Är Systembolaget öppet på midsommarafton?

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på midsommarafton.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar (t.ex. påskafton).

Midsommarafton är inte en röd dag i almanackan, men kan i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Vad gäller öppettider på Systembolaget så räknas midsommarafton som röd dag och då är bolaget inte öppnat.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

Öppettider 2019” systembolaget.se

Hur mycket snaps dricker vi på midsommar?

Kort svar: Till midsommarhelgen säljer Systembolaget 150.000 liter brännvin och 627.000 liter sprit, vilket är mer än sju gånger så mycket som en vanlig vecka.

Till midsommarhelgens mat räknas framför allt sill, potatis, gräddfil och jordgubbar. Trots att must är populär både till jul och påsk så har midsommarmusten inte slagit igenom, till midsommaraftonens mat vill svensken ha öl och snaps.

Snaps är ett mindre (4-6 cl) glas med kryddat brännvin och just brännvin är den produktkategori som ökar mest inför midsommar.

Kryddat brännvin är den produktkategori som ökar mest procentuellt vid midsommar. Förra året [2016] såldes närmare 150.000 liter. En medelvecka säljs annars cirka 20.000 liter i landet,

Om vi tänker oss att svenskar snapsar brännvin i glas om 4 cl så skulle den mängden motsvara 15 miljoner snapsar. Även om brännvin är populärast så säljs det stora mängder av annan sprit. Under veckan inför midsommar 2016 såldes 627.000 liter ren sprit i Systembolagets butiker.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källor: ”Så mycket sprit dricks under midsommar” SVT Jönköping 2017-06-22

I dag köper svenskarna mest sprit på hela året” Expressen 2017-06-22

Varför finns det inte midsommarmust?

Kort svar: Under kortare perioder har vissa bryggerier lanserat midsommarmust och även sommarmust, men det har aldrig varit någon större efterfrågan på det.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

Vid sidan av de två stora kristna högtiderna – påsk och jul – är det midsommar som är den stora högtiden i Sverige. Dock har midsommarmust aldrig slagit som dryck, även om försök har gjorts.


Etikett från bryggeriet Three Hearts.

Enligt uppgift ska Three Hearts sålt midsommarmust i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Också senare försök har gjorts. Så här skriver tidningen Dagen:

År 2007 lanserades även Apotekarnes sommarmust till midsommar och 2011 kom bryggeriet Grebbestad med sin variant av sommarmust.

Men varför har då midsommar- och sommarmust aldrig slagit i Sverige? Enligt de bryggerier som försökt lansera must på sommaren beror det på att det helt enkelt aldrig har funnits någon efterfrågan på den mörka musten under sommaren och att must inte passar till midsommarens mat (sill, potatis och gräddfil)


Apotekarens sommarmust.

Joakim Losin, öl- och dryckesexpert på Carlsberg, säger till Aftonbladet:

Vid midsommar vill man generellt ha ljusare drycker. Då passar inte musten riktigt in. Svensken vill ha sol både ute och i glaset när det är sommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21)

 

 

Varför är midsommarafton alltid på olika datum?

Kort svar: Att midsommarafton (och därmed midsommardagen) infaller på olika datum beror på att den sedan 1953 alltid infaller på en fredag.

Midsommar är, tillsammans med jul, den i särklass viktigaste högtiden i Sverige. När dagarna är som mörkast (kring vintersolståndet) är det verkligen mörkt, men när dagarna är som ljusast (kring sommarsolståndet) blir det nästan inte mörkt överhuvudtaget.

Den här skillnaden mellan mörker och ljus är särskilt tydlig i Sverige och övriga Norden eftersom det ligger så långt norrut. Vårt klimat möjliggör jordbruk på samma breddgrader som  ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Av den anledningen har de högtider som knutits till vintersolståndet (jul) och till sommarsolståndet (midsommar) blivit särskilt viktiga i norra Europa.

Midsommarstång 2006

Den ”riktiga midsommardagen” är 24 juni då det är den dagen som kallats Johannes döparens dag sedan tidig kristendom. Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på att det i Bibeln berättas att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. År 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar, däribland midsommardagen. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.

Således infaller midsommarafton alltid på en fredag sedan 1953 – därför är den också på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Vad kallas söndagen efter midsommardagen?

Kort svar: Söndagen efter midsommardagen kallas av Svenska kyrkan sedan 2002 ”den helige Johannes döparens dag”.

Midsommardagen infaller som bekant alltid på en lördag i Sverige. Detta sedan riksdagen 1952 beslutade att flytta ett antal helgdagar – däribland midsommardagen (från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni). Den 24 juni är alltså den ”egentliga midsommardagen” och kallades efter 1953 för ”Johannes döparens dag” medan 24 juni fick namnet ”Den helige Johannes döparens dag” eller midsommardagen.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

Söndagen efter midsommardagen har inte kallats något speciellt förrän kyrkomötet 2002. Midsommardagen har (även efter flytten till lördag) traditionellt firats till minne av Johannes döparen och hans födelse sex månader före Jesus. Kyrkostyrelsen skrev inför kyrkomötet:

Samtidigt har ”midsommarmotivet” med lovsången till Skaparen och glädjen över naturens skönhet och rikedom intagit en stor och ofta dominerande plats denna dag, därtill med bred folklig förankring. Midsommardagen har därmed kommit att innehålla en spänning som kan vara svår att hantera tematiskt och homiletiskt.

Det fanns alltså en konflikt mellan att fira midsommardagen både till minne av Johannes döparen och som hyllning till skapelsen. Flera remissinstanser menade att midsommardagen (lördagen) skulle vigas skapelsetemat och att dagen efter midsommardagen (söndagen) skulle firas till minne av Johannes döparen. Kyrkostyrelsen igen:

I vårt förslag ägnas därför midsommardagen helt åt skapelsen, medan Johannes döparens födelse blir tema på den nya ”söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag”. Den av trefaldighetssöndagarna som annars skulle ha infallit dagen efter midsommardagen bortfaller alltså alltid till förmån för den nya söndagen.

Sedan kyrkomötet 2002 kallas alltså söndagen efter midsommardagen för ”den helige Johannes döparens dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20)

Är midsommardagen 2019 en röd dag?

Kort svar: Ja, midsommardagen är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är inte midsommarafton (eller jul- och nyårsafton för den delen) röd dag, däremot midsommardagen. Midsommardagen (då alltid den 24 juni) var en bland många helgdagar som kom med kristendomen men då som Johannes döparens dag. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december).

Midsommarstång

Vid kalenderreformen 1953 flyttades midsommardagen, som tidigare alltså haft ett fast datum 24 juni, till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet. Alltså är midsommardagen alltid på en lördag och alltid en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-06-20, uppdaterad 2018-01-04)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Vilken dag är Johannes döparens dag?

Kort svar: Johannes döparens dag infaller den 24 juni (ett halvår före Jesus födelsedag). Dock har vi i Sverige valt att lägga ”den helige Johannes döparens dag” på söndagen efter midsommardagen och 24 juni kallas för Johannes döparens dag.

När kristendomen infördes som statsreligion i det romerska imperiet var en strategi att byta ut redan existerande högtider mot kristna diton. Att Jesus födelse (julen) firas just 25 december beror på att man i Romarriket redan firade en fest detta datum – den obesegrade solens födelse. Sålunda bytte man helt enkelt anledning men fortsatte fira fest på detta datum.

Att solguden firades 25 december hänger i sin tur samman med datumet för vintersolståndet (den tidpunkt då  ”solen vänder” och ljuset börjar komma tillbaka). Motsvarande tidpunkt ett halvår senare är sommarsolståndet (när solen står som högst i förhållande till himmelsekvatorn). Att människor firat dessa tidpunkter sedan forntid kan vi vara ganska säkra på och därför var det naturligt att den kristna kyrkan i sina försök att monopolisera tron tog redan existerande datum och la in nya anledningar till firande.

Då vintersolståndet tagits i anspråk för firandet för Jesus födelse var kyrkan tvungen att ha anledning att fira även tiden för sommarsolståndet.

Den heliga Johannes döparens dag och sommarsolståndet

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni. Och som Johannes döparens dag firas 24 juni i de flesta av Europas länder, i t.ex. Danmark och Norge kallas midsommarafton för Sankthans aften. Däremot har det svenska midsommarfirandet egentligen aldrig påverkats i någon större utsträckning av kyrkan, åtminstone inte i närheten så mycket som julen.

Johannes döparens dag i Sverige

Sedan 1953 firas midsommardagen inte längre den 24 juni i Sverige. Ett riksdagsbeslut 1952 flyttade den svenska midsommardagen till den lördags om infaller mellan 20 och 26 juni. Midsommardagen (alltid på en lördag och alltid röd dag) kallades fortsättningsvis för ”Den helige Johannes döparens dag eller Midsommardagen” medan 24 juni fick namnet ”Johannes döparens dag”.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

År 2002 beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte att ”den helige Johannes döparens dag” istället skulle infalla på söndagen efter midsommardagen – alltså en flytt från lördagen till söndagen. Således har vi idag två ”Johannes döparens dag” (en på söndagen efter midsommardagen och en den 24 juni).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-22)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma