Kort svar: De traditionella tillbehören (förutom drycken) till kräftorna på en kräftskiva är rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.
Kräftskivor började bli populära i Sverige under första halvan av 1900-talet. I augusti månad samlas man under kulörta lyktor med lustiga hattar på huvudet, äter kräftor och dricker öl och brännvin. Men vad ska man ha för tillbehör?
På en kräftskiva är givetvis de kokta kräftorna i centrum och i övrigt är utbudet rätt magert. I boken Kräftans lov skriver författarna:
Till kräftor serveras traditionellt rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.
Här är det framförallt osten som är viktig att ha koll på. Sedan slutet av 1800-talet är det främst Västerbottensost och lagrad prästost som är de verkliga klassikerna. Men en ”smaksatt kryddost” kan också fungera.
Fördelen med ost till kräftorna är naturligtvis, att den både på egen hand kan utgöra ett smakfullt aromatiskt tillskott och samtidigt så väl låter sig kombineras med kräftornas fina och särpräglade smak.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-08-16
Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag
Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:
Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.
Att kräftskivan 1913 hålls i början av augusti är ingen slump. Traditionellt är det nämligen just i början av augusti som kräftpremiären varit i Sverige. Det var då man fick börja kräftor. Reglerna är gamla och redan 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Senare utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Numera finns inga lagar som reglerar kräftfisket och det går dessutom utmärkt att importera kräftor. Eftersom lagen om kräftfiske försvunnit sedan närmare tjugo år är buden lite olika kring datumet för kräftpremiären. Nordiska Museet skriver:
1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti.
De flesta har dock sina kräftskivor under de första helgerna i augusti och det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.
Skrivet av Mattias Axelsson (2020-06-30)
Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . . Hansson & Lundvall Förlag
Som dryck till kräftorna är det traditionella att dricka öl (precis som vid påsk och jul) eller brännvin. I boken Våra älskade kräftor skriver författarna:
Öl och brännvin är självklara drycker på kräftkalaset.
I boken Kräftans lov skriver Robert Bergquist:
Det är just kombinationen av ett personligt och omsorgsfullt kryddat brännvin och de egenhändigt kokta kräftorna, som ger hela kräftskivan dess speciella atmosfär av en kulinarisk upplevelse utöver det vanliga
Inför folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 var motståndarsidans centrala budskap på en affisch av Albert Engström att ”kräftor kräva dessa drycker” (alltså brännvin) – så starkt förknippas brännvinet med kräftskivorna. Bergquist igen:
Många tycker naturligtvis att det vid en svensk kräftskiva ska serveras öl och snaps och inget annat.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20
Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag
”Snaps, öl och andra drycker” av Robert Bergquist i boken Kräftans lov
Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.
Risken för utfiskning gjorde att myndigheterna i slutet började reglera fisket av kräftor och därmed började traditionen med kräftpremiär och därmed kräftskivor i augusti, där man äter kräftor och dricker starka drycker som öl och brännvin, växa fram.
Kräftan kan äfven begagnas till kräftkalas ute i det fria på vackra höstkvällar med mycket månsken, kulörta lyktor, unga damer och flirt.
Det var alltså under första hälften av 1900-talet som traditionen med kräftkalas i augusti växte fram. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:
Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.
Dagens Nyheter 1913-08-07
Belägget från 1913 sticker ut då det inte finns några andra belägg från 1910-talet överhuvudtaget. Det är första 1924 och de därefter följande åren som användandet av ordet ”kräftskiva” exploderar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Som exempel kan nämnas nedanstående annons i Svensk Dagbladet den 10 augusti 1928.
Annons i SvD 1928-08-10
Eller följande helsidesannons i Dagens Nyheter den 1 augusti 1927 där det uppe till vänster står
Det är helt enkelt omöjligt att klara en kräftskiva utan grammofon
Dagens Nyheter 1927-08-01
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05, uppdaterad 2017-08-26)
Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . . Hansson & Lundvall Förlag
Kort svar: Något givet datum för kräftpremiären finns inte längre men traditionen säger att den bör förläggas till början av augusti – ex. den 7-8 augusti eller första onsdagen i augusti.
Att ätandet av kräftorna och inmundigandet av starka drycker som öl och brännvin kommit att förknippas med månaden augusti beror på lagstiftning. Den stora konsumtionen av kräftor ledde till att strikta regler för kräftfiske infördes. 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Senare utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln “Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.
– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.
Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.
Lagen om tider för kräftfiske avskaffades 1994 men fortfarande finns lokala bestämmelser för vissa sjöar. För Vättern gäller:
Kräftfiske på allmänt vatten i Vättern är tillåtet utan krav på tillstånd endast under helger från och med den andra fredagen i augusti /../ till och med den andra söndagen i september
På grund av ändrade regler och möjligheten att importera kräftor finns det alltså egentligen inget fast datum för kräftpremiären längre.
Men när är kräftpremiären?
Eftersom lagen om kräftfiske försvunnit sedan närmare tjugo år är buden lite olika kring datumet för kräftpremiären. Nordiska Museet skriver:
1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti.
Och i texten anger de 7 augusti som datum för kräftpremiär oavsett vilket år som avses. Christer Topelius skriver i boken En årsrunda:
En exakt dag för kräftpremiären är numer svår att slå fast, det pendlar lite ostadigt mellan 10 och 15 augusti.
I en genomgång av olika temadagar i boken 365 – Hela årets traditioner, folktro och nya temadagar skriver Lena Mellander Fogelberg
Den vanligaste dagen för kräftpremiär är 8 augusti eller första onsdagen i augusti.
Buden om när kräftpremiären bör hållas är alltså lite olika i olika böcker, men det som är gemensamt är att den ska förläggas till början (eller åtminstone de första veckorna) i augusti. Det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-15, uppdaterad 2020-01-04)
Källor:
Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.
Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia
Att vi inte fick ett totalförbud mot rusdrycker är det många som tackar citatets upphovsman Albert Engström för. Det var Engström som 1922 gjorde den berömde affischen med sig själv pekandes på ett glas utropandes just ”Kräftor kräva dessa drycker. Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti”
Bakgrunden till affischen var den folkomröstning som hölls i Sverige 1922 om rusdrycksförbud. Den allt starkare nykterhetsrörelsen ville införa ett liknande system som införts i USA 1920 med ett totalförbud mot alkohol. Därför drev man igenom att en rådgivande folkomröstning skulle hållas i frågan.
Ja-sidan hade nykterhetsrörelsen i ryggen medan nej-sidan var betydligt mer oorganiserad. Dock hade man författaren och konstnären Albert Engström. Så här skriver Grafik Antikvariat om affischen:
Affischen är ett självporträtt, Engströms mästerliga drag var att utnyttja kräfttiden till den mest slagkraftigaste propagandaaffischen i den svenska affischkonsten har blivit klassisk. Arvodet för affischen var 150 kr vilket motsvarade 33 liter brännvin eller två veckolöner för en arbetare. Engström hade stor förkärlek till brända och destillerade drycker, ett umgänge som inte var oproblematiskt och periodvis behövde han vila upp sig.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08)
Kort svar: Förmodligen har det ätits kräftor i Sverige sedan medeltiden, fast då bara inom överklassen. Kräftans genombrott i de bred folklagren kom i slutet av 1800-talet.
I augusti månad konsumeras det stor mängder kräftor i Sverige och till det dricks öl och brännvin. Tidningarna är fyllda med smaktest och recept. Kräftskivan är tillsammans med midsommar förmodligen den svenskaste av traditioner. Men hur länge har vi ätit kräftor i Sverige egentligen?
Under forntiden åt man allt som gick att äta. Bodde man vid kräftvatten så åt man självfallet kräftor. Bodde man vid kusten åt man ostron.
Med kristnandet på 1100-talet började man anse att kräftan var ett orent djur. Men den gjorde lite av en comeback som maträtt i Sverige någon gång under senmedeltiden. Så här skriver Nordiska Muséet:
Liksom många andra festseder togs det upp av de högre stånden. Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är dock i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562, där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop.
Dock fanns skepsisen mot kräftor hos vanligt folk kvar ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa ”insekter”.
Det var främst i de högre klasserna som kräftorna förekom i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma. Så här skriver Swahn om synen på kräftor:
Kräftor, liksom svamp, räknades ”för herrskap”, inte för vanligt folk. Motviljan späddes på av Bibelns gammaltestamentliga förbud att äta ”djur som många fötter hava”. Men värre var att kräftorna sågs som asätare som livnärde sig på drunknades lik.
Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:
Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.
Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket. Därför infördes successivt regleringar av när kräftfisket fick starta – i början av augusti var den tid på året som gällde.
Så egentligen är det bara i dryga hundra år som kräftor ätits i någon större utsträckning i Sverige. Och att det är just i början av augusti som de äts beror på myndighetsbeslut.
Skrivet av Mattias Axelsson (2008-08-09, uppdateras 2013-05-27)
Källor:
Andersson, Kjell-Åke (2003) Allt om kräftor – och lite dill… Hansson & Lundvall Förlag.
Swahn, Jan-Öyvind ”Kräftpremiär” (2011-08-05) i Populär Historia
Vilken dag kräftpremiären infaller 2008 beror på i vilken utsträckning du håller på traditionerna och i så fall vilka traditioner du håller på.
Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades.
Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent – Hjalmar Widegren – ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag – 8 augusti. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln ”Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.
– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.
Fiske efter /../ kräfta är förbjudet under följande tider (fredningstider): från och med den 1 januari till klockan 17 den första onsdagen i augusti.
Räknar man utifrån Fiskeriförodningen (som för övrigt upphävdes 1994) skulle kräftpremiären i år (2008) vara 7 augusti (eftersom det är dagen efter första onsdagen i augusti.)
Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andraonsdagen i augusti. Visserligen finns det lokala bestämmelser om när kräftpremiären skall vara, men jag har inte funnit några säkra källor kring detta sista datum.
Det finns de som hävdar 8 augusti liksom de som hävdar första respektive andra onsdagen i augusti som kräftpremiärsdatum. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige även om det i vissa sjöar (ex. Vättern och Långsjön) fortfarande finns startdatum. Dessutom importeras 2.500 ton kräftor till Sverige varje år. Så därför går det inte att med bestämdhet avgöra vilket datum kräftpremiären inträffar 2008 – antingen 7augusti, 8 augusti eller 14 augusti.
Högtider och traditioner 