Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om sådden hade skett kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli).

Många av de helgon– respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juli. 

Om man sådde runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

5 tankar om “Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

  1. Hej. I snart 70 år har jag undrat vad uttrycket att när Erik ger ax ger Olof kaka. Förklaringarna som ges ovan är obegripliga eftersom de relaterar till händelser som aldrig sker. Varför ska man införa en minnesregel för något som aldrig sker. Inga svenska sädesslag har så kort tid från sådd till skörd som från Erik till Olof (ungefär 70 dagar). Inga svenska sädesslag sätter ax så tidigt som den 18 Maj, inte ens på söderslätt. Någon vecka in i Juni går rågen i ax som tidigast. Vad som däremot är rimligt är intervallet mellan Erik och Olof, ca 70 dagar för tiden mellan ax och skörd. Jag känner mig rätt säker på att det är detta som avses. Bonden skulle tänka: Om rågen går i ax x dagar efter Erik så förväntas man kunna skörda x dagar efter Olof. Då blir det en regel som funkar varje år oavsett tidig eller sen vår och oavsett var i landet man bor.

    Att registrera och komma ihåg x var enkelt även för den som inte kunde räkna så bra eftersom x är 20-30 dagar. Kanske räknade man veckor för mer precist var inte förutsägelsen. Att ha kyrkliga referenspunkter var naturligt eftersom kyrkan höll rätt på dem. Referenspunkterna måste vara stabila relativt växtsäsongen (så pingst duger inte) och avståndet mellan punkterna måste motsvara tiden från ax till skörd.

    Finns en liten möjlighet finns att uttrycket egentligen härrör från tiden innan den gregorianska kalendern infördes för då kapades 11 dagar. Men det räcker knappast Ett annat problem är att axsättningen varierar med flera veckor från söder till norr medan tiden att mogna inte varierar så mycket.

    Men jag tycker min förklaring är mest plausibel. Vad tror ni?

    Anders Oskarsson

  2. Det är höstråg det gäller för. Sås på hösten går i ax i mitten på maj och skördas slutet på juli.

  3. Rätt, Erik Remvig.
    När den som tror sig veta skall killgissa blir det ibland så fel. Då är det bra med någon som vet, som Erik ovan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s