Etikettarkiv: öl

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

av

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

”St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

”Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17

Vad dricker man till kräftorna på kräftskiva?

av

Kort svar: Den dryck som främst förknippas med svenska kräftskivor är öl och brännvin.

Under början av augusti är det kräftpremiär i Sverige, det är då de flesta har kräftskiva. Centralt på en kräftskiva är givetvis kräftorna som ska ätas med händerna och diverse enklare tillbehör som stark ost, smör och bröd.

Som dryck till kräftorna är det traditionella att dricka öl (precis som vid påsk och jul) eller brännvin. I boken Våra älskade kräftor skriver författarna:

Öl och brännvin är självklara drycker på kräftkalaset.

I boken Kräftans lov skriver Robert Bergquist:

Det är just kombinationen av ett personligt och omsorgsfullt kryddat brännvin och de egenhändigt kokta kräftorna, som ger hela kräftskivan dess speciella atmosfär av en kulinarisk upplevelse utöver det vanliga

Inför folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 var motståndarsidans centrala budskap på en affisch av Albert Engström att ”kräftor kräva dessa drycker” (alltså brännvin) – så starkt förknippas brännvinet med kräftskivorna. Bergquist igen:

Många tycker naturligtvis att det vid en svensk kräftskiva ska serveras öl och snaps och inget annat.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag

”Snaps, öl och andra drycker” av Robert Bergquist i boken Kräftans lov

När började vi dricka julöl i Sverige?

av

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i slutet av 1800-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar).

Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Ett av de första fabrikstillverkade julölen gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”. Det finns dock tidningsbelägg på annonser för fabrikstillverkat julöl även före 1898.

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17, uppdaterad 2020-12-09)

Källor:

”Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Vem är Tomas fylletunna?

av

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i närheten av julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem är ”Anna med kanna”?

av

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Anna selbdritt westdeutsch 16Jh

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

En betydligt mer sentida tradition som inte startade förrän 2006 var att kalla Anna-dagen för ”pepparkakans dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När började vi dricka påsköl i Sverige?

av

Kort svar: Påsköl har bryggts i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Det började dock säljas på Systembolaget först 1991.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Påsken skiljer sig dock från julen på så vis att det, trots att det är kyrkans viktigaste högtid, aldrig varit en stor mat- och dryckeshögtid i Sverige. Orsaken till det är givetvis att påsken infaller på våren då det är ett drygt halvår sedan förra skörden och nästan lika lång tid till nästa skörd. Förråden var allt annat än välfyllda.

Mathistorikern Richard Tellström menar att:

Om man i självhushållets dagar haft mer rejält med spannmål kvar till påsk så sparades det heller till den viktiga höskörden, slåttern, i början på juli och så gjorde man ett slåtteröl som tack till alla som hjälpt till i höskörden

När den industriella bryggningen av öl sköt fart under andra halvan av 1800-talet började bryggerierna både brygga ”julöl” och ”påsköl”. Under 1880-talet förekommer det flitigt med annonser för ”påsköl” i svenska tidningar.

Annons i Borås Tidning 1884-04-10

Även in på första halvan på 1900-talet annonserar olika bryggerier om ”påsköl” inför påskhelgen.

Annons i SvD 1927-04-12

Under första halvan av 1900-talet reglerades försäljningen av alkohol kraftigt i Sverige och starköl kunde bara köpas mot recept fram till och med motbokens avskaffande 1955. Det dystra utbudet av öl i allmänhet och påsk- och julöl i synnerhet kan också förklaras med Systembolagets monopol. Under 1980-talet fanns t.ex. bara ett (1) julöl i Systembolagets sortiment. Påsköl saknades helt under dessa år.

Inför påsken 1991 skulle svenskarna för första gången på flera decennier få smaka på påsköl. Så här rapporterade SvD:

Svenskarna ska för första gången få dricka Påske Bryg, det kopparröda danska starköl som kommer varje år några veckor före påsk. Men för säkerhets skull blir det första svenska ölet svagt, bara 4,5 volymprocent alkohol mot 6,5-7 i det danska.

Under 1990-talet släppte fler och fler bryggerier sina egna påsköl och 1996 bryggde Carlsberg för första gången sin påskbrygd enligt danskt originalrecept och kom då upp i en alkoholhalt på 7,9 procent. Mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen. Numera brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl och påsköl är näst efter påskmust den populäraste drycken till påsk.

Recension i SvD 2011-04-15

Sedan sekelskiftet 2000 är det återigen möjligt att inhandla påsköl på Systembolaget på påskafton då det räknas som en lördag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23, kraftigt uppdaterad 2021-02-08)

Källa: e-postintervju med Richard Tellström

annonser i SvD och Borås Tidning