Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har aposteldag 29 juni). Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.

Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.

Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:

När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:

Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.

Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23

Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

”Anders slaskar, julen braskar” smhi.se (2013-11-13)