Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.
Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och välgång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’
Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01
Källa: ”jultomte” i SAOB
Högtider och traditioner 
Min finlandssvenska mormor sa ”julgubben”… ☺
Kommentar till jultomte.
Innan fanns julbocken. Kyrkan i Sverige , då inklusive nuvarande Finland, förbjöd bocken. Det gick igenom i stora delar av Sverige, men man kringgick förbudet och började i stället kalla julbocken för tomten. Tomtar fanns överallt, många var snälla gårdtomtar, så det hade kyrkan inte lika mycket emot. I det som var Finland förblev däremot julbocken kvar, på många håll än i dag, men bockansiktet av halm försvann och ersattes av julgubbsmask. Och så småningom har julbocksbenämningen också ändrats till julgubben i Finland. På finska heter han fortsättningsvis joulupukki= julbock.