Kort svar: Advent är den tid som löper från söndagen fyra veckor före jul till och med julaftons kväll. Från början var advent en fasteperiod före jul, numer är det en förberedelseperiod inför julfirandet då många svenskar plockar fram adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Ordet advent kommer från latinets adventus som betyder ”ankomst” och det man menar är förstås Jesus ankomst – alltså födelse – på juldagen (även om han egentligen inte alls föddes då). Adventstiden är en period på cirka fyra veckor som börjar första söndagen i advent – vilken infaller fyra söndagar före juldagen (alltså mellan 27 november och 3 december) – och håller på fram till julaftonskvällen.

Foto: www.fotoakuten.se

Ursprunget till advent

Ursprunget till våra dagars adventsfirande går förmodligen att spåra åtminstone till 300-talet. Veckorna före epifaniafirandet (6 januari) fungerade då som en förberedelseperiod på samma sätt som adventsfirandet fungerar idag.

När så juldagen så småningom (runt 400-talet) tog över som den viktiga kristna högtiden på vintern flyttades även förberedelseperioden – som bl.a. innebar fasta – till veckorna före jul. Dock var man inte överens om hur lång denna förberedelsetid behövde vara.

År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen (11 november), men det sågs som en alltför lång tid av många och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Så var det också när kristendomen och hela dess paket av högtider kom till Sverige. Fastan före jul kortades så småningom ner till att börja på luciadagen 13 december (därav troligen den speciella traditionen att äta många frukostar under natten till lucia).

Advent i Sverige

Advent har aldrig varit någon viktig tradition i Sverige. Egentligen är det först på 1900-talet som intresset för adventsfirandet tagit fart och första advent blivit årets största kyrkogångsdag.

Numer märker man av adventstiden i Sverige främst i fönstrena. Där sätter boende den första söndagen i advent (eller någon dag tidigare) upp adventsljusstakar eller adventsstjärnor. En del adventskalendrar (ex. Bamses) har också sin första lucka just första advent och inte 1 december som t.ex. SVTs julkalender. Så här skriver Nordiska Museet:

På många sätt markerar första advent också i vårt samhälle inledningen på en fas när vi förbereder oss inför julen. Nu inleds en period där vi äter julbord tillsammans med arbetskamrater, påbörjar julbak och gärna återkommer till den stämning som många upplever inför julen. Hos en del förknippas advent med släktträffar, glögg och pepparkakor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-22, uppdaterad 2013-12-02)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”Advent” (läst 2013-12-02)