Är julafton (24 december) en röd dag?

Kort svar: Nej, julafton (24 december) är inte en röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton (31 december), julafton (24 december), påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

julgran

Även om julafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas julafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Även om julafton inte är en röd dag så är de två följande dagarna (juldagen och annandag jul) det. Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Vem har gjort musiken till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Gunnar Svensson har skrivit musiken och medverkar, Arne Domnérus spelar saxofon och den tredje musikern heter Sture Åkerberg 

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964 (även om filmen utspelar sig i en obestämd tid). Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Minst lika känd som själva texten är musiken som spelas i filmen. Kompositör är Gunnar Svensson som skrivit många av de musikstycken som Tage Danielsson och/eller Hasse Alfredsson sedan skrev texten till.

Gunnars Svensson medverkar också på själva inspelningen tillsammans med saxofonisten Arne Domnérus och basisten Sture Åkerberg.

Melodin Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton finns både på Spotify och på Youtube.

Källa:Svensk Filmdatabas

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Varför kallas julafton för dopparedan?

Kort svar: Att kalla julafton för dopparedagen (alt. dopparedan) kommer av en äldre sed att under julaftonsdagen doppa bröd i skinskspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

Dop i grytanNär vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Denna benämning på julafton (dopparedan) är unik för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton.

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet (28 procent i en undersökning från ICA 2012).

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Vilka filmer visades i den första ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

Kort svar: I det första programmet 1960 visades inslagen Jultomtens verkstad (i svartvitt), Peter Pan, Bambi på isen, Pinocchio, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Inget av dessa inslag har genom alla år visats på samma sätt varje år.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 visades för första gången det program som kommit att bli en svensk klassiker – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958.

Varje gång SVT eller Disney gör någon förändring i programmet blir det stora rubriker och omfattande protester. Vad som då kan vara intressant att notera är att enbart tre inslag funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts –

Dessa tre avsnitt var med i det allra första programmet tillsammans med klipp ur

Askungen finns också med i dagens upplaga men hade ett uppehåll mellan 1969 och 1976. Av de tre inslagen som funnits med sedan premiären är det dock inget som visats på samma sätt genom alla år.

Jultomtens verkstad

I jultomtens verkstad saknade fram till 1983 scenerna med den svarta dockan som rutschar ner för kanan och säger ”Mammy” (lyssna på ljudspåret från julafton 1975 så hör man att ”Mammy” saknas) och den figur i leksaksparaden som ser ut som en karikatyr av en jude. Dessa scener kommer att tas bort igen från och med julen 2012. Dessutom var inslaget i svartvitt fram till 1978. Inte något år har alltså I jultomtens verkstad visats oklippt i svensk teve

Parkscenen i Lady och Lufsen (efter måltiden) visades inte mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Vad gäller Snövit har rösterna dubbats om sedan premiären. I originalet görs den svenska rösten av Tatiana Angelini, men 1982 dubbades hela filmen om och sedan dess är det Anna-Lotta Larsson som gör Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers som den heter i original). Det togs bort redan 1966 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran  yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-15, uppdaterad 2013-12-09)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Skådespelarna som gör julens röster (SvD 23/12 2012)

Dubbningshemsidan

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anarkronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säg att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24