Kort svar: Jultomtens form och funktion är en blandning av olika influenser – både kristet och hedniskt.
Ingen symbol bland våra högtider torde vara så komplex som jultomten. Ursprunget till den gestalt i vitt skägg och röda kläder som delar ut julklappar står att finna på en rad olika platser och i en rad olika tider. Och svaret på frågan om jultomten är kristen eller hednisk beror lite på vilket perspektiv man anlägger.
Till att börja med anser jag det vara värt att skilja på jultomtens form (hur han ser ut) och jultomtens funktion (vad han gör). Beroende på vilket perspektiv man använder får man lite olika svar på ursprungsfrågan.
Jultomtens utseende
Jultomtens utseende varierar i hög grad mellan den anglosaxiska Santa Claus och den svenske jultomten. Dock har det under senare delen av 1900-talet blivit så att Santa Claus (kallad jultomten i Sverige) helt tagit över centralrollen på julafton även i Sverige.
Om vi alltså fokuserar oss på jultomten som vi lärt känna honom via USA så är han skapad så sent som i mitten av 1800-talet. Han är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.
Nast inspirerades framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas som bl.a. beskriver St Nicholas så här:
His cheeks were like roses, his nose like a cherry!
His droll little mouth was drawn up like a bow
And the beard of his chin was as white as the snow;
I Sverige är det främst Jenny Nyström som skapat bilden av jultomten. Men som jag nämnt är hennes tomtar inte så framträdande vad gäller själva klapputdelandet på julafton, utan finns snarare som motiv på julkort och som julprydnader. Om vi jämför jultomtens utseende med hur St Nikolaus porträtterats innan jultomten fick sin form på 1800-talet så är det formmässigt mycket få likheter mellan jultomten och St Nikolaus. Från ett formmässigt perspektiv är alltså påståendet att jultomten skulle vara en kristen symbol mycket vagt underbyggt. Likväl har dagens jultomte få utseendemässiga likheter med folktrons tomte.
Jultomtens funktion
Om vi istället fokuserar på jultomtens funktion – att dela ut julklappar – så är den kristna kopplingen tydligare. Men det är å andra sidan den hedniska också. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.
När Luther och reformationen drog fram över norra Europa var helgonen en sak som skulle bort. St Nikolaus var svår att bli av med eftersom traditionen som knutits till hans dag var en trevlig sådan. Därför försökte man flytta gåvoutdelandet till julafton och när man lyckats med detta ersattes helgonet med ett Jesusbarn (Kinkenjes).
I Sverige slog aldrig St Nikolaus igenom som gåvoutdelare. Redan under katolsk tid fick han konkurrens av Jesusbarnet. I Sverige levde dock St Nikolaus djävulfigur kvar som julbock och det var denne som till en början fick dela ut julklapparna i Sverige när dessa blev vanliga i överklassen på 1700-talet. Under 1800-talet ersattes julbocken som klapputdelare av den delvis nyskapade jultomten.
Så ur ett svensk perspektiv så är även jultomtens funktion svår att utan motsägelse härleda vare sig till enbart kristen tradition eller till folktro. Som ett svar på frågan jag ställer i rubriken så kan man säga att jultomten är varken kristen eller hednisk eller kanske egentligen både och. Symboler har nämligen aldrig någon betydelse i sig. Symbolerna har bara den betydelse som vi ger dem. Och få skulle väl idag anse att jultomten idag är särskilt kristen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-12-04, uppdaterad 2021-11-01
Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
Högtider och traditioner 
Pingback: Fredrik - Redaktören har ordet » Dags att plocka fram den hedniska bocken
Intressant inlägg du har skrivit.
Förra året såg jag en tittskåp med julkrubban och alla bibliska figurer där..Jesusbarnet, Maria, Josef och de tre vise männen… jag tyckte att något inte stämmde men kunde inte sätta fingret på vad det var. Tills det slog mig att alla figurer var tomtar med rödvita kläder. Jag fick mig ett gott skratt för det kunde ha varit hur lätt som helst att inte se ”felet”… undrar hur många tomtekrubbor jag har sett utan att reflektera? Lätt att blanda ihop historier som är så pararella och inpå varandra.
De små nissarna kommer med myrra och kryddor. :)
Vilken typ av tomte hade ni?
Vi har faktiskt ingen jultomte hemma hos oss.
Intressant, underhållande och lärorikt.
Men ”hednisk”? Kan du definiera det begreppet? :-)
”Hednisk” är ett mycket dumt begrepp att använda i sammanhanget eftersom det är mycket negativt värdeladdat. Egentligen borde jag använt något annat – ex. ”förkristen” men det är också dumt eftersom det blir en negation.
Vad jag avser är med hednisk religiösa föreställningar som grundar sig i folktro (vilket också är ett svårdefinierat begrepp) och som står i kontrast till den mer officiella kristendomen.
Hej!
När jag i JP för något år sedan läste om kyrkoherden som förbjöd tomten i kyrkan fanns där en illustration i form av ett Jenny Nyström-julkort. Det föreställer en tomte i skogsbrynet som iakttar folket på väg till julotta.
Jag har vid ett par tillfällen på nätet förgäves sökt efter detta julkort. Är det någon som kan tipsa om var det finns?
Jag har tittat som hastigast igenom mina böcker men inte hittat någon bild som stämmer exakt med din beskrivning. Flera kort på folk som går till julottan, men inget där en tomte står i skogsbrynet.
Kan du vara mer detaljerad om hur bilden ser ut?
Om jag minns rätt så fanns kyrkan till vänster och ganska långt bort i bilden. Människorna som färdas mot kyrkan är också ganska högt upp i kompositionen, I förgrunden står en tomte bland buskarna i skogsbrynet och ser ledsen ut. (Han är ju inte kristen och får inte följa med till julottan.) I kompositionen är tomten en dominerande figur,
Pingback: Traditionella julklappar | svartspegel
Hej! Nu har jag inte pappren framför mig. Men var det inte så att kyrkan förbjöd julbocken i Sverige. Därför började folk i stället att säga jultomte för tomtar fanns ju. Till den östra delen av Sverige nämligen i Finland så nådde inte kyrkans förbud på samma sätt, så vi fortsatte med vår julbock, som ju senare blev julgubbe då det fanns julgubbsmasker att köpa. Tomtar i Finland förblev små, julgubbens barn närmast. Det var en utställning om ämnet för kanske 8 år sen i Ekenäs museum i nuvarande Raseborg.
Pingback: Julfirandet en mix av många traditioner | Olssons universum