Kort svar: Meteorologiskt är den första vinterdagen då det varaktigt är noll grader eller lägre. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Calixtus (14 oktober), Allhelgonadagen (1 november) och Klemens (23 november).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen (varaktigt är 0 grader eller lägre) och då brukar vintern ha kommit till Kiruna den 10 oktober, men till Malmö först den 7 januari.

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Calixtus (14 oktober)

Ett alternativ till att dela in året i fyra årstider är att dela in det i två halvår (ett sommar- och ett vinterhalvår). Sommarhalvåret löpte då från 14 april (Tibutriusdagen) till 13 oktober. Den 14 oktober var Calixtusdagen och då började vinterhalvåret.

Calixtusdagen fick sitt namn efter en påve på 200-talet. Ända fram till år 1901 var Calixtus med i alamanackan.

Simon och Judas (28 oktober)

En av flera apostladagar är Simon och Judas (28 oktober). Simon (ofta kallade Seloten eller Kananaios för att skilja honom från Simon Petrus) och Judas Taddeus (i svenska översättningen kallad Taddaios) är två av de lärjungar som räknas upp i Bibeln.

Eftersom Simon och Judas infaller i slutet av oktober har dagen på många ställen kommit att betraktas som en dag för att markera höstens övergång till vintern. Enligt ett ordstäv är det

när Simon och Judas vandrar till oss, så kommer de med vintern

Allhelgonadagen (1 november)

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldsta kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Klemens (23 november)

Klemens (23 november) har också fått sitt namn i almanackan från en påve. Och om dagen skriver Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-21)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag