Kategoriarkiv: fastlagen

När lanserades nutellasemlan?

av

Kort svar: De tidigaste beläggen för nutellasemla går att hitta våren 2012.

Semlor eller fastlagsbullar har vi ätit i hundratals år, även om det som idag ses som en ”traditionell semla” har betydligt färre sekel på nacken. Semlor äts traditionellt i anslutning till fettisdagen eller semmeldagen som den också kallas.

Under 2010-talet började det växa fram en rad nya varianter av semlan (även om vaniljsemlan går att datera åtminstone till 1950-talet) ex semmelwrapen. En variant som kanske inte har fått så stor spridning men som ändå syns varje år på sociala medier är nutellasemlan. Ofta innebär det att man byter ut mandelmassan mot nutella.

Namnet Nutella börjar användas 1964 och första belägget som finns i den svenska tidningsdatabasen är från DN 1971 då man kunde få Nutella-choklad på El Sombrero.

De tidigaste beläggen för nutellasemlan är från sociala medier 2012. Två exempel är Alviks matbod som i februari detta år samt Ellen Steens hemmabakade nutellasemlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-02

Källor:

Facebook

KB:s tidningsdatabas

När är fettisdagen 2022?

av

Kort svar: Fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Den sista dagen före den kristna påskfastan kallas för fettisdagen. Numera är fettisdagen främst förknippad med att äta semlor, men historiskt har det varit den sista festen i fastlagen då man åt fet mat som fläsk.

Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)

Vad är bullmåndagen?

av

Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.

Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:

en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:

Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.

Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne

Källa: ”bullmåndag” ne.se

Vad är fastlagsris?

av

Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.

Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra.

En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:

man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen

Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.

Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.

SvD 1966-02-19

Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:

Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10

Källor: SvD 1901-02-21

SvD 2009-04-09

”fastlagsris” ur Nordisk familjebok (1907)

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

När kom den första vaniljsemlan?

av

Kort svar: Det äldsta belägget för en semla med vaniljkräm som fyllning som jag funnit är från fettisdagen 1951.

En ”traditionell semla” är sedan mitten av 1900-talet en bulle som fyllts med mandelmassa, med vispgrädde ovanpå och florsocker på toppen. Förutom den traditionella semlan så finns det en hel rad nyare varianter av semlan, t.ex. semmelwrapen från 2015.

En variant som däremot har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”:

Fyll bullarna som omväxling med med mandelmassa, med vaniljkräm eller med inkråmet uppblött i mjölk och med hackad mandel och socker.

Semlor med vaniljkräm återkommer sedan den andra fettisdagen samma år eftersom man åt semlor under samtliga tisdagar i fastan. Vaniljsemla kan också syfta på en semla där man byter ut vispgrädden mot vaniljkräm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: SvD 1951-02-06 samt SvD 1951-02-20

Hur länge har fettisdagen kallats för semmeldagen?

av

Kort svar: Fettisdagen har kallats för semmeldagen eller olika varianter av detta namn sedan början av 1900-talet.

Semlor – också kallat fettisdagsbullar eller fastlagsbullar – är något som starkt förknippas med fettisdagen (alltså tisdagen precis före påskfastan) även om det funnits en tradition att äta semlor på alla tisdagar under fastan.

Namnet ”fettisdag” går flera hundra år tillbaka i tiden. Enligt Saob är det belagt sedan 1594, men min gissning är att det går tillbaka på katolsk tid, alltså medeltiden. Att kalla dagen för ”semmeldagen” är däremot betydligt mer sentida.

Varianten ”semledagen” finns belagd i tryckt text 1915 då Aftonbladet skriver om ”den första semledagen”. Stavningen ”semmeldagen” finns däremot inte i tidningstext förrän 1939. Ett samtida exempel är DN 1 april 1947 om ”den rätta semmeldagen” som då alltså var den sista fettisdagen.

Numera har varianten ”semmeldagen” ersatt ”semledagen” som alternativ benämning på fettisdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Saob – uppslagsord ”semla”

Vad är fläsksöndagen?

av

Kort svar: Fläsksöndagen är ett annat namn på fastlagssöndagen – alltså söndagen sju veckor före påskdagen.

Fastlagen är de tre dagarna närmast före den kristna påskfastan som inleds med askonsdagen fyrtiosex dagar före påskhelgen. Under fastlagen ska man festa och äta god mat, till skillnad för fastan.

Fastlagen inleds med fastlagssöndagen som följs av bullmåndagen och fettisdagen. Fastlagssöndagen benämns ibland också för fläsksöndagen eller köttsöndagen eftersom en tradition som starkt förknippas med fastlagen är just ätandet av fläsk.

Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk eller ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

När började man använda florsocker till semlor i Sverige?

av

Kort svar: Florsocker som garnering på semlans lock började troligen användas under 1930-talet.

Semlan eller fettisdagsbullen eller fastlagsbullen har förändrats vid ett flertal tillfällen från det att den började ätas i Sverige. Mandelmassa tillkom på 1800-talet, vispgrädde under locket i början av 1900-talet och under 2000-talets början har nya varianter som semmelwrapen tillkommit.

Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.

I Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:

Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.

Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.

Annons SvD 1938-03-01

I ovanstående annons från första fettisdagen 1938 står det att semlorna ”översiktas med florsocker”. Att det fettisdagen 1938 kallas ”första” beror på att samtliga tisdagar under fastan räknades som fettisdagar då man fick äta semlor.

Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källor: Prinsessornas kokbok

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

När har fastlagssöndagen och alla hjärtans dag infallit samma dag?

av

Kort svar: Alla hjärtans dag och fastlagssöndagen har infallit på samma datum (14 februari) vid en handfull tillfällen – 1999, 2010 och 2021.

Alla hjärtans dag uppmärksammades första gången i Sverige 1956, men då var det skottdagen (24 februari) som av NK kallades ”alla hjärtans dag”. Därefter blev 14 februari alla hjärtans dag, även i Sverige.

Eftersom fastlagssöndagen infaller exakt sju veckor före påskdagen kan den infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars. Det betyder att fastlagssöndagen vissa år infaller just 14 februari, alltså samma datum som alla hjärtans dag. För att det ska ske måste påskdagen vara den 4 april.

Almanacka februari 1999.

Sedan alla hjärtans dag introducerades i Sverige så har påskdagen infallit just 4 april vid tre tillfällen: 1999, 2010 och 2021. Det betyder att under dessa tre år inföll alla hjärtans dag och fastlagssöndagen på samma datum, den 14 februari. Nästa gång det händer är år 2083.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08

Källa: Easter dates.

Vad är ”sista fettisdagen”?

av

Kort svar: Sista fettisdagen var en benämning på den sista tisdagen under fastan (alltså tisdagen i stilla veckan).

Den kristna påskfastan pågår i 40 dagar – från askonsdagen till påskafton. De tre dagarna före påskfastan (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) kallas för fastlagen och det är då man festar på fläskmat och semlor.

Men under förra seklet förekom det att man åt bruna bönor och fläsk med semla även under de kommande tisdagarna fram till påsk. Därmed blev tisdagen före påsk också ”sista fettisdagen”.

Bild
Annons i SvD 1911-04-10

”Sista fettisdagen” är alltså samma dag som tisdagen i stilla veckan, vilken även kallas ”vita tisdagen”. Stilla veckan är veckan som infaller precis innan påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-06)