När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

När slog den färdigkokta julskinkan igenom?

Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.

Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.

I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:

De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.

Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.

Annons i SvD 1998-12-14

Källor: SvD 1934-12-21

DN 1994-10-11

DN 1999-01-14

DN 2004-12-21

När sändes ”Tomten är far till alla barnen” första gången på julafton?

Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.

Julhelgen är den svenska helg som mer än någon annan kommit att förknippas med återkommande teve-inslag. Sedan 1960 sänds Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton och sedan 1975 gäller samma sak för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Avsnitt som tillkom under 1990-talet var Kan du vissla, Johanna? (1994), Svensson, Svensson (1996) och Astrids jul (1999). En mer sentida jultradition är Tomten är far till alla barnen.

Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.

Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Men det är först 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den visats varje jul.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)

Källor

SvD 2001-11-23

SvD 2001-12-24

SvD 2007-12-22

SvD 2008-12-24

Teve-tablån för julafton 2009-2021

När tar adventstiden slut?

Kort svar: Advent slutar i och med att julaftonskvällen går över i juldagsnatten.

Advent (som betyder ankomst) är en period om cirka fyra veckor som börjar fyra söndagar före juldagen. Att första advent alltid är på en söndag gör att datumet kan variera från 27 november till 3 december. Fjärde söndagen i advent kan därmed infalla mellan 18 december och 24 december, aldrig på juldagen (25 december).

COLLECTION: Gustav Andersson

Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”1:a advent” (läst 2021-11-24)

Vem var julvärd 1964?

Kort svar: Julvärd 1964 var Arne Weise.

Sedan 2003 har det varit olika personer som suttit som programpresentatör under julafton och därmed kallats ”julvärd”. Dessförinnan var Arne Weise julvärd under väldigt många år i rad från 1980 då han delade rollen med Jeanette von Heidenstam och från 1981 ensam (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne som skötte uppgiften).

SvD 1964-12-24

Första gången som Arne Weise benämns som julvärd eller ”programvärd” på julafton som det kallas då i tidningen är på julafton 1964. Arne Weise har i senare intervjuer påstått att han var julvärd redan året innan – 1963, men i tablån för julafton 1963 finns inga spår av Arne Weise (däremot både Lennart Hyland och Gösta Knutsson).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källor:
Tv-tablån SvD 1964-12-24

Weise trivs i rollen som trevlig julvärd” SvD 1987-12-24

Vad var ”Hallåornas jul”?

Kort svar: ”Hallåornas jul” eller ”Jul i hallåstudion” var ett program på SVT som sändes på julafton 1959 och 1960.

Julen 1959 sändes kl. 20.50 Jul i Hallåstudion ett program som inte alls blev samma tradition som Kalle Anka och hans vänner önskar god jul som sändes första gången året därefter

Jul i Hallåstudion eller Hallåornas jul som det också har kallats var en dryg halvtimmes program där dåtidens SVT:s hallåor satt i en julpyntad studio tillsammans.

Från Öppet arkiv.

Programmet sändes även 19.25 på julafton 1960. Precis för hade Julsånger från fyra länder sänts och 19.50 tog Storstugan – Harry Brandelius firar julafton med vänner och bekanta vid.

Hallåornas jul blev aldrig någon tradition och har, så vitt jag vet, aldrig sänts i SVT därefter. Dock blev julvärdar något återkommande, dels i form av Arne Weise under många år men också med Björne.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Vilket år tog ”Kalle Anka och nötkriget” bort från julafton?

Kort svar: Första gången som det gjorde några förändringar i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1967 då bl.a. ”Kalle Anka och nötkriget” togs bort.

Mellan 1960 och 1966 var det samma filmer som visades på julaftonens eftermiddag under rubriken Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Förutom klipp från några långfilmer var det också två kortfilmer (I jultomtens verkstad samt Kalle Anka och nötkriget) som visades.

Kalle Anka och nötkriget eller Kalle Anka som jultomte som den också kallas är en kortfilm från 1949. På engelska heter filmen Toy Tinker.

Handlingen är till en början inte helt olik Plutos julgran (som varit med i programmet sedan 1983 (samt åren 1967 och 1968). Kalle Anka hugger en julgran och Piff och Puff följer med granen in i huset. Därinne blir det sedan ett krig mellan Kalle Anka på ena sidan och Piff och Puff på den andra sidan.

Filmen är rejält våldsam och Kalle Anka framstår som en ganska osympatisk karaktär när man ser hur han behandlar de båda jordekorrarna. Så här står det i teve-tablån på julafton 1967:

Några mindre snälla avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Kalle Anka som jultomte (1949)” Svensk filmdatabas

Gt Söndagstidningen 1967-12-24

Vilka år sändes ”Kalle ankas julafton” på TV3?

Kort svar: Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.

Programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul började sändes på svensk teve 1960. Under 1980-talet förändrades den svenska teve-marknaden i och med satellitsänd teve från Storbritannien. Den stora utmanaren till SVT var TV3 som bl.a. köpte rättigheterna till all Disneyproduktion.

Julen 1989 sände TV3 ett program som hade titeln Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan 9.00 på julaftonsmorgon, men Kanal 1 körde originalet (om man nu kan kalla ett så förändrat program för original) klockan 15.00 som vanligt.

Programmet som TV3 sände var inte det gamla From all of us to all of you från 1950-talet utan att uppdaterad version. TV3:s version innehöll vissa klipp som var samma som i Kanal 1 bl.a. Plutos julgran, Askungen och Lady och Lufsen men också andra filmer soom ex. Tre Caballeros, Peter Pan, Kalle Anka packar paket och Min lilla åsna.

Åren därefter (1990-1996) hade TV3 flyttat sitt program ännu närmare originalet och sände sin variant av Kalle Anka direkt före Kanal 1 nämligen kl. 14.00. Sista året som TV3 sände Kalle Anka (1996) la med t.o.m. programmet 14.10-15.10 och inkräktade för första gången på den ”heliga tiden” mellan 15.00 och 16.00 på julafton.

Sista gången som en annan kanal än ettan sände Kalle Anka var 1997 då Kanal 5 tog över stafettpinnen från TV3 och sände programmet kl. 14.00

Att TV3 slutade sända beror på att kanalen tillsammans med SVT och TV4 1998 tecknade ett gemensamt avtal med Disney. SVT fick bl.a. rättigheterna till det mesta av det tecknade (däribland Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, även om man just det året missade Robin Hood). TV3 och TV4 fick dela på långfilmerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

TV-tablåerna från SvD julafton 1988-1998.

Vad heter musiken som spelas under leksaksparaden i ”I jultomtens verkstad”?

Kort svar: Musikstycket som spelas när leksakerna paraderar heter på svenska Militärmarschen (i original Marche Militare No 1).

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner firar jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop.

När leksakerna går på parad för att hamna i jultomtens säck för att sedan delas ut som julklappar spelas en melodi som blivit mycket förknippad med jul även om den från början inte har någon koppling alls.

Musikstycket är den första av tre militärmarscher som komponerades av Frans Schubert i början av 1800-talet och är troligen mest känd som musiken som spelas när leksakerna paraderar ner i Jultomtens säck i det första inslaget i I jultomtens verkstad.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-09)