Kategoriarkiv: vinter

Vad är ”halvsnödagen”?

av

Kort svar: ”Halvsnödagen” är troligen en nutida benämning på främst 25 januari då halva mängden snö för vintern ska ha fallit.

Under förkristen tid delade man i norra Europa in året i två halvor. En som varade mellan Tiburtius (14 april) och Calixtus (14 oktober) samt en halva som varade tvärtom. Vinterhalvåret började alltså 14 oktober och slutade 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 januari. Så här skriver Ebbe Schön i boken Folktrons år:

På Snorres tid ansågs midvinternatten /../ infalla mellan den 13 och 14 januari.

Andra traditioner berättar om t.ex. Henriksdagen (19 januari), Pauli omvändelse (25 januari) och kyndelsmässodagen (2 februari) som den dag då halva vintern har gått. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:

I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.) den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.

Under 2010-talet har Paulusdagen 25 januari börjat att kallas för ”halvsnödagen”.

Bild
Från TV4 2019-01-25

Till exempel så skriver Lena Mellander Fogelberg 2013 i boken 365 dagar:

25 januari
Halvsnödagen
Enligt folktron ska hälften av vinterns snö ha fallit fram till denna dag

Föreställningen att halva vintern var gången den 25 januari har förekommit längre tillbaka, särskilt i norra Sverige. Däremot är begreppet ”halvsnödagen” (så vitt jag kan belägga) inte äldre än tidigt 2010-tal. Sökningar i KB:s tidningsdatabas ger inga belägg tidigare än 2013. Ett av de äldsta beläggen är faktiskt en post på Twitter:

Året dessförinnan (2011) postade signaturen Sara en post om Temadagar på sin blogg där halvsnödagen nämns, vilket kan vara det tidigaste belägget för ordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-25

Källor:

Bondens år (1978) av Sigfrid Svensson

Folktrons år (1996) av Ebbe Schön

365 – Hela årets traditioner, folktro och nya tema dagar (2013) av Lena Mellander Fogelberg

Vilken natt är årets längsta natt?

av

Kort svar: Den natt som brukar omnämnas som den längsta är natten kring vintersolståndet (21 eller 22 december)

Vintersolståndet inträffar som regel någon gång den 21 december. Viktigt att komma ihåg är att vintersolståndet inte är ett datum utan en exakt tidpunkt då solens deklination är som lägst (23,4 grader). Det betyder att det är den stund då solen når sin allra lägsta punkt i förhållande till horisonten.

Men är då natten mellan 21 och 22 december också årets längsta? Vi kan börja med själva definitionen av vad en natt är:

natt, i astronomisk bemärkelse den tid då solen befinner sig under horisonten på en viss ort.

Nattens längd beror alltså på när solen går upp och när solen går ner. Det i sin tur är beroende på solens förhållande till himmelsekvatorn – en tänkt bana tvärs över himlavalvet.

Runt sommarsolståndet står solen högt och nätterna är korta (därför infaller Grönlands nationaldag då). Runt vintersolståndet är solen som lägst och nätterna är långa. Exakt vilken natt som är längst är egentligen lite av hårklyveri eller för att citera SMHI om nätternas längd:

Det här är egentligen inget annat än teoretisk kuriosa. Skillnaden i de båda nätternas längd är bara någon sekund om ens det och inget som är märkbart i praktiken. 

När den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 och elva dagar försvann flyttades bl.a. vintersolståndet till sitt nuvarande datum. Dessförinnan hade det under några sekel infallit i närheten av Lucia den 13 december vilket är grunden för luciafirandet – att det räknades som ”årets längsta natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-08)

Källor:

”Årets längsta natt kommer tidigt i år” smhi.se 2016-12-19

”natt” – ne.se

När är vintersolståndet 2023?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2023 inträffar exakt klockan 04:27 den 22 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart  över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vintern står den lågt (långa nätter).

Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet) respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet)  – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

kara_image6

Den exakta tidpunkt (på minuten) då solen står som allra lägst på himlen kallas alltså för vintersolståndet. Vintersolståndet infaller alltid 21 eller 22 december. Så här skriver SMHI:

En bra tumregel är att vintersolståndet infaller mitt på dagen den 21 december om det är skottår. Påföljande år infaller vintersolståndet på kvällen den 21 och ännu nästa år mitt i natten mellan den 21 och 22. Det fjärde och sista året i skottårscykeln infaller vintersolståndet på morgonen den 22.

Skulle mönstret hålla i sig så skulle vintersolståndet året därefter infalla mitt på dagen den 22 december. Men då är det återigen skottår och allt förskjuts ett dygn bakåt i kalendern. Det är alltså återigen vintersolstånd mitt på dagen den 21 december och vi är tillbaka där vi började.

Skrivet av Mattias Axelsson 2015-11-23, uppdaterad 2021-01-06

Källa: 

”Sommarsolstånd och vintersolstånd” smhi.se 2011-11-23

”Årets längsta natt kommer tidigt i år” smhi.se 2016-12-19

Vilken är den första vinterdagen?

av

Kort svar: Meteorologiskt är den första vinterdagen då det varaktigt är noll grader eller lägre. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Calixtus (14 oktober), Allhelgonadagen (1 november) och Klemens (23 november).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen (varaktigt är 0 grader eller lägre) och då brukar vintern ha kommit till Kiruna den 10 oktober, men till Malmö först den 7 januari.

Vinterlandskap

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Calixtus (14 oktober)

Ett alternativ till att dela in året i fyra årstider är att dela in det i två halvår (ett sommar- och ett vinterhalvår). Sommarhalvåret löpte då från 14 april (Tibutriusdagen) till 13 oktober. Den 14 oktober var Calixtusdagen och då började vinterhalvåret.

Calixtusdagen fick sitt namn efter en påve på 200-talet. Ända fram till år 1901 var Calixtus med i alamanackan.

Simon och Judas (28 oktober)

En av flera apostladagar är Simon och Judas (28 oktober). Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i Bibeln.

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Allhelgonadagen (1 november)

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldsta kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Klemens (23 november)

Klemens (23 november) har också fått sitt namn i almanackan från en påve. Och om dagen skriver Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-21)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När är vintersolståndet 2013?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2013 inträffar exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart  över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

kara_image6

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2013 inträffar det exakt klockan 18.11 den 21 december (svensk tid). Den 21 december är också Tomasdagen (förr populärt kallad Tomas fylletunna).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-12-16)

När är vintersolståndet 2012?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2012 inträffar exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart  över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2012 inträffar det exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Vad är vintersolståndet?

av

Kort svar: Vintersolståndet är en tidpunkt när solen står som lägst på norra halvklotet. Vintersolståndet inträffar 20 eller 21 december svensk tid.

Solen har en central betydelse för vår kalender och för de högtider som firas. Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet)respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet)  – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

För att förstå vad vintersolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.

När solens når sin lägsta deklination (c.a. S.23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

kara_image6

Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 december står solen alltså som lägst och det är då vintersolståndet inträffar.

Källa: Nautica – Folkuniversitet

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Vilket datum är vintersolståndet 2011?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2011 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 06.30.

Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.

Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 06.30 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.

Källa: Naval Oceanography Portal

När är vintersolståndet 2010?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2010 inträffar (svensk tid) den 22 december kl. 00.38.

Sett från oss verkar det som om solen rör sig ett varv runt jorden på ett dygn. Varje morgon går solen upp i öst och ner i väst. Men tidpunkten för solens upp- och nedgång varierar märkbart under året. På vintern går den upp senare och ner tidigare än på sommaren. Dessa förändringar beror på att jorden lutar 23,5 grader och roterar runt solen.

Solens (och alla andra himlakroppars) placering i förhållande till himmelsekvatorn kallas deklination. Solens placering varierar på ett ungefär mellan N23 och S23 under ett år. När solens når sin lägsta deklination (c.a. S23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

År 2010 når solen sin lägsta deklination kl. 00.38 natten till den 22 december svensk tid. Och därefter går vi mot ljusare tider.

Men betyder det att 22 december också är årets längsta natt? Egentligen inte eftersom solens deklinationen förändras ytterst lite från dygn till dygn, så mellan den 17 och 26 december är solens deklination 23,4 grader och förändringen i nattens längd är inte mätbar på minutnivå.

Natten till 19 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 20 december- 17 timmar och 27 minuter
Natten till 21 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 22 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 23 december – 17 timmar och 28 minuter
Natten till 24 december – 17 timmar och 28 minuter

Så nätterna kring vintersolståndet är i princip lika långa.

Läs även andra bloggare om , , ,

– 17 timmar och 28 minuter

När är vintersolståndet 2009?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2009 infaller kl. 18.47 den 21 december.

Vintersolståndet infaller den exakta tidpunkt då jordens lutning är sådan att norra halvklotet får minimalt med solljus – år 2009 inträffar det kl. 18.47 den 21 december (svensk tid).

Vintersolståndet infaller när solen står som lägst på norra halvklotet. Att solen står lågt beror på att jorden lutar 23,5 grader och vid vintersolståndet lutar norra halvklotet bort från solen och på norra halvklotet har vi årets kortast dag och längsta natt.

Den 21 december är solen uppe över horisonten i 6 timmar och 32 minuter (Göteborg), 5 timmar och 5 minuter (Stockholm) samt 4 timmar och 18 minuter (Umeå). Efter vintersolståndet blir successivt ljusare och ljusare.

Läs även andra bloggare om , , ,