När alla helgons dag 2019?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Alla helgons dag infaller 2019 lördagen den 2 november och det är då de flesta tänder ljus på gravar. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är alltid på en lördag. Sedan 1953 firar vi i Sverige nämligen inte längre allhelgona i samband med månadsskiftet oktober/november, som de flesta andra länder gör.

gravljus

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidighållandet av döda släktingars minne. På 700-talet valde påve Gregorius III instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och det är denna lördag då de flesta tänder ljus på gravarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-13, uppdaterad 2018-01-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

 

Är alla helgons dag röd dag?

Kort svar: Allhelgonadagen (1 november) är inte en röd dag, däremot är alla helgons dag (lördagen i allhelgonaveckan) alltid en röd dag.

Allhelgonadagen (1 november)är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag.

Den 1 november fortsatte att kallas allhelgonadagen i almanackan men var alltså inte längre någon röd dag. I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen. Dessutom fanns det en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Alltså så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

allahelgon1

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Således är allhelgonadagen inte röd dag medan alla helgons dag är det.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-10-08)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Vad innebar kalenderreformen 1953?

Kort svar: Kalenderreformen 1953 innebar att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

En genomgående trend från det att Sverige reformerades på 1500-talet är att antalet helgdagar successivt har minskat. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden. Så här skriver författarna till Det svenska jordbrukets historia:

I ärkestiften hade man förutom söndagarna 63 lediga dagar, varav i genomsnitt 7 inträffade på söndagar. Därtill kom de lokala helgonens dagar. /../ Detta innebar att omkring 100 dagar var lediga per år

I samband med reformationen avskaffades vissa helgdagar och vid helgdagsredutkionen 1772 avskaffades ytterligare ett dussintal helgdagar.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis nya behov av ledighet och helgdagar. Runt 1944 motionerade två folkpartistiska ledamöter om att en ny helgdag skulle införas på hösten och att den skulle läggas på en lördag. Lagutskottet föreslog utifrån detta en förutsättningslösa utredning.

Redan initialt fanns det förslag om att flytta jungfru Marie bebådelsedag och Kristi himmelsfärdsdag till en lördag eller en måndag samt att flytta midsommardagen till en lördag. Orsaken var att det fanns ”önskemål om att arbetsveckorna måtte inte för mycket splittras”.

Under åren direkt efter andra världskriget fanns en rad olika förslag kring hur kalendern skulle reformeras. Ett av de mest konkreta är från 1949 då man föreslog att lördagen för mickelsmäss samt lördagen före allhelgonasöndagen skulle bli röda dagar.

SvD

Lördagen vid mickelsmäss blev aldrig en röd dag, däremot kom nya utredningar med nya förslag 1950. Då var alla helgons dag kvar som helgdag på lördagen, jungfru Marie bebådelsedag skulle flyttas till en söndag och midsommardagen flyttas till att alltid infalla på en lördag (20-26 juni).

Onsdagen den 13 februari 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagarjungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och midsommardagen.

Reformen blev enligt följande:

  1. Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) blev av med sin helgdagsstatus. Istället flyttades Jungfru Marie bebådelsedag till närmaste söndag (22-28 mars). 25 mars har dock kvar namnet Marie bebådelsedag i almanackan men är ingen röd dag.
  2. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.
  3. En dubbelhelg skapades också i november i och med att lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november blev röd dag och kallades ”alla helgons dag”. Allhelgondagen låg kvar den 1 november. Därför finns det två dagar i samband med allhelgona – Allhelgonadagen (1 november, ingen röd dag) och alla helgons dag (lördagen mellan 31 oktober och 6 november, röd dag).

Genom denna kalenderreform som antogs 1952 och började gälla 1953 flyttades en helgdag från våren till hösten i och med att Jungfru Marie bebådelsedag togs bort och alla helgons dag lades till. Dessutom blev midsommaraftonsfirandet alltid på en fredag.

0034.4
0039.5

Utdragen ovan ur almanackor från juni månad 1925 och 1955 visar hur kalenderreformen fick praktiskt genomslag. I juni 1925 inföll midsommardagen på onsdagen den 24 juni men 1955 (efter kalenderreformen) inföll midsommardagen på lördagen den 25 juni. Dock behöll ”den gamla midsommardagen” 24 juni namnet Johannes döparens dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15, uppdaterad 2020-01-16)

Källa:

SvD 1944-06-03

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Det svenska jordbrukets historia

Vilken dag ska man tända ljus på gravarna?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: De allra flesta tänder gravljus på den lördag som i almanackan kallas alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november). År 2018 är det lördag den 3 november.

Att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna är en tradition som vi haft i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Till en början var dock den vanligaste att man tände ljusen under julhelgen. Först under mitten av 1900-talet blev det alla helgons dag som tog över som gravljuständardagen. Sedan 1953 firar vi dock  i Sverige inte längre allhelgona i samband med månadsskiftet oktober/november, som de flesta andra länder gör.

gravljus

Allhelgona är en av de äldsta kristna högtiderna vi har i Sverige och är känd sedan tidig medeltid.Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. År 731 infördes allhelgonadagen som högtidsdag i den katolska kyrkan. Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag i Sverige 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

Troligtvis har seden att tända ljus på gravarna kommit från Sydeuropa. Martin Modéus återger en teori:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt.

Dock var det så sent som 1962 fortfarande julen som var den vanligaste helgen att tända gravljus och först i mitten av 60-talet tog allhelgonahelgen och mer specifikt den nyinstiftade (sedan 1953)  alla helgons dag om infaller söndagen mellan 31 oktober och 6 november över som gravljuständardag.

Och 2014 är denna lördag 1 november. Så 1 november är år 2014 den dag  som de flesta i Sverige kommer att tända gravljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-10-28, uppdaterat 2016-10-13)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Varför tänder vi gravljus på alla helgons dag?

Kort svar: Traditionen att tända gravljus på döda släktingars gravar kommer från Sydeuropa och kom till Sverige under första hälften av 1900-talet. Till en början var det främst kring jul, men sedan 1960-talet är det alla helgons dag som är dagen då man tänder gravljus.

Allhelgonadagen är en av de äldsta kyrkliga helgdagarna som vi känner till i Sverige. Den finns omnämnd redan vid slutet av 1100-talet i Vallentunakalendariet liksom också i äldre Västgötalagen från ungefär samma tidpunkt.

gravljus

Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. År 731 infördes allhelgonadagen som högtidsdag i den katolska kyrkan.

I Sverige överlevde allhelgona reformationen och det var inte förrän 1772 som dagen avskaffades som helgdag. Namnet på dagen fortsatte dock att stå kvar i almanackan.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

Troligtvis har seden att tända ljus på gravarna kommit från Sydeuropa. Martin Modéus återger en teori:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt.

Dock var det så sent som 1962 fortfarande julen som var den vanligaste helgen att tända gravljus och först i mitten av 60-talet tog allhelgonahelgen och mer specifikt den nyinstiftade (sedan 1953)  alla helgons dag som infaller söndagen mellan 31 oktober och 6 november över som gravljuständardag.

Att just allhelgonahelgen blivit den helg då man tänder gravljus ter sig rätt naturligt. Det är ju enbart under den mörka delen av året som gravljus ger någon effekt och efter allhelgona i almanackan finns det inte många helgdagar som inte redan är upptagna av andra traditioner. Allhelgona firades nämligen inte i någon större utsträckning före mitten av 1900-talet så därför kan det tyckas naturligt att en ny sed knyts just till den dagen.

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid Bringés och Tradition och liv av Martin Modéus.

Läs även andra bloggare om ,,

Vilken dag är alla helgons dag 2010?

Kort svar: Alla helgons dag 2010 är 6 november och det är den dagen de flesta tänder ljus på anhörigas gravar. Allhelgonadagen är dock 1 november.

Tidigare den här veckan skrev jag om när halloween 2010 infaller och kom fram till att de flesta nog anser att det är 31 oktober. Halloween hänger ju samman med allhelgonafirandet (ordet halloween är ju detsamma som allhelgonaafton (all hallow’s even på engelska). Däremot behöver inte den svenska alla helgons dag infalla i närheten av halloween.

Sedan 1953 firar vi i Sverige nämligen inte längre allhelgona i samband med månadsskiftet oktober/november, som de flesta andra länder gör. Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidighållandet av döda släktingars minne. På 700-talet valde påve Gregorius III instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

gravljus

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och eftersom sista oktober är en söndag i år så kommer alla helgons dag 2010 inte att vara förrän den 6 november och det är också den dagen då de flesta kommer att tända gravljus 2010.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Vilken dag ska man tända gravljus?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan sista oktober och 6 november). År 2019 är det lördag den 2 november.

Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och den lördag som inaller mellan sista oktober och 6 november är alla helgons dag och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).

Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en ny sed i Sverige. I slutet av 1800-talet är det känt att gravljus tändes vid juletid och en bra bit i på 1900-talet så var det fortfarande julhelgen som var den dominerande helgen vad gäller gravsmyckning.

gravljus

Gravljus vid allhelgonahelgen började på 1920-talet i Stockholm och det kan ha varit italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm som tog seden till Sverige. Därefter spred sig traditionen till östra och norra delarna av landet (Västsverige är som alltid lite udda vad gäller religiösa traditioner).

Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan sista oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll (alla helgons dag – år 2016 den 5 november) som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-01, uppdaterad 2016-10-28)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Läs även andra bloggare om , , , , , , , , ,

Kan allhelgonadagen och alla helgons dag vara på samma dag i almanackan?

Kort svar: Ja, eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november kan dessa två dagar vissa år (ex. 2014) infalla på samma datum.

Vissa år (t.ex. 2014) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonnadagen).

När påve Gregorius III på 700-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-10-24)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Läs även andra bloggare om 

När började man tända gravljus på allhelgona?

Kort svar: Ljus på gravar vid allhelgonahelgen började man med i Stockholm på 1920-talet. Sedan spreds bruket över Sverige och någon gång på 1960-talet blev alla helgons dag den dag då de flesta tände ljus på gravar.

Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.

Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.

gravljus

Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.

Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.

Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.

Således kan konstateras att gravljus på allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa ”katolska oskick” och äldre som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-11-02)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

allahelgon1.gif

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

Alla helgons dag

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Halloweenpumpa

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2014-10-18)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.