När började man tända gravljus på allhelgona?

Kort svar: Ljus på gravar vid allhelgonahelgen började man med i Stockholm på 1920-talet. Sedan spreds bruket över Sverige och någon gång på 1960-talet blev alla helgons dag den dag då de flesta tände ljus på gravar.

Eftersom jag bor bara ett par hundra meter från Västra begravningsplatsen i Göteborg kan jag från mitt fönster se hur gravarna på alla helgons dag lyser upp av ljus som anhöriga placerar där.

Gravsmyckning med levande ljus var från början något som förknippades med julen. I slutet av 1800-talet förekom det att man i de större städerna placerade granar med brinnande ljus på gravarna. Under 1950-talet blev vanliga ljus allt vanligare.

gravljus

Att smycka gravar med ljus under allhelgonahelgen är en sed som kommit från kontinenten där den funnits sedan medeltiden. På 1920-talet kom den till Stockholm och spreds därefter till de östra och norra delarna av landet.

Vid en undersökning 1962 var julhelgen fortfarande den vanligaste helgen att tända gravljus, men därefter kom allhelgonahelgen.

Att folk började fira allhelgonahelgen genom gravljuständning var en av orsakerna att helgen återigen fick helgstatus 1953.

Således kan konstateras att gravljus på allhelgonahelgen är en betydligt yngre tradition i Sverige än att festa till det under densamma. Dessutom finns (eller åtminstone fanns) det faktiskt präster som var emot dessa ”katolska oskick” och äldre som anser att gravljus på alla helgons dag är nymodigheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-11-02)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts sedan 700-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772. År 1953 blev Alla helgons dag istället en helgdag och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren, 13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius III (700-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas där till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag, men den fortsatte naturligtvis att firas ändå.

Alla helgons dag

I mitten av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evengeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2014-10-18)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.