När kom de första adventsljusstakarna?

Kort svar: Den första adventsljusstaken i Sverige kom 1870. Adventsljusstaken med fyra ljus kom runt 1920-talet. Den elektriska ljusstaken kom i slutet av 1930-talet. År 1939 lanserade Philips dem i sin katalog.

Under årets mörkaste tid kan det te sig som självklart att det skall tändas ljus i hemmen. Dock var adventsljusstakar något helt okänt före slutet av 1800-talet.

En gran på Ersta diakonanstalt någon gång på 1870-talet ska enligt sammstämmiga uppgifter vara det första belägget för en typ av adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje adventssöndag sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen ska ha kommit från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.

Andra advent

Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken.

Exakt när adventsljusstaken med fyra ljus (ett för varje söndag i advent) slog igenom i Sverige är svårt att säga. Men de flesta menat att det är på 1920- och 1930-talet. De tidigaste annonserna börjar dyka upp i slutet av 1930-talet, men redan 1931 skrivs en insändare i SvD att:

sedan länge brukas i min familj att på en ‘helgad plats’ i matsalen ha fyra ljus vid adventstiden. Första adventssöndagen middag är ett ljus tänt, den andra två, den tredje tre och den fjärde brinner alla fyra ljus.

Skribenten undrar om bruket att tända ett ljus varje söndag är spritt i Sverige eller inte. Och det faktum att hen inte vet huruvida det är spritt borde tyda att spridningen inte är omfattande.

I slutet av 1930-talet börjar det komma fler och fler annonser för adventsljusstakar, t.ex. från NK.

Image
Annons i SvD 1939

Elektrisk adventsljusstake

År 1934 producerade den första elektriska adventsljusstaken (som till en början kallades julljusstake för att inte blanda samman de båda) av Oskar Andersson, anställd på Philips i Göteborg. Fem år senare (1939) lanserade Philips den elektriska ljusstaken i sin katalog med argumentet att den ”till skillnad från stakar med levande ljus, var riskfri och inte innebar eldfara.”

Så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-12-02 (uppdaterad 2020-11-29)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s