Kort svar: Ja, 2024 är ett skottår.
Skottår infaller vart fjärde år. Det som avgör om ett år är skottår eller inte är om det är jämnt delbart med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2024 är
Alltså är 2024 ett skottår och februari har 29 dagar.
Kort svar: Nej, 2023 är inte ett skottår.
Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Syftet med skottåren, som infaller vart fjärde år, är att synka almanackan med jordens rörelse runt solen. Ett varv för jorden runt solen är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder (365,24215 dygn) och kollas för ett tropiskt år. Omloppstiden är alltså nästa sex timmar längre än almanackans år vilket gör att man vart fjärde år lägger in ett extra dygn för att ”komma ikapp”.
Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse. Det var Julius Ceasar som gav i uppdrag åt astronomen Sosigenes att räkna fram en ny och bättre kalender – kallad den julianska – och den började användas år 46 fvt. I den julianska kalenderna infördes en extra dag vart fjärde år, de år som var jämnt delbara med fyra (ex år 32 eller år 1064)
Tyvärr var Sosigenes inte tillräckligt exakt utan utgick från att ett astronomiskt år är 365,25 dagar när det i själva verket är 365,24215 dagar. Skillnaden är inte enorm men på ett sekel så växer felet med nästan ett helt dygn. Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.
År 2023 är
och är således inte ett skottår.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2023-02-01)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Nej, 2022 är inte ett skottår.
Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2022 är
Alltså är 2022 inte ett skottår och februari har bara 28 dagar.
SkriSkrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-02-19)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Skottår är de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 1932 och 1996) med undantag för sekelskiftesår (ex. 1800 och 1900). Ytterligare ett undantag är att sekelskiftesår som kan delas med 400 (ex. 1600 och 2000) är skottår.
Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.
Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2000 – skottår
År 2001 – inte skottår
År 2002 – inte skottår
År 2003 – inte skottår
År 2004 – skottår
År 2005 – inte skottår
År 2006 – inte skottår
År 2007 – inte skottår
År 2008 – skottår
År 2009 – inte skottår
År 2010 – inte skottår
År 2011 – inte skottår
År 2012 – skottår
År 2013 – inte skottår
År 2014 – inte skottår
År 2015 – inte skottår
År 2016 – skottår
År 2017 – inte skottår
År 2018 – inte skottår
År 2019 – inte skottår
År 2020 – skottår
År 2021 – inte skottår
År 2022 – inte skottår
År 2023 – inte skottår
År 2024 – skottår
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31, uppdaterad 2022-02-01)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Nej, år 2021 är inte ett skottår och har därför 365 dagar varav 28 i februari.
Ett skottår är ett år med en extra dag i februari (skottdagen). Totalt har skottåret 366 dagar till skillnad från det vanliga årets 365. Att kalendern har skottdagar och skottår beror på att det astronomiska året och det kalendariska inte går jämnt ut. Det tar c.a. 365 dagar, 5 timmar 48 minuter, och 45 sekunder för jorden att ta sig ett varv runt solen. För att kompensera för dessa knappt sex timmar lägger man till en dag vart fjärde år för att kalendern och astronomin ska komma i fas.
Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår. Det finns dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.
Eftersom 2021 inte är jämnt delbart med fyra och inte heller omfattas av något undantag så är 2021 inte ett skott år och februari 2021 har 28 dagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Att februari 2020 har 29 dagar (en mer än vanliga år) beror på att 2020 är ett skottår.
Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar.
Av historiska skäl är februari den månad där skottåret regleras. Om det är skottår har februari en dag mer än vanliga år. Att det är just februari beror kortfattat på att det i den romerska kalendern var årets sista månad.
Och eftersom 2020 är ett skottår så kommer februari 2020 har 29 dagar, där 29 februari är skottdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Ja, 2020 är ett skottår och februari 2020 har alltså 29 dagar.
Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.
Skottår (år med 366 dagar) är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar och februari 2020 har 29 dagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Nej, år 2018 är inte ett skottår.
Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.
Hur vi idag beräknar vilka år som är skottår bestämdes av påven Gregorius XIII och infördes successivt vid olika tidpunkter i olika länder (i Sverige 1753 och i Storbritannien 1752). I den gregorianska kalender utesluts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000).
Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2018 är inte jämt delbart med fyra och är således inget skottår.
Skrivet av Mattias Axelsson lärare i religion och historia (2018-01-04)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: År 2017 är inte ett skottår eftersom året inte är jämnt delbart med fyra.
Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår.
Grundprincipen har dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.
Det var när den gregorianska kalendern infördes från 1500-talet och framåt som dessa två extra regler började tillämpas. De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.
Kalander från 1582 som visar oktober månad.
Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året. Sverige bytte till den gregorianska kalendern (den nya stilen) den 1 mars 1753. Det gjordes genom att man tog bort elva dagar i februari 1753 för att kalendern på så vis skulle hamna i fas med den gregorianska.
Sedan dess har Sverige följt principerna som förklaras ovan – det betyder att 2017 inte är ett skottår eftersom det inte är jämnt delbart med fyra.
Kort svar: År 1700 var första året då den gregorianska kalendern inte hade skottår när den julianska hade det. För de länder som infört (eller som i Sveriges fall höll på att införa) den gregorianska kalendern var det inte ett skottår.
Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Då lägger man till en extra dag i februari vart fjärde år – eller inte riktigt och det är här det börjar bli komplicerat.
Runt år 46 fvt infördes under Julius Caesars regim en ny kalender som hade skottår vart fjärde år. Även om den julianska kalendern var avsevärt mycket bättre än de tidigare romerska var den behäftad med ett fel som fick stor betydelse – noggrannheten i uppskattningen av hur långt året skulle vara.
Det julianska året (med ett skottår vart fjärde år) var i snitt 365,25 dagar. Det astronomiska året är 365,2422 dagar. Detta gör en skillnad på 11 minuter och 14 sekunder per år, vilket kan tyckas lite. På 128 år växer dock felet till ett helt dygn.
Felet i kalendern blir problematiskt t.ex. i förhållande till solstånden och dagjämningspunkterna. Vårdagjämningen inföll 24 mars när den julianska kalendern skapades. Ett drygt sekel senare var vårdagjämningen den 23 mars och så rullade det på för varje århundrade som gick och vid medeltidens slut var felet uppe i elva dagar.
Under 1500-talets andra hälft utmanades den julianska kalendern på allvar av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman Gregorius XIII. Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår. I den julianska var ju vart fjärde år skottår, utan undantag. Men i den gregorianska kalendern så
hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra
Åren 1700, 1800, 1900 och 2100 är alltså inte skottår, men år 1600 och år 2000 är skottår i den gregorianska kalendern.
De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.
Kalander från 1582 som visar oktober månad.
Och eftersom skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern handlar om vilka sekelskiftesår som var skott år så blev år 1700 centralt eftersom det var ett skottår i den julianska kalendern men inte i den gregorianska. Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året.
Sverige valde en annan väg. Tanken var att övergången från den gamla till den nya stilen skulle ske gradvis. Detta skulle ske genom att den svenska kalendern skulle utesluta skottår de följande fyrtio åren. På så vis kunde man på ett knappt halvsekel komma i fas med de extra elva dagar som den gregorianska kalendern låg före den svenska.
År 1700 gick detta enligt beräkningarna och skottår uteslöts. Men sedan blev det fel. Både år 1704 och 1708 hade man tänkt utesluta skottår för att gradvis komma i fas. Av olika skäl (t.ex. att krig och att Karl XII befanns sig utomlands stor del av tiden) så glömdes de nya reglerna bort både år 1704 och 1708.
Mellan åren 1700 och 1712 hade Sverige alltså en helt egen kalender (julianska kalendern minus en dag) som varken låg i fas med den julianska eller den gregorianska kalendern, något som blev väldigt svårt rent praktiskt. Ifrån Turkiet hade kung Karl XII begränsade möjligheter att styra Sverige. Lodén skriver:
Det lär i alla fall i god tid före utgivandet av 1712 års almanacka ha anlänt ett kungligt brev från lyxhotellet i Bender, innehållande en befallning att återinföra den gamla stilen i Sverige.
Och 1712 valde Sverige att återigen införa den julianska kalendern genom att efter den 29 februari 1712 lägga in en extra dag – den 30 februari. År 1712 innehöll alltså 367 dagar, vilket är helt unikt i modern tid.
Kalenderblad från svensk almanacka – februari 1712 (notera 30 februari)
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-15)
Källa:
Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Högtider och traditioner 