Kort svar: Det verkar som att traditionen med julklappsspel introducerades brett i Sverige under 2000-talet.
Det finns flera av de svenska jultraditionerna som inte har särskilt många år på nacken, t.ex. fula jultröjor, årgångsglögg och julklappsspelet. Så här förklaras julklappsspelet på sidan hittajulklappar.se
Grundidén bakom julklappsspelet är att alla deltagarna som är med och spelar köper en eller flera – beroende på vad man har kommit överens om – lite billigare julklappar och lägger paketen i en hög på ett bord. Därefter turas man om och slår en tärning, vid en 1:a eller 6:a på tärningen (det finns även andra varianter julklappsleken, se nedan) får man välja en klapp från högen.
Att spela om julklappar är idag en etablerad tradition i många familjer. Om man läser tidningstext så är det äldsta beläggen för ”julklappsspelet” från 2003 och 2004. I Helsingborgs Dagblad 19 december 2003 skriver Pamela von Sabljar att:
Kvällen nalkas med lussevaka för ett 20-tal vänner. Glöggen och godiset går åt och julklappsspelet är alltid lika kul.
Ett år senare skriver Östgöta Correspondeten:
Många vuxna? Kul, då kan ni spela julklappsspelet! Alla tar med sig tre paket: en grej för runt en hundring, något egentillverkat och något begagnat.
Som ett led i att undersöka julklappsspelets inträde i Sverige gjorde jag en undersökning som för närvarande c.a. 300 personer har besvarat. Det tydligaste resultatet i undersökningen är att merparten av de svarande mötte julklappsspelet under 2010-talet, en stor del under 2000-talet och ett fåtal har minnen av det sedan tidigare.
Så slutsatsen utifrån tidningsarkiven och min undersökning blir att julklappsspelet introducerades i Sverige under 2000-talet även om enstaka anekdotiska belägg finns från tidigare årtionden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-23
Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.
Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.
År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.
Annons för bakmaskin julen 1988.
Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:
Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15
Kort svar:I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23
Kort svar: Kortfilmen ”I jultomtens verkstad” (Santa’s workshop) från 1932 utspelar sig på julafton 24 december och jultomten åker iväg för att dela ut julklapparna under natten till 25 december.
Förklaringen är att det är skillnad mellan när och hur julklapparna delas ut i Sverige och USA (där filmen är producerad. I Sverige kommer jultomten på julafton den 24 december och delar ut klapparna helt synligt. Jultomten i USA – Santa Claus – kommer däremot i hemlighet på natten (gärna genom skorstenen) till den 25 december och delar ut klapparna. Det är därför man i jultomtens verkstad förbereder det sista den 24 december och jultomten själv åker iväg i sin släde med sina renar för att dela ut klapparna till den 25 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-07
Källa:
Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.
Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.
Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:
Namnet
Den svenska jultomten har fått sitt namn ifrån den mindre gårdstomten som heter tomte just eftersom han bor på tomten (husets byggplats).
Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.
I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:
As I drew in my head, and was turning around, Down the chimney St. Nicholas came with a bound. He was dressed all in fur, from his head to his foot, And his clothes were all tarnished with ashes and soot;
Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.
Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form.
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.
Kort svar: Det är Handelns Utredningsinstitut som varje år (sedan 1988) lanserar ”årets julklapp”.
Traditionen att ge varandra julklappar kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Numera köps julklappar som delas ut på julaftonens kväll för miljarder varje år.
Sedan 1988 (då valet föll på bakmaskinen) har ”årets julklapp” presenterats varje år. Det handlar dock inte om den julklapp som folk handlar och ger bort mest, utan det är branschorganisationen Handelns Utredningsinstitut som i november varje år presenterar detta.
Enligt HUI själva handlar det om att bidra ”till att öka julstämningen i en annars ganska grå och tråkig novembermånad”. Förmodligen handlar det också om att öka försäljningen.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-12-23)
Kort svar: Numer är det jultomten som delar ut julklappar i Sverige, men genom historien har även t.ex. julbocken och Jesusbarnet varit julklappsutdelare.
Att ge varandra gåvor i slutet av december är en tradition som kan spåras tillbaka till romarriket. Vid festen Saturnalierna (från 17 december och några dagar framåt) gav romarna varandra gåvor. Detta bruk flyttades senare till nyårsfesten och nyårsgåvor förekom i Norden från kristendomens införande vid medeltidens början.
Bruket med nyårsgåvor konkurrerades under 1700-talet ut av de populärare julgåvorna – förmodligen tack vare inflyttade tyskar som i mitten av 1600-talet införde firandet av Kinken Jes.
Till detta bruk bör också läggas det mer kontinentala firandet (främst i nuvarande Nederländerna och Belgien) att ge barnen gåvor på Sinterklass-afton (5 december). Även i delar av Sverige (t.ex. på Gotland) fanns denna tradition i delar av Sverige.
Under 1700-talet fanns det i Sverige två olika typer av julgåvor – dels överklassens dyrbara presenter i samband med jul och dels det mer folkliga bruket att knacka (klappa) fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”.
Vem som skulle dela ut gåvorna varierade. En tradition som importerats ifrån Tyskland var Kinken Jes.
Kinken Jes delar ut julklappar
Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren St Nikolaus. Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var St Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.
Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret (enligt vissa ursprunget till den moderna lucian)
Julbocken delar ut julklappar
Kinken Jes konkurrerades ganska tidigt ut av andra gåvoutdelar. Under 1800-talet var det populärt att ha en man utklädd till julbock som klapputdelare.
Julbocken kan ha blivit över ifrån upptågen kring Nikolausdagen (6 december). Med sig hade helgonet ofta en djävul, ofta utklädd med horn och päls. Enligt vissa är det denna djävulsgestalt som genom seklen förvandlats till julbock.
Elsa Beskow skriver i boken Petter och Lottas jul:
… på den tiden var det inte jultomten, som kom med julklappar, det var en stor julbock som kom in och stötte med käppen i golvet och frågade ”Finns det några snälla barn här?”
Jultomten som klapputdelare
Det senaste tillskottet i raden av julklappsutdelare (och den som fortfarande behåller positionen) är jultomten.
Inspiration till bilderna kom från dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Förutom utseendet och funktionen som klapputdelare är det också här som jultomtens åtta renar får sina namn.
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.
Den svenska jultomten däremot är ett resultat av Jenny Nyströms teckningar. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julaftonfrån 1871 och den har ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.
Senare började Nyström utveckla sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.
Dock var det inte Rydbergs berättelse som formade jultomten som klapputdelare. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den jultomte som istället kom att ta plats i svenska hem under sent 1800-tal och under 1900-talet var något helt annat. Han kom oftast till fots genom mörkret om kvällen den 24 december, bultade på dörren och bjöds in under stora hedersbetygelser. Han erbjöds en sittplats, öppnade sin säck, läste rim, delade ut julklappar och försvann sedan ut i natten.
Och här går det att se klara paralleller till hur julbocken arbetade.
Vem delar ut julklappar i Sverige idag?
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Håkan Strömberg igen:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:
Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”
Högtider och traditioner 
