utan socker eftersom det var dyrt.

2013-11-06 15.21.35

Men när tiderna blev bättre blev bullarna större och ändrade form. Så här skriver Widell:

Den runda större bullen kom till när tiderna var bättre och tillgången på vetemjöl ökat. Sockret fanns nu till ett mer rimligt pris och ingick i vetedegen i början av 1700-talet.

Att semmelbullen blev rund och söt beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var det kornmjölet som var dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Mandelmassa – ny ingrediens på 1800-talet

Under 1800-talet tillkom mandelmassan. Mia Öhrn menar i boken Semlor att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare under slutet av 1700-talet. Under åren kring sekelskiftet 1800 kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa.

När man åt semlor på 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det främst som en del i en typ av mjölksoppa. Flera recept på semlor från början av 1900-talet kategoriseras inte semlorna som bakverk utan som ”Soppor och gröt av mjölk, gryn eller mjöl”.

Vispgrädde under locket – nyhet på 1900-talet

Vispgrädden har använts till semla sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Men då var grädden en del av fyllningen tillsammans med mandelmassan. Under 1930- och 1940-talet skedde en förändring av sättet att äta semlan. Från att ha ätits varm som en efterrätt börjar men under mitten av 1900-talet istället att äta semlan kall till kaffet. Vispgrädden flyttar då upp och blir en del av garneringen och dessutom introduceras florsockret.

Foto: http://www.fotoakuten.se

Från 1950-talet och framåt är kokböckernas semmelrecept entydiga – semlan ska vara en slät vetebulle som öppnas, fylls med mandelmassa och garneras med vispad grädde och florsocker på locket.

Nya traditioner på 2000-talet

Under åren i början av 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan. En av de första var semmelwrapen som introducerades 2015 av Mattias Ljungberg på Tössebageriet. Åren därefter har bl.a. tacosemlan, prinsessemlan, pizzasemlan och korvbrödssemlan skrivits om i tidningarna. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-02-13, uppdaterad 2018-02-11) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Öhrn, Mia (2006) Semlor Stockholm:Natur & Kultur

Axelsson, Mattias (2011)  Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Opublicerad c-uppsats i historia.

Varför smakar julmust som det gör?

Kort svar: Julmustens smak är en välbevarad hemlighet. Endast två personer känner till det ursprungliga receptet som så gott som all julmust bygger på.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten. Gastronomen har gjort ett diagram som tydligt visar julmustens grepp om december.

Julmustens försäljningsframgångar tyder på att det är något med smaken som svenskar gillar. Men vad är det då som gör att julmust smakar såsom det gör? Svaret är att det bara är två nu levande personer som känner till hemligheten bakom julmustens smak.

gott som all julmust som produceras i Sverige får nämligen sina smakämnen ifrån företaget Roberts i Örebro. Företaget Roberts är ett familjeföretag som grundades i början av 1900-talet av Robert Roberts och hans son Harry. Familjen tillhörde den växande frikyrkan och de båda grundarna försökte ta fram ett alternativ till julölen:

Efter flera års laborerande forskar Harry fram den svarta tillsats som liknar svagdricka till utseendet, men har en helt annan smak. Den berömda julmusten.

När de första flaskorna julmust började säljas kallades de faktiskt för julöl och först på 1920-talet började ordet ordet julmust att användas.

Eftersom det inte har varit möjligt att ta patent på julmust så är hemlighetsmakeriet med själva receptet nödvändigt. När P1-programmet Godmorgon Världen gjorde ett reportage om julmust fick man bara komma en bit in i fabriken för att hemligheten inte skulle avslöjas. De som känner till receptet är fabrikens ägare Göran Robert samt hans bonusdotter Bodil Ohlsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (senast updpaterad 2012-12-25)

Källor: Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn

Julmustens hemlighet” reportage i Sveriges Radio 2009-11-22

Härinne förvaras mustens hemliga recept” nt.se 2018-12-20

Söt hundraåring älskas av många” dn.se 2010-11-29

Varför är våffeldagen 25 mars?

Kort svar: Att våffeldagen infaller 25 mars beror dels på att den 25 mars kallats våffeldagen efter ett slarvigt uttal av vårfrudagen (Jungfru Marie bebådelsedag) och dels på att det fanns riklig tillgång på ägg eftersom det ofta var fasta dem 25 mars.

Att våffeldagen kommit att infalla den 25 mars förklaras ofta med att det är den folkliga benämningen på Jungfru Marie bebådelsedag – vårfrudagen – som slarvigt uttalat kommit att bli våffeldagen. Enligt bl.a. Jan-Öyvind Swhan så beror det på en språklig detalj:

Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.

Att förklara namnet ”våffeldagen” som en förvanskning av ”Vår fru-dagen” är något som finns belagt sedan åtminstone andra halvan av 1800-talet.

778837_72603118
Foto: Johanna Ljungblom

Trots att jungfru Marie bebådelsedag infaller 25 mars har den ingenting med påskfirandet att göra. Att bebådelsedagen infaller 25 mars har istället med att det är nio månader före firandet av Jesus födelse och att det är i anslutning till vårdagjämningen.

De allra flesta år infaller bebådelsedagen under den kristna fasteperioden på fyrtio dagar före påsk. Då bebådelsedagen inföll under fastan bröt man tillfälligt förbudet att äta ägg och den goda tillgången på ägg (som en konsekvens av hönornas värpning och att ingen åt äggen) gjorde att man kunde festa till det och göra våffelsmet med ägg, vilket var den festligare varianten:

Slå tree Egg sönder uthi een skål/ och strö theruppå 1/4 Marker stött Sucker/ rör tilsamman och lägg ther til 1/4 Marker grant Hwetemiöl/ tillijka med 2. Lodh smält Smör/ som är färskt och osaltat/ slå thet ihop medh een skiedh eller wijsp/ och om blandningen tyckes wara för tunn/ så kasta ännu uthi henne någhot Sucker och lijtet Miöl at hon blifwer tiock.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-03-25, uppdaterad 2013-02-23)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget

Vilket datum är våffeldagen 2009?

Kort svar: Våffeldagen 2009 är 25 mars.

Våffeldagen infaller (nästan alltid) under stilla veckan eller under fasteperioden som pågår 46 dagar innan påsk. Eftersom påskens datum är rörligt så är det många som tror att våffeldagens datum också är rörligt, men så är inte fallet.

Våffeldagen har fått sitt namn av ett slarvigt uttal av vårfrudagen, alltså Jungfru Marie bebådelsedag. Säger du vårfrudagen snabbt blir det lätt våfferdagen och i de delar av landet där man talar med tjocka r och l är det lätt att glida över i våffeldagen.

Jungfru Marie bebådelsedag är alltid 25 mars (nio månader före firandet av Jesus födelse – 25 december). Enligt traditionen var det då som jungfru Maria fick veta att hon var havande med Jesus. Att man valde just 25 mars har samband med att våren börjar och då tedde det sig logiskt att fira tillblivelsen av Jesus just denna dag  eftersom vi går mot ljusare tider (jmfr Jesus som “världens ljus“)

Sedan 1953 är 25 mars inte längre någon röd dag i den svenska almanackan. Istället är det den söndag som infaller närmast 25 mars (i år – 2009 – 22 mars) som bör namnet Jungfru Marie bebådelsedag. Den 25 mars bär istället namnet Marie bebådelsedag och det är då man enligt traditionen skall äta våfflor.

Läs även andra bloggare om , , ,

När är det kräftpremiär 2008?

Vilken dag kräftpremiären infaller 2008 beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och i så fall vilka traditioner du håller på.

Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades.

Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent – Hjalmar Widegren – ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln ”Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.

– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.

Tidpunkten för kräftfiskets början ändrades i början av åttiotalet. I Fiskeriförordningen (1982:126) står om kräftfisket följande att läsa:

Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.

Räknar man utifrån Fiskeriförodningen (som för övrigt upphävdes 1994) skulle kräftpremiären i år (2008) vara 7 augusti (eftersom det är dagen efter första onsdagen i augusti.)

Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Visserligen finns det lokala bestämmelser om när kräftpremiären skall vara, men jag har inte funnit några säkra källor kring detta sista datum.

Det finns de som hävdar 8 augusti liksom de som hävdar första respektive andra onsdagen i augusti som kräftpremiärsdatum. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum kräftpremiären inträffar 2008 – antingen 7augusti, 8 augusti eller 14 augusti.

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Källa: Allt om kräftor – och lite dill… av Kjell-Åke Andersson m.fl.

Varför äter vi ägg till påsk?

dscf0063-1.JPG

Kort svar: Under påskfastan fick man inte äta ägg. Under perioden värpte hönorna många ägg. När fastan tog slut fanns många ägg att äta.

Ingen mat förknippas väl så med en högtid som ägg gör med påsk. Vid påsk fördubblar genomsnittssvensken sin äggkonsumtion från drygt kokta 2 ägg till drygt kokta 4 ägg.

Men varför äter vi egentligen ägg till påsk? Att ägg blivit påskens stora matsymbol hänger samman med den kristna påskfastan som löper under fyrtio dagar – från askonsdagen till påskafton.

Under den fyrtio dagar långa fastan var ägg en av de maträtter som inte fick ätas. Samtidigt som ingen åt ägg började hönorna värpa – våren är nämligen en tidpunkt då hönor lägger särskilt mycket ägg. Alla ägg som värptes lades alltså på hög och när fastan äntligen var över på påskdagen så fanns det mängder av ägg att frossa i. Maxén och Lindroth sammanfattar:

Vårt äggätande är alltså både en kvarleva från den katolska tiden och styrt av förutsättningarna i naturen

Ägget har sedan blivit en symbol för en massa olika saker. En del kristna tolkar ägget som den grav där Jesus låg och att knäcka skalet symboliserar hur Jesus uppstod från det döda. Lägg därtill att ägget har varit en symbol för liv i många olika samhällen. Carl von Linné hade t.ex. ett ägg på sitt adelsvapen och hade dessutom som motto ”allt liv kommer från ägget”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-08, uppdaterad 2013-02-23)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm