Kategoriarkiv: mat

Hur länge har färskpotatis ätits i Sverige?

av

Kort svar: Färskpotatis har saluförts i Sverige sedan åtminstone första halvan av 1800-talet.

Färskpotatis är numera en central del av midsommaraftonens meny, tillsammans med sill och gräddfil. Att erbjuda färskpotatis till försäljning finns belagt i tidningsannonser sedan första halvan av 1800-talet.

Jönköpingsbladet 31 mars 1866

Peter Olausson har på bloggen Faktoider letat efter annonser om färskpotatis i anslutning till midsommar och konstaterar:

1800-talets tidningar är fulla av annonser och meddelanden om färsk potatis, även långt före midsommar — inte sällan långt före midsommar. Och även om man inte braskade med rubriker då som nu så får man inget intryck av att färskpotatis i maj, april eller ännu tidigare var något märkvärdigt.

Färskpotatis har alltså saluförts i Sverige sedan 1800-talet och då har det också varit försäljning långt före midsommarhelgen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-05-12)

Källor: ”1800-talets färskpotatis” faktoider 2021-08-25

Hur länge har ordet ”helgskinka” använts?

av

Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.

Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. 

En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.

SvD 1976-04-28

Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.

Annons för helgskinka 2018

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källa: KB:s tidningsdatabas ”helgskinka”

Hur länge har det funnits tomatsill?

av

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. 

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver SvD om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från SvD1929.

Annons i SvD 1929

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

Annons i DN 1935

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: ”De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

”Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

SvD 1929-10-16

DN 1935-09-20

Vad är matjessill?

av

Kort svar: Matjessill är i Sverige en sill som läggs direkt i en kryddad lag med t.ex. dill, kanel, kryddpeppar, kryddnejlika och sandelträ.

Sill äter vi i Sverige till alla de stora högtiderna (jul, påsk och midsommar). Det är klara sillinläggningar, men också ex. senapssill och ibland även currysill.

Fil:Matjessill.jpg – Wikipedia

En populär variant av sill (särskilt till midsommar) är matjessill som har fått sitt namn från holländskans ”maatjesharing” som betyder jungfrusill. Så här förklaras det av Swahn (s. 206):

I nordvästra Europa betyder matjessill en lättsaltad och ännu icke könsmogen sill, men hos oss en mycket och på olika sätt kryddad sill av hög kvalitet, dock utan krav på oskuld.

Skillnaden mellan vanligt inlagd sill och matjessill är saltningen:

Inlagd sill, som löksill och senapssill, är saltsill som först vattnas ur och läggs i en ättikslag eller kall sås, men matjessill läggs direkt i sin kryddiga lag, utan att saltas först.

Enligt vissa undersökningar är det främst äldre som föredrar matjessill.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källor: ”Matjes – holländaren som blev svensk” ica.se

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

När kom senapssill i Sverige?

av

Kort svar: Senapssill som begrepp introducerades i Sverige 1932, men olika typer av sillinläggningar i senap förekom under tidigt 1900-tal.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill.

Isabelle Fredborg gör på Swedish Spoon en utmärkt genomgång av senapssillens historia där hon konstaterar att senapssås fanns till sillen under slutet av 1800-talet och att det i ”Iduns hjälpreda från 1899 (s 91) må sillen vara inlagd, men senapen tillsätts själva inläggningslagen, och inte som en senare sås.”

En sill som kallas ”senapssill” möter vi första gången 1932 i tidningsannonser för Bullens senapssill ”smörgåsbordets delikatess”.

Fotograf: Erik Holmén. Bild från Nordiska Museet

Under 1930-talet kommer fler och fler annonser för olika märken av senapssill och när Tore Wretman 1968 lanserade sin kokbok Svensk husmanskost fanns ”Senapssill” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, kryddsill och skånsk kryddsill. Senapssåsen som skall hällas över sillarna innehåller:

1/4 dl vinäger
1 dl olja
1/2 dl tjock grädde
1 msk mörk fransk osockrad senap
1 msk svensk senap
1/2 tsk finkrossad vitpeppar
2 msk hackad dill

Alltsedan senapssillen introducerades på bred front under 1930-talet har den vuxit i popularitet och är idag en av Sveriges populäraste sorter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källa: ”Oemotståndlig, krämig senapssill” Isabelle Fredborg på Swedish Spoon 2020-05-22

”Ny undersökning visar hur vi svenskar äter sill” Nöjesguiden 2019-06-12

e-postintervju med Richard Tellström

När kom currysill i Sverige?

av

Kort svar: Det äldsta belägget för currysill i Sverige är från 1960.

Inlagd sill är en av få rätter som faktiskt förenar julmaten, påskmaten och midsommarmaten – både klara sillar som matjessill och röror som senapssill.

Sill var länge vardagsmat i de svenska hushållen och det var först med lägre pris på ättika och socker under senare delen av 1800-talet som inläggningar som löksill letade in som festmat. Till en början var den inlagda sillen och tidigare kryddsill en given del av det brännvinsbord som senare blev smörgåsbord.

Under första halvan av 1900-tal introducerades en rad nya sillinläggningar – tomatsillen på sent 1920-tal, senapssillen årtiondet därefter och 1-2-3-lagen strax efter andra världskriget.

Det äldsta belägget för ”currysill” jag har hittat är från Bonniers kokbok från 1960. Där finns recept ”currysill” under rubriken ”Smörgåsbord” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, senapssill, vårsill, sill à la russe och spicken sill. Förutom sill ska man ha:

1-2 hårdkokta ägg
1/2 finhackad gul lök
2-3 kokta potatisar
1-1 1/2 dal majonnäs
1/2 – 1 tsk curry

Ett annat ungefär samtida belägg är från Dagens Nyheter 1962. På hösten samlades Saltsillföreningen på Operakällaren och då serverades:

Sillcocktail, rullad sill, gratinerad sill, kokt sill med grillade limpskivor, marinerad dill, sill rollmops, senapssill, sommarsill, ålasill, filmjölkssill, currysill och sherrysill.

Denna uppräkning är första gången som currysill finns omnämnd i tidningstext. Året därefter (1963) finns ett recept på ”sill i currysås” i Husmoderns köksalmanacka och under sextiotalet förekommer recept på just currysill året om i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källa: e-postintervju med Richard Tellström samt DN 1962-09-27 och Bonniers kokbok från 1960.

Vad är en snaps?

av

Kort svar: En snaps är ett litet (c.a. 6 cl) glas med brännvin som dricks vid festliga tillfällen i Sverige.

Annons. Läs mer om svenska vanor kring alkohol i boken Svenska vanor.

Kring de stora svenska högtiderna (jul, påsk och midsommar) är alkoholen viktig, även om försök med alkoholfri must har slagit igenom till jul och påsk (dock inte vid midsommar). Främst är det julöl och påsköl som är stort, men historiskt har spriten varit minst lika viktig.

Brännvin är en typ av sprit som tillverkades genom destillering (bränning) av vin, men råvarorna (potatis och spannmål) gav en tydlig bismak. Under 1800-talet började man experimentera med olika typer av kryddning (ex. malört och kummin) och det kryddade brännvinet var fött.

Två snaps

Snapsen är en litet glas (c.a. 6 cl) med kryddat brännvin och det var så den serverades under 1700- och 1800-talet. När spritransoneringarna, motboken och Systembolaget slog igenom under 1900-talet var ransonen 15 cl sprit för män vilket ofta dracks som tre snapsar om 5 cl. Man drack då två snaps med vit sprit (ex. brännvin) och en med brun sprit (ex. konjak) vilket gav upphov till begreppet ”två vita och en brun”.

Numer dricks snapsen nästan bara vid högtider – främst årshögtiderna jul, påsk och framför allt midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källa: ”Om brännvin” systembolaget.se

Vad är helgskinka?

av

Kort svar: Helgskinka är kokt skinka (typ som julskinka) som säljs vid andra tidpunkter på året än i december.

Julskinkan är den populäraste rätten på det svenska julbordet, även om populariteten minskat något. Därför kommer det inte som någon större överraskning att svenska slakterier och butiker vill sälja kokt skinka vid andra tillfällen (på samma sätt som man säljer påskmust vid påsk, dock inte midsommarmust).

712024_1.jpg

Så här skriver Scan om sin helgskinka:

Skinka är inte begränsat till julen, tvärtom finns det många speciella tillfällen att förgylla med en smakrik helgskinka.

Försök har också gjorts att lansera specifika produkter som t.ex. påskskinka, adventsskinka och midsommarskinka.

683689_823482_julskinka-adventsskinka_vinkel2.jpg

Men om man tittar på vilken mat som är viktigast för svenska kring påsk så är skinka inte med på topplistorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källor:

”Helgskinka” scan.se (läst 2018-12-28)