Etikettarkiv: julöl

Hur många julöl fanns det i Sverige under 1980-talet?

av

Kort svar: Utbudet av julöl av starkölstyp var oerhört begränsat i Sverige under 1980-talet då Systembolaget bara sålde en officiell julöl.

Julöl är den äldsta svenska jultraditionen vi känner till. När tillverkningen av öl industrialiserades under slutet av 1800-talet tillverkade många bryggerier både sitt eget julöl och sitt eget påsköl. Vid sekelskiftet 1900 fanns det en rad olika julöl som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a. ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.

Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort. Under 1980-talet hade Systembolaget endast en (1) officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. 

Av svagare öl – t.ex. folköl och lättöl – fanns det under 1980-talet ett betydligt större utbud och det förekom också att restauranger sålde egna varianter av julöl.

Det är först på 1990-talet som utbudet av julöl exploderar – 1996 fanns det 37 sorters julöl på Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: ”Blir aldrig lika bra” SvD 1977-01-04

”Det ska vara en porter i jul” SvD 1987-12-04

”Mörk brygd ny tradition på julborden” SvD 1996-12-15

Vilket öl är det man dricker som julöl?

av

Kort svar: Från början, alltså före kristendomen, var det överjäst öl. Under 1900-talet blev det framförallt olika typer av lager, men sedan 2000-talet är det oftast olika varianter av ale som saluförs som särskilda julöl.

Julöl är de äldsta traditionen som vi känner till. Redan de äldsta beläggen av svenskt julfirande handlar om att ”dricka jul” och förr var bryggandet och drickandet knutet till Annadagen 9 december och Tomasdagen 21 december. Den typ av öl man bryggde då var överjäst öl och det var också det som var julölen. Exakt hur den smakade vet vi inte, men sannolikt ett mörkt, sött och fylligt öl.

Under mitten av 1800-talet introducerades den underjästa lagerölen i Sverige och slog igenom med industrialiseringen. Vid kommande sekelskifte fanns det en rad olika julöler som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.

Inför julen 1987 hade Systembolagetren officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. I en artikel från 1987 beskrivs Carnegie som ”Sveriges enda överjästa öl”. Det är alltså underjästa lageröl som dominerar fullständigt.

När SvD skriver om julöl 1996 beskriver man hur ”mörk brygd [är] en ny tradition på julborden”. Vidare skriver man:

Julöl har på några få år blivit en lika grundmurad svensk familjetradition som Kalle Anka på julafton. År 1984 fanns en enda sorts julöl på Systembolaget, en tidig Falcon. I år [1996] finns 37 sorter, rekord igen förstås.

Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort.

Image

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget (2011):

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. 

Anpassningen till nya regler efter EU-inträdet 1995 har gjort att utbudet av julöl ökat explosionsartat. Under 2000-talet har det dessutom blivit fler och fler bryggerier som gör julöl av ale-typ, alltså överjäst öl.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-09

Källor: ”Mörk brygd ny tradition på julborden” SvD 1996-12-15

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Webbföreläsning med Richard Tellström

Varför heter det mumma?

av

Kort svar: Ordet ”mumma” kommer antingen från dess upphovsman Christian Mumme eller från det ljudhärmande ordet ”mum”.

Mumma är dels en blandning av öl, sockerdricka och någon starkare dryck (ex. cognac, portvin eller sherry) som dricks kring jul och dels ett ord som betyder att något är gott – t.ex. ”Det smakade mumma!”.

Ordets ursprung är inte helt klarlagt, det finns två konkurrerande hypoteser:

  1. Ordet kommer av dryckens uppfinnare – Christian Mumme i Tyskland. Han ska år 1489 ha gjort den första blandningen som senare kom att kallas ”mumma”.
  2. Ordet kommer från det italienska barnordet ”mommo” som betyder dryck eller från det svenska mum som i ”Det är mum” alltså ”Det är gott”.

Källa: Uppslagsordet ”mumma” i Svensk etymologisk ordbok (1922)

Vad är mumma?

av

Kort svar: Mumma är en blandning av porter, sockerdricka och någon dryck med högre alkoholhalt (ex. cognac, portvin eller sherry) som dricks kring jul.

Av julens drycker är det julmust och julöl som dominerar till den feta julmaten. Därtill brukar ”mumma” ibland dyka upp. Men vad är det egentligen?

Historiskt så är mumma namnet på ett tyskt öl som importerades till Sverige under 1500- och 1600-talet, men det är knappast så vi idag använder ordet.

Mumman kom nämligen tillbaka i början av 1900-talet och då istället som en dryckesblandning. Det som nu kallas mumma är när man blandar öl, läsk och någon starkare dryck. I de flesta exempel som ges är ölen porter, läsken sockerdricka och den starkare drycken sherry eller portvin. Därtill brukar olika typer av juliga kryddor läggas.

Det finns många olika recept på mumma men gemensamt för de flesta är det blandningen av mörk öl, sockerdricka och starkdryck som gör mumman. Därtill finns varianter där man blandar t.ex. julöl och julmust.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-22

Källa: ”Mumma – ordet, historiken och recepten” Sydsvenskan 2009-12-13

När började vi dricka julöl i Sverige?

av

Kort svar: Öl har druckits i samband med jul så länge som det har firats i Sverige. Julöl i modern mening började bryggas i slutet av 1800-talet.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. påsköl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Att drick öl i samband med jul är faktiskt den äldsta jultraditionen som vi känner till. Det är t.o.m. så att ordet ”jul” har samband med öldrickande. Första gången som ordet jul förekommer är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Uttrycket ”dricka jul” visar att drickandet av öl var starkt förknippat med julfirandet långt innan kristendomen kom till Sverige. Men även efter kristendomens intåg fortsatte ölen att vara ett viktigt inslag (vilket Olav Trygvassons påbud ovan visar).

Särskilt två dagar var förknippade med ölbryggande och öldrickandet – dels Annadagen (9 december) då julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det) och dels Tomasdagen (21 december) då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Julöl i mer modern betydelse kom till Sverige i och med industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet. Ett av de första fabrikstillverkade julölen gjorde på Falcons bryggerier 1898 och ”originalreceptet ligger fortfarande till grund för dagens julölsproduktion i bryggeriet”. Det finns dock tidningsbelägg på annonser för fabrikstillverkat julöl även före 1898.

Numer brygger så gott som alla bryggerier ett (eller flera) julöl. Så här skriver Sveriges bryggerier om julölets smak:

Av tradition har julölet alltid varit sött, särskilt i de västra delarna av Sverige. Under senare år har emellertid sötheten avtagit något och julölen fått en mer framträdande beska.

Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget:

För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år. Idag ser den svenska ölmarknaden helt annorlunda ut; intresserade konsumenter kräver hög kvalitet och stort utbud, och branschen har anpassat sig därefter. År 2001 sålde Systembolaget ungefär 1,6 miljoner liter julöl, 2009 drygt 2,5 miljoner liter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-17, uppdaterad 2020-12-09)

Källor:

”Julölet och dess historia” Sveriges bryggerier (läst 2013-12-17)

”Klassiska julöl och smakrika varianter på årets julbord” Systembolaget (läst 2013-12-17)

Vem är Tomas fylletunna?

av

Kort svar: Tomas fylletunna är en folklig benämning på Tomasdagen 21 december då det var tillåtet att provsmaka julölet.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Två av dessa apostladagar infaller i närheten av julhelgen – Tomasdagen den 21 december och Johannes den 27 december (ej döparen).

Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.

a1434786508711e2ab4322000a1fa430_7

Eftersom julölet har haft en central plats i det svenska julfirandet – det är faktiskt den äldsta belagda jultraditionen – kom Tomasdagen i folkmun att kallas för ”Tomas fylletunna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Tomasdagen” nordiskamuseet.se

Vem är ”Anna med kanna”?

av

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Anna selbdritt westdeutsch 16Jh

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

En betydligt mer sentida tradition som inte startade förrän 2006 var att kalla Anna-dagen för ”pepparkakans dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag