Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)
Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.
Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.
Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:
en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.
Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:
Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.
Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne
Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.
Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:
Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt fettisdagen) piskar hvarandra.
En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:
man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen
Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.
Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:
de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.
Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.
SvD 1966-02-19
Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:
Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10
En variant som däremot har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”:
Fyll bullarna som omväxling med med mandelmassa, med vaniljkräm eller med inkråmet uppblött i mjölk och med hackad mandel och socker.
Semlor med vaniljkräm återkommer sedan den andra fettisdagen samma år eftersom man åt semlor under samtliga tisdagar i fastan. Vaniljsemla kan också syfta på en semla där man byter ut vispgrädden mot vaniljkräm.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09
Namnet ”fettisdag” går flera hundra år tillbaka i tiden. Enligt Saob är det belagt sedan 1594, men min gissning är att det går tillbaka på katolsk tid, alltså medeltiden. Att kalla dagen för ”semmeldagen” är däremot betydligt mer sentida.
Varianten ”semledagen” finns belagd i tryckt text 1915 då Aftonbladet skriver om ”den första semledagen”. Stavningen ”semmeldagen” finns däremot inte i tidningstext förrän 1939. Ett samtida exempel är DN 1 april 1947 om ”den rätta semmeldagen” som då alltså var den sista fettisdagen.
Numera har varianten ”semmeldagen” ersatt ”semledagen” som alternativ benämning på fettisdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08
Kort svar: Fläsksöndagen är ett annat namn på fastlagssöndagen – alltså söndagen sju veckor före påskdagen.
Fastlagen är de tre dagarna närmast före den kristna påskfastan som inleds med askonsdagen fyrtiosex dagar före påskhelgen. Under fastlagen ska man festa och äta god mat, till skillnad för fastan.
Fastlagen inleds med fastlagssöndagen som följs av bullmåndagen och fettisdagen. Fastlagssöndagen benämns ibland också för fläsksöndagen eller köttsöndagen eftersom en tradition som starkt förknippas med fastlagen är just ätandet av fläsk.
Så här skriver Institutet för språk och folkminne:
[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk eller ägg.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20)
Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbokredan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.
I Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:
Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.
Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.
Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08
Eftersom fastlagssöndagen infaller exakt sju veckor före påskdagen kan den infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars. Det betyder att fastlagssöndagen vissa år infaller just 14 februari, alltså samma datum som alla hjärtans dag. För att det ska ske måste påskdagen vara den 4 april.
Almanacka februari 1999.
Sedan alla hjärtans dag introducerades i Sverige så har påskdagen infallit just 4 april vid tre tillfällen: 1999, 2010 och 2021. Det betyder att under dessa tre år inföll alla hjärtans dag och fastlagssöndagen på samma datum, den 14 februari. Nästa gång det händer är år 2083.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08
Men under förra seklet förekom det att man åt bruna bönor och fläsk med semla även under de kommande tisdagarna fram till påsk. Därmed blev tisdagen före påsk också ”sista fettisdagen”.
Kort svar: En tradition som fanns kvar åtminstone in på 1990-talet var att man började äta semlor på fettisdagen och sedan åt semlor på de återstående sex tisdagarna under fastan.
Men även om semlan också kallats fastlagsbulle eller fettisdagsbulle finns det en äldre tradition att äta semla även efter fastlagen och fettisdagen. Det har till och med varit så att alla tisdagar under fastan fram till påsk har kallats för fettisdag.
Exakt när det här bruket tog sin början är svårt att säga, men det finns annonser från 1870-talet att konditorier säljer ”Semlor och mandelmassa /../ hvarje tisdag”.
Under 1900-talet förekommer det flitigt annonser om semlor och fläskmat på samtliga tisdagar under själv fastan fram till påsk.
På samma sätt som det är svårt att veta exakt när bruket att äta semlor på alla tisdagar under fastan så är det svårt att veta exakt när bruket försvinner eller åtminstone minskar radikalt. Det senaste tidningsbelägget jag funnit där någon aktivt uppmanar till semlor under alla tisdagar är från SvD 1992.
SvD 1992-02-27
En förklaring till att det blivit ovanligare med försäljning och förtäring av semlor under fastan är troligen att semlor säljs tidigare och tidigare och att de flesta konditorier har semlor till försäljning från åtminstone januari.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-02-03
Högtider och traditioner 