Det finns inte särskilts många undersökningar om hur utbrett bruket är bland olika grupper. Den enda undersökning som jag känner till är en som Sifo gjorde för Svenska kyrkan 2017. Då frågade man drygt fyratusen svenskar om de kommer att ”besöka en kyrkogård eller minnesplats i samband med Allhelgona i år?”.
Uppdelat på åldersgrupper kan man se en tydlig skillnad mellan yngre och äldre. Hos gruppen 18-29 år var det 33 procent som svarade ”ja” men i gruppen 65-79 år var det 66 procent som skulle gå till kyrkogård eller minnesplats.
Diagram
Bland de yngre fanns det en märkbara skillnad mellan män och kvinnor. I gruppen 18-29 år var det 27 procent av männen, men 40 procent av kvinnorna som svarade ”ja” på frågan. I gruppen 30-49 var siffrorna för ja-svar 36 procent (män) och 50 procent (kvinnor).
En jämförelse man kan göra är med halloweenfirande i Sverige där siffrorna är de motsatta – fler yngre än äldre firar halloween.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-07
Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på alla helgons dag eftersom det är en röd dag.
Systembolaget har monopol i Sverige på försäljning av starkare drycker. Ett sätt att minska konsumtionen av alkohol har varit att ha begränsade öppettider på bolagen, ex. att ha söndagsstängt och stänga tidigare på lördagar.
Systembolaget har ända sedan starten 1955 haft stängt på röda dagar, vilket bl.a. innebär att det är stängt på Kristi himmelsfärdsdagen som är en röd dag mitt i veckan, men öppet på påskafton som inte är en röd dag.
Alla helgons dag är sedan 1953 en röd dag som alltid infaller på en lördag, den lördag som infaller närmast före den första söndagen i november. Detta innebär att Systembolaget har stängt på alla helgons dag, trots att Systembolaget har haft lördagsöppet sedan 2001.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-02
Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en tisdag 2023. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså fredag 3 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).
Det som dock varit ett problem och som fortsätter att vara ett problem är vilket datum halloween ska firas. De första åren då halloween firades i Sverige rådde ofta förvirring kring datum. Orsaken var att halloween förväxlades med de kristna traditionerna kring alla helgons dag, då gravljus tänds. Det gjordes försök både från handeln och kyrkan att tydligt särskilja de två dagarna.
I dag räknar handeln med att ungefär hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I butikerna kan man under hela oktober månad se reklam för varor som är inspirerade av halloween, såsom pumpor. Firandet av Halloween i Sverige är nu inte längre bundet till ett specifikt datum, även om den ”riktiga Halloween” fortfarande inträffar den 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-08)
(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag.
Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.
För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.
Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01
Kort svar: Numera firas ”alla själars dag” den första söndagen i november. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet firade man alla helgons dag första söndagen i november.
I den nya evangelieboken som Svenska kyrkan antog 1983 kallade man den första söndagen i november för ”Söndagen efter alla helgons dag”. Det diskuterades redan då att kalla dagen för ”alla själars dag” men det skulle dröja till 2003 innan namnet alla själars dag började användas.
Kort svar: Allhelgonadagen eller alla helgons dag har firats den 1 november i katolska kyrkan sedan 800-talet. Till Sverige kom dagen med kristendomen på 1100-talet.
Firandet av helgon i dem katolska kyrkan har sitt ursprung i firandet av kristna martyrers dödsdag. Från 300-talet finns det belägg för att fester firats till minne av alla kristna martyrer på olika platser i den kristna världen oftast på datum nära påsk och pingst.
Troligen var det påven Bonifacius IV som på 600-talet bestämde att firandet av ”alla helgons dag” skulle vara ett bestämt datum för hela den kristna kyrkan och man valde då 13 maj. Hur och när dagen sedan flyttas från våren till hösten och 1 november är inte helt klarlagt. Vissa källor menar att det var påven Gregorius III som flyttade dagen på 700-talet, men de flesta menar att det skedde på 800-talet. Mats Rehnberg skriver:
Under påven Gregorius IV [påve 827-844, min anmärkning] överflyttades helgondagen till i november. Ludvig den fromme lät 835 införa högtiden i sitt välde.
Kort svar: Under medeltiden var alla helgons dag en andra rangens helgdag och firades bl.a. med allhelgonagillen. Från 1800-talet finns exempel på hur allhelgonadagen var en festdag för ungdomar. Dessutom var dagen en viktig dag för att spå väder.
Allhelgonadagen 1 november finns inskriven i en av de äldsta svenska skriftliga källorna, Vallentunakalendariet från 1198. Vi vet alltså att dagen var en helgdag alltsedan kristendomen kom till Sverige. Då hade den uppmärksammats inom katolska kyrkan sedan 800-talet. Så här skriver Mats Rehnberg:
Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.
Ett gille är ett ”kalas av folklig karaktär” och just allhelgonagillen kunde man uppleva på flera olika platser runt om i landet. Katarina Harrison Lindbergh skriver att ”den [allhelgonadagen] verkar ändå ha varit betydelsefull i folkdjupet” och man passade även på att idka välgörenhet i anslutning till festandet.
Allhelgonadagen överlevde som självständig helgdag fram till 1772 då den försvann och istället flyttades det kyrkliga firandet till den första söndagen i november. Det finns längre fram i historien exempel på hur firandet av av allhelgonadagen kunde gå ganska vilt till. Ett exempel finns från1854 i Vilhelmina:
allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/
Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/
Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/
Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.
Allhelgonadagen kallades också för korvkvällen eftersom årets slakt skulle vara färdig just då.
Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:
Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen.
Det finns också många exempel på hur att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.
Allhelgonadagen har också räknats som årets första vinterdag. Så här skriver Svensson om 1 november:
Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.
Kort svar:Det tidigaste belägget för allhelgonadagen i Sverige är från Vallentunakalendariet 1198.
Att ha en dag för att fira ”alla helgon” i början av november är en tradition som går tillbaka till åtminstone 800-talet och påven Gregorius IV. Tidigare hade en liknande dag funnits under våren. När Sverige blir kristet under 1100-talet följer den kristna kalendern med dess helgdagar med. Allhelgonadagen återfinns för svenskt vidkommande första gången i Vallentunakalendariet år 1198.
Så här skriver Mats Rehnberg:
Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.
Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.
Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.
Kort svar: Ja, år 2020 infaller halloween och alla helgons dag på samma datum – 31 oktober.
Vid månadsskiftet oktober/november har det under lång tid och i många olika kulturer firats olika former av fester. Sista oktober har på många platser räknats som sommarhalvårets sista dag och med november månad började vinterhalvåret.
Ett problem med halloween som importerad högtid är att datumet (31 oktober) vissa år (ex. 2020) sammanfaller med alla helgons dag. Även om det finns vissa likheter mellan högtiderna – ex. att båda på sätt och vis handlar om döden – så firas de på väldigt olika sätt.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)
Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Högtider och traditioner 