Etikettarkiv: kristendomen

Hur länge har advent firats?

av

Kort svar: Advent har i någon mån uppmärksammats så länge kristendomen funnits i Sverige. Men det är först under 1900-talet som fått ett större genomslag.

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. I slutet av 400-talet bestämde Perpetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.

Däremot var inte firandet av advent särskilt framträdande i det svenska bondesamhället. Om man t.ex. läser böcker om svenska högtider från första delen av 1900-talet, ex. Årets folkliga fester (1936) av Martin P Nilsson och Årets fester (1953) av Albert Eskeröd, så är det väldigt lite och ibland inget alls om just advent.

De äldsta beläggen för adventsljusstakar med fyra ljus är från det tidiga 1930-talet och både de första elektiska adventsljusstakarna och den första adventskalendern i Sverige kom 1934. Det är alltså först nu som adventsfirande med adventspynt börjar att etablera sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2021-10-30

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03

Firades påsk före kristendomen?

av

Kort svar: Nej, påsk firades inte före kristendomen kom till Sverige.

Ordet ”påsk” kommer från hebreiskans ”pesach” som betyder ”passera, gå förbi”. Påsken är den viktigaste kristna högtiden och firas till minne av Jesus uppståndelse på påskdagen. När kristendomen kom till Sverige under den tidiga medeltiden och etablerade sig den dominerande religionen följde också alla helgdagar, inklusive påsken, med. Det var alltså under den tidiga medeltiden som svenskar började fira påsk.

Men även om påsken definitivt är något som introduceras i Sverige i och med kristendomen så vet vi att brytningstider är förknippade med firande ännu längre tillbaka. Brytningstider är t.ex. när mörker vänder till ljus, när död blir till liv och så vidare. Ett typexempel är den dag då natt och dag är lika långa – vårdagjämningen. Då bryter ljuset fram och från och med då blir dagarna längre. Alltså är det mycket troligt att olika typer av fester hölls vid tiden för vårdagjämningen långt före kristendomen (som ju använt tidpunkten för att fira Marias bebådelse).

Det kristna påskfirandet är väldigt starkt knutet till det judiska pesachfirandet eftersom Jesus dog och uppstod just under den judiska påsken i Jerusalem. Att den judiska påsken ligger där den gör i almanackan har troligtvis också att göra med brytningstid. I det förisraeliska samhället firades förmodligen någon form av vårhögtid där den första skörden och de första lammen högtidlighölls.

När sedan judendomen började konstrueras som en sammanhållen religion valde man att fira Exodus då. Våren markerar hur naturen återföds efter vinterns död och på så sätt kunde man sammanlänka de förisraeliska firandet med hur den judiska nationen föds i och med befrielsen från slaveriet i Egypten.

På samma sätt kan vi vara ganska säkra på att vårfirande hölls även i Skandinavien. Vi vet att vårblot hölls någon gång i närheten av det som idag är påsk. Blotet syftade till att få goda skördar under det kommande året.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2007-04-23, uppdaterad 2022-06-02)