Kort svar: Skottår är de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 1932 och 1996) med undantag för sekelskiftesår (ex. 1800 och 1900). Ytterligare ett undantag är att sekelskiftesår som kan delas med 400 (ex. 1600 och 2000) är skottår. 

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Skottår eller inte?

År 2000 – skottår
År 2001 – inte skottår
År 2002 – inte skottår
År 2003 – inte skottår
År 2004 – skottår
År 2005 – inte skottår
År 2006 – inte skottår
År 2007 – inte skottår
År 2008 – skottår
År 2009 – inte skottår
År 2010 – inte skottår
År 2011 – inte skottår
År 2012 – skottår
År 2013 – inte skottår
År 2014 – inte skottår
År 2015 – inte skottår
År 2016 – skottår
År 2017 – inte skottår
År 2018 – inte skottår
År 2019 – inte skottår
År 2020 – skottår
År 2021 – inte skottår
År 2022 – inte skottår
År 2023 – inte skottår
År 2024 – skottår

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31, uppdaterad 2022-02-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm