Hur många ljus har en adventsljusstake?

Kort svar: De adventsljusstakar där du tänder ett ljus varje söndag har fyra ljus. De elektriska adventsljusstakarna har oftast sju ljus

En adventsljusstake kan antingen vara med stearinljus eller med elektriska ljus. Det gemensamma för adventsljusstakarna är att de ska tändas första söndagen i advent, tillsammans med övrigt adventspynt.

Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.

Adventsljusstake 1953

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.

Elektrisk adventsljusstake.

På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16

Källor: Digitalt Museum – ”adventsljusstake

Varför firar vi advent i Sverige?

Kort svar: Advent är den tid som löper från söndagen fyra veckor före jul till och med julaftons kväll. Från början var advent en fasteperiod före jul, numer är det en förberedelseperiod inför julfirandet då många svenskar plockar fram adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Ordet advent kommer från latinets adventus som betyder ”ankomst” och det man menar är förstås Jesus ankomst – alltså födelse – på juldagen (även om han egentligen inte alls föddes då). Adventstiden är en period på cirka fyra veckor som börjar första söndagen i advent – vilken infaller fyra söndagar före juldagen (alltså mellan 27 november och 3 december) – och håller på fram till julaftonskvällen.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Ursprunget till advent

Ursprunget till våra dagars adventsfirande går förmodligen att spåra åtminstone till 300-talet. Veckorna före epifaniafirandet (6 januari) fungerade då som en förberedelseperiod på samma sätt som adventsfirandet fungerar idag.

När så juldagen så småningom (runt 400-talet) tog över som den viktiga kristna högtiden på vintern flyttades även förberedelseperioden – som bl.a. innebar fasta – till veckorna före jul. Dock var man inte överens om hur lång denna förberedelsetid behövde vara.

År 480 bestämde biskopen Perpetuus av Tours att fastan före jul skulle börja redan på Mårtensdagen (11 november), men det sågs som en alltför lång tid av många och fastetiden kortades ner till fyra veckor. Så var det också när kristendomen och hela dess paket av högtider kom till Sverige. Fastan före jul kortades så småningom ner till att börja på luciadagen 13 december (därav troligen den speciella traditionen att äta många frukostar under natten till lucia).

Advent i Sverige

Advent har aldrig varit någon viktig tradition i Sverige. Egentligen är det först på 1900-talet som intresset för adventsfirandet tagit fart och första advent blivit årets största kyrkogångsdag.

Numer märker man av adventstiden i Sverige främst i fönstrena. Där sätter boende den första söndagen i advent (eller någon dag tidigare) upp adventsljusstakar eller adventsstjärnor. En del adventskalendrar (ex. Bamses) har också sin första lucka just första advent och inte 1 december som t.ex. SVTs julkalender. Så här skriver Nordiska Museet:

På många sätt markerar första advent också i vårt samhälle inledningen på en fas när vi förbereder oss inför julen. Nu inleds en period där vi äter julbord tillsammans med arbetskamrater, påbörjar julbak och gärna återkommer till den stämning som många upplever inför julen. Hos en del förknippas advent med släktträffar, glögg och pepparkakor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-22, uppdaterad 2013-12-02)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”Advent” (läst 2013-12-02)

Hur länge har advent firats?

Kort svar: Advent har i någon mån uppmärksammats så länge kristendomen funnits i Sverige. Men det är först under 1900-talet som fått ett större genomslag.

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. I slutet av 400-talet bestämde Perpetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.

Däremot var inte firandet av advent särskilt framträdande i det svenska bondesamhället. Om man t.ex. läser böcker om svenska högtider från första delen av 1900-talet, ex. Årets folkliga fester (1936) av Martin P Nilsson och Årets fester (1953) av Albert Eskeröd, så är det väldigt lite och ibland inget alls om just advent.

De äldsta beläggen för adventsljusstakar med fyra ljus är från det tidiga 1930-talet och både de första elektiska adventsljusstakarna och den första adventskalendern i Sverige kom 1934. Det är alltså först nu som adventsfirande med adventspynt börjar att etablera sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2021-10-30

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03