Kan första advent vara i november?

Kort svar: Ja, första advent infaller i november lite fler än hälften av alla år eftersom första söndagen i advent är mellan 27 november och 3 december.

Ordet ”advent” betyder ankomst och det är numera en c.a. fyra veckor lång förberedelsetid inför den stundande julhelgen. Advent börjar fyra söndagar före juldagen vilket gör att första söndagen i advent kan infalla antingen någon av de fyra sista dagarna i november eller någon av de tre första dagarna i december.

Detta innebär att första söndagen i advent fyra av sju gånger infaller i november och tre av sju gånger i december.

Första söndagen i advent 2000 – 3 december
Första söndagen i advent 2001 – 2 december
Första söndagen i advent 2002 – 1 december
Första söndagen i advent 2003 – 30 november
Första söndagen i advent 2004 – 28 november
Första söndagen i advent 2005 – 27 november
Första söndagen i advent 2006 – 3 december
Första söndagen i advent 2007 – 2 december
Första söndagen i advent 2008 – 30 november
Första söndagen i advent 2009 – 29 november
Första söndagen i advent 2010 – 28 november
Första söndagen i advent 2011 – 27 november
Första söndagen i advent 2012 – 2 december
Första söndagen i advent 2013 – 1 december
Första söndagen i advent 2014 – 30 november
Första söndagen i advent 2015 – 29 november
Första söndagen i advent 2016 – 27 november
Första söndagen i advent 2017 – 3 december
Första söndagen i advent 2018 – 2 december
Första söndagen i advent 2019 – 1 december
Första söndagen i advent 2020 – 29 november
Första söndagen i advent 2021 – 28 november

Som man ser i tabellen ovan så förflyttas datumet för första advent en dag bakåt i almanackan varje år, men ett extra hopp de år som det är skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-21

Vilka länder har ingen nationaldag?

Kort svar: Två länder i världen (Storbritannien och Danmark) har ingen officiell nationaldag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.

Bild från Washington Post

Danmarks grundlagsdag 5 juni

Danmark är alltså ett av de två länder som saknar officiell nationaldag, dock har Grönland en nationaldag. Den dag som närmast är att likna vid en nationaldag (även om det inte är en helgdag) är den danska grundlagsdagen den 5 juni (Danmark har alltså precis som Norge med sin 17 maj och Sverige med 6 juni använt antagandet av grundlagen som speciell dag).


Fotograf: Maj-Britt Hoiaas Lassen

Mellan 1891 och 1975 var 5 juni i Danmark en halv ledig dag, men idag är det som vilken vanlig dag som helst (på samma sätt som den svenska nationaldagen var fram till år 2005).

Storbritannien

I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher

[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.

Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),

Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.

De fyra riksdelarna i Storbritannien – England, Wales, Skottland och Nordirland – har dock sina respektive nationaldagar (även om det är problematiskt i Nordirland p.g.a. konflikten mellan protestanter och katoliker). England firar helgonet St George den 23 april, Skottland firar St Andrews (eller Andreas) den 30 november, Wales firar St David den 1 mars och på Nordirland (liksom på Irland) är St Patricks day 17 mars en allmän helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-07-26)

Källor:

A surprising map of the world’s national holidays (only two countries have no national day)” Washington Post 2013-02-26

St George’s Day 2017: Everything you need to know about England’s (and Ethiopia’s) dragon-slaying saint” Telegraph 2017-03-21

When is St David’s Day 2017? Everything you need to know” Metro 2017-02-03

St Andrew’s day” scotland.org

När ska man tända första ljuset i adventsljusstaken?

Kort svar: Första ljust i adventsljusstaken tänder man första söndagen i advent. 

När mörkret lägger sig över Sverige i slutet av november och början på december är det många som tänder adventsljusstakar (både med fyra stearinljus och elektriska adventsljusstakar). De tidigaste beläggen för adventsljusstakar i Sverige är från slutet av 1800-talet, men de slog igenom brett under mellankrigstiden.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Dagens adventsljusstakar (alltså de som inte är elektriska) har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2014-11-24)

Vem har namnsdag på apostladagen sista november?

Kort svar: Den 30 november har Anders och Andreas namnsdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Lindenberg_Stadtpfarrkirche_Apostel_Andreas.jpg
Bidkälla

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har apostladag 29 juni). Att Andreas har sin dag den 30 november beror på att han enligt legenden dog just det datumet år 60 e.Kr., under kejsar Nero. Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.

Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Källor: MacRory, Joseph. St. Andrew.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Nov. 2014

af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När är första advent 2014?

Kort svar: Första söndagen i advent 2014 infaller söndagen den 30 november.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Men när juldagen är på en torsdag så infaller första söndagen i advent den 30 november. vilket är fallet år 2014.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Vem är Anders som slaskar och får julen att braska?

Kort svar: Anders är en nordisk variant av namnet Andreas. Anders och Andreas har namnsdag på aposteln Andreas dag den 30 november. Uttrycket ”Anders slaskar, julen braskar” betyder att vädret på Andreasdagen är det motsatta mot vad vädret vid jul blir.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har aposteldag 29 juni). Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Här i Sverige har 30 november främst varit en dag till att spå väder inför den kommande julhelgen. Minnesregeln lyder ”Om Anders slaskar skall julen braska”, och tvärtom. Betydelsen är att om Andersdagen är kall och snöig blir julen blöt och slaskig och tvärtom.

Ordet braska betyder ”knastra, rassla, prassla; frasa” och det som ev. braskar på Andersdagen är snön under fötterna.

Vinterlandskap

Det har gjort flera undersökningar kring minnesregeln och alla kommer fram till samma sak:

När det gäller ”Anders braskar, julen slaskar” så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. Vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Dock finns det en motstridig minnesregel i bl.a. Dalarna och Södra Sverige: ”där Anders lägger sin hatt, där ligger den till froenatt (vårfrudagen)”. Schön förklarar:

Om det är snö på Anders så ligger den alltså kvar ända till våren.

Skrivet av Mattias Axelsson 2013-11-23

Källor: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Anders slaskar, julen braskar” smhi.se (2013-11-13)