När lanserades tacosemlan?

Kort svar: Det första belägget för tacosemla i tidningstext är från 2011, men första gången som tacosemlor lanserades bredare var 2015.

En ”traditionell semla” ska var en rund och söt bulle med mandelmassa i, vispgrädde under locket och florsocker pudrad ovanpå. Så har semlan sett ut sedan början av 1900-talet men under 2010-talet har det lanserats många nya varianter av den klassiska semlan. Nutellasemlan såg dagens ljus första gången 2012 och samma år som Mattias Ljungberg på Tössebageriet lanserades semmelwrapen (2015) lanserades ”tacosemlan”.

Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:

Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco! 

Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Eskilstuna Kuriren 3 mars 201

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Norrköpings Tidningar 27 jan. 2015

Hur har semlan förändrats genom historien?

Kort svar: Semlan har förändrats radikalt från medeltidens enkla vetemjölsbullar. Under olika perioder har övriga ingredienser (sockret, mandelmassan, vispgrädden och florsockret) lagts till.

En semla är från början ett fastlagsbröd bakat på fint vetemjöl – därav namnet som kommer från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Brödet åts under fastlagen tillsammans med bl.a. fläsk och mjölkprodukter. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Fastlagsbrödet åts tillsammans med varm mjölk eller varmt smör och deras tyska föregångare var kors- eller kilformade. Därifrån kommer namnet ”hetvägg”. Ordet är en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Socker på 1700-talet

De tidigaste fastlagsbröden var ganska små och bakades på vetemjöl men utan socker eftersom det var dyrt. Men när tiderna på 1700-talet blev bättre så växte bullarna och ändrade form. Dessutom fanns socker nu till ett mer rimligt pris och blev en del av vetedegen i början av 1700-talet.

Att semlan blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen där tillgången på vete var större.

Mandelmassa på 1800-talet

Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare vid sekelskiftet 1800. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Ett exempel på hur mandelmassan började användas under 1800-talet är när Fredrika Bremer 1867 skriver följande:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Att hon skriver ”hvar tisdag” beror på en äldre tradition att äta fastlagsbullar varje tisdag under fastan.

Vispad grädde på 1900-talet

Vispgrädden börjar introduceras i recepten under slutet av 1800-talet men då som ”hårt skummad grädde [som] blandas med inkråm och mandelmassa”. Vispgrädden var alltså inte något man la under locket. Istället blandade man ner den i semlan. Ett annat exempel är från SvD 1926:

Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.

Året därefter, 1927, har grädden SvD:s recept en annan funktion:

Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. 

Florsocker på 1930-talet

Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.

Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:

Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.

Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.

Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.

Nya varianter på 2000-talet

En variant av semlan som har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”.

Dock skulle det dröja fram till 2010-talet innan det fullständigt exploderade med nya varianter av den klassiska semlan. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen. Något tidigare (2012) kom dock nutellasemlan. Andra exempel på den här trenden är tacosemlan, prinsessemlan, och korvbrödssemlan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-03

Källor

I:224 (Ett år hos Fredrika Bremer)

SvD 1926-02-20

SvD 1927-02-27

Iduns kokbok (1911)

Vardagsmat med helgdagssmak från 1939:

Stora kokboken från 1940

SvD 1951-02-06 

SvD 1951-02-20

Vilket mjöl används när man bakar semlor?

Kort svar: Mjölet som används vid bakning av semlor är vetemjöl.

Semlan är en mandelmassefylld och vipsgräddebeklädd söt bulle som äts vid fettisdagen i Sverige. Andra namn som används för bakverket är hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle men numera är ”semla” det utan konkurrens vanligaste ordet.

Redan ordet semla avslöjar vilken som är den huvudsakliga ingrediensen i bakningen. Ordet ”semla” kommer nämligen från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Från de äldsta recepten på semlor, som är från 1700-talet, är det tydligt att bullarna ska bakas på just vetemjöl. Det fina mjölet är et tecken på att det är fest och man bryter den tråkiga vardagen när man äter semlorna. Semlan äts just under fastlagen eftersom det är en fest inför den stundande fastan.

Dock var hade de äldsta bullarna vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker. Det var istället mjölet som gjorde dem till festmat. Nils-Arvid Bringéus menar att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var kornmjölet det som dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-01

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

När är fettisdagen 2023?

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) 2023 infaller tisdag 21 februari.

Fettisdagen infaller alltid tisdagen sju veckor före påskhelgen. Att det är så beror på att fettisdagen förr var den sista dagen inför den sju veckor långa påskfastan. Numera förknippas fettisdagen i princip uteslutande med ätandet av semlor.

Eftersom påskdagen 2023 infaller söndag 9 april så är fettisdagen 2023 tisdag 21 februari och det är då frossandet av semlor, fettisdagsbullar, fastlagsbullar eller vad man nu vill kalla dem når sin kulmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

När lanserades nutellasemlan?

Kort svar: De tidigaste beläggen för nutellasemla går att hitta våren 2012.

Semlor eller fastlagsbullar har vi ätit i hundratals år, även om det som idag ses som en ”traditionell semla” har betydligt färre sekel på nacken. Semlor äts traditionellt i anslutning till fettisdagen eller semmeldagen som den också kallas.

Under 2010-talet började det växa fram en rad nya varianter av semlan (även om vaniljsemlan går att datera åtminstone till 1950-talet) ex semmelwrapen. En variant som kanske inte har fått så stor spridning men som ändå syns varje år på sociala medier är nutellasemlan. Ofta innebär det att man byter ut mandelmassan mot nutella.

Namnet Nutella börjar användas 1964 och första belägget som finns i den svenska tidningsdatabasen är från DN 1971 då man kunde få Nutella-choklad på El Sombrero.

De tidigaste beläggen för nutellasemlan är från sociala medier 2012. Två exempel är Alviks matbod som i februari detta år samt Ellen Steens hemmabakade nutellasemlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-02

Källor:

Facebook

KB:s tidningsdatabas

När är fettisdagen 2022?

Kort svar: Fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Den sista dagen före den kristna påskfastan kallas för fettisdagen. Numera är fettisdagen främst förknippad med att äta semlor, men historiskt har det varit den sista festen i fastlagen då man åt fet mat som fläsk.

Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)

Vad är bullmåndagen?

Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.

Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:

en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:

Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.

Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne

Källa: ”bullmåndag” ne.se

Vad är fastlagsris?

Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.

Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra.

En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:

man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen

Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.

Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.

SvD 1966-02-19

Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:

Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10

Källor: SvD 1901-02-21

SvD 2009-04-09

fastlagsris” ur Nordisk familjebok (1907)

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

När kom den första vaniljsemlan?

Kort svar: Det äldsta belägget för en semla med vaniljkräm som fyllning som jag funnit är från fettisdagen 1951.

En ”traditionell semla” är sedan mitten av 1900-talet en bulle som fyllts med mandelmassa, med vispgrädde ovanpå och florsocker på toppen. Förutom den traditionella semlan så finns det en hel rad nyare varianter av semlan, t.ex. semmelwrapen från 2015.

En variant som däremot har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”:

Fyll bullarna som omväxling med med mandelmassa, med vaniljkräm eller med inkråmet uppblött i mjölk och med hackad mandel och socker.

Semlor med vaniljkräm återkommer sedan den andra fettisdagen samma år eftersom man åt semlor under samtliga tisdagar i fastan. Vaniljsemla kan också syfta på en semla där man byter ut vispgrädden mot vaniljkräm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: SvD 1951-02-06 samt SvD 1951-02-20

Hur länge har fettisdagen kallats för semmeldagen?

Kort svar: Fettisdagen har kallats för semmeldagen eller olika varianter av detta namn sedan början av 1900-talet.

Semlor – också kallat fettisdagsbullar eller fastlagsbullar – är något som starkt förknippas med fettisdagen (alltså tisdagen precis före påskfastan) även om det funnits en tradition att äta semlor på alla tisdagar under fastan.

Namnet ”fettisdag” går flera hundra år tillbaka i tiden. Enligt Saob är det belagt sedan 1594, men min gissning är att det går tillbaka på katolsk tid, alltså medeltiden. Att kalla dagen för ”semmeldagen” är däremot betydligt mer sentida.

Varianten ”semledagen” finns belagd i tryckt text 1915 då Aftonbladet skriver om ”den första semledagen”. Stavningen ”semmeldagen” finns däremot inte i tidningstext förrän 1939. Ett samtida exempel är DN 1 april 1947 om ”den rätta semmeldagen” som då alltså var den sista fettisdagen.

Numera har varianten ”semmeldagen” ersatt ”semledagen” som alternativ benämning på fettisdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Saob – uppslagsord ”semla