Dock har Coca Cola (tillsammans med Disneys Jultomtens verkstad) haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började Coca Cola att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.
Annons för Coca Cola 1930.
Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.
Sundblom använde sig då av Clement Clark Moore’s dikt A Visit From St. Nicholas som en utgångspunkt från 1822 i skapandet av figuren och inför julen 1931 var Sundblom färdig.
Annons för Coca Cola 1931
Utseendet som Sundblom skapade för sin jultomte har därefter varit i princip allenarådande för hur en jultomte i USA ska se ut. Även den svenska jultomten har under senare tid fått se sig omsprungen av sin amerikanska motsvarighet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18
Kort svar: Kortfilmen ”I jultomtens verkstad” (Santa’s workshop) från 1932 utspelar sig på julafton 24 december och jultomten åker iväg för att dela ut julklapparna under natten till 25 december.
Förklaringen är att det är skillnad mellan när och hur julklapparna delas ut i Sverige och USA (där filmen är producerad. I Sverige kommer jultomten på julafton den 24 december och delar ut klapparna helt synligt. Jultomten i USA – Santa Claus – kommer däremot i hemlighet på natten (gärna genom skorstenen) till den 25 december och delar ut klapparna. Det är därför man i jultomtens verkstad förbereder det sista den 24 december och jultomten själv åker iväg i sin släde med sina renar för att dela ut klapparna till den 25 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-07
Källa:
Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.
Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.
Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.
Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:
Namnet
Den svenska jultomten har fått sitt namn ifrån den mindre gårdstomten som heter tomte just eftersom han bor på tomten (husets byggplats).
Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Att han är skyddshelgon för barn och helgondagens (6 december) närhet till julhelgen lär ha varit en bidragande orsak till att han kommit att förknippas med gåvoutdelande kring jul.
För Nederländerna har St Nikolaus en särskild betydelse och legenden om honom kom till den här delen av Europa via pilgrimer, korsfarare och präster under medeltiden. Att St Nikolaus också var sjöfararnas och handelsmännens skyddshelgon fick stor betydelse. Arne Norlin skriver:
På 1400-talet blev den nederländska handelsflottan Europas största. Under den tid som landet fortfarande var katolskt fick praktiskt taget varje hamnstad /../ och varje större stad längs de stora floderna sin egen Nikolauskyrka.
Namnet på nederländska blev Sinterklaas, vilket är en förändring av det nederländska namnet på helgonet (Sint Nicolas) och möjligen en vidare förvrängning av Sint Heer Klaas (helgonet herr Klaas)
Under 1300- och 1400-talet växte flera traditioner knutna till Nikolausdagen (6 december) fram i Nederländerna. Barnen satte ut träskor på kvällen för att få godsaker i och det anordnades marknader och gillen på Nikolausdagen.
Reformationen försökte göra sig av med helgondyrkan och därmed också traditionerna kring helgonet Nikolaus. Men motståndet från framförallt barn och kvinnor blev för stort och firandet fortsatte även efter att Nederländerna blivit protestantiskt.
Det moderna firandet började växa fram under 1800-talet men helgonet var verkade fortfarande i det dolda och lämnade sina presenter på natten.
Från slutet av 1800-talet började en ny tradition växa fram där en person – utklädd till Sinterklaas – gjorde entré med häst. Sinterklaas utseende beskriver Norlin så här:
Skägget är vitt och stort, manteln knallröd, biskopsstaven guldfärgad och handskarna bländande vita. /../ Så här såg garanterat den ursprungliga Sankt Nikolaus inte ut.
Efter andra världskriget – med ökat ekonomsikt välstånd – tog Sinterklaas-firandet fart på allvar. Presenterna blev dyrare och från år 1952 gjorde Sinterklaas ett pampigt intåg i Nederländerna via båt från Spanien i direktsänd teve i mitten av november.
De flesta nederländska städer har också en egen Sinterklaasparad lördagen efter den officiella tevesändingen. Tillsammans med Sinterklaas åker den rasistiska karrikatyren Zwarte Piet – som på senare väckt mycket kraftiga protester.
Dagarna 5-6 december är sedan viktiga dagar för de nederländska familjerna. Mellan 55-60 procent av befolkningen firar Sinterklaas med paket 5 december och familjemiddag den 6 december.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-01)
Källa: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag
Kort svar: Nej. Jultomten var röd och standardiserad långt innan Coca-Colas jultomte skapades 1931. Däremot har Coca-Cola (och Disney) spelat stor roll i spridandet av idén om jultomten som en rödklädd man i stort vitt skägg.
Coca Cola-tomten är faktiskt till viss del en svensk produkt. Det var svenskättlingen Haddon Sundblom som på 1930-talet ritade den jultomte som många idag ser som den ”riktige jultomten”. Men då hade jultomten varit både röd och fullvuxen en längre tid.
Den anglosaxiska jultomtens (Santa Claus) formutveckling är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.
His cheeks were like roses, his nose like a cherry!
His droll little mouth was drawn up like a bow
And the beard of his chin was as white as the snow;
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar. Så här skriver Ulla Ehrensvärd
alla sentida bilder av Santa Claus återgår mer eller mindre direkt till hans [Nasts, min anm.] typ, även om gubben nuförtiden – under intryck av Father Christmas – har blivit fullvuxen
Under åren som följde efter Nasts första jultomteteckningar florerade en rad olika varianter av jultomten. Bilderna nedan (hämtade från Snopes) är från 1906, 1908 och 1925. De visar övertygande attjultomten fanns och var röd åtminstone ett par decennium före Sundblom målade Coca Cola-tomten.
År 1927 (alltså fyra år innan Sundblom målade sin jultomte) skrev New York Times att bilden av jultomten redan var standardiserad:
A standardized Santa Claus appears to New York children. Height, weight, stature are almost exactly standardized, as are the red garments, the hood and the white whiskers. The pack full of toys, ruddy cheeks and nose, bushy eyebrows and a jolly, paunchy effect are also inevitable parts of the requisite make-up.
Däremot kan det nog med fog sägas att Coca Cola varit med och spritt bilden av den moderna jultomten, liksom Disney tack vare I jultomtens verkstad.
Skrivet av Mattias Axelsson (2009-12-24)
Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlagt
Kort svar: Jultomten har fått sitt namn efter tomten som i sin tur fått namn efter tomten (platsen där huset står) där han verkade. Santa Claus namn kommer, via holländska Sinterklaas, från helgonet St Nikolaus.
Kortformen ”tomte” finns tryckt först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten och det ser man ganska tydligt i den allra äldsta kända beskrivningen av ett tomteväsen. Det är den heliga Birgitta som på 1300-talet skriver:
På detta ställe har något ont förövats av de förra invånarna och av dem, som bo här nu. Ty de vörda tomtar och gå icke i kyrkan, om ej för att slippa skämmas inför människor, och de höra aldrig Guds ord. Därför härskar djävulen på denna plats.
Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).
En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.
Kort svar: Att jultomten har rött som sin primära färg på kläderna beror troligen på att det var den bästa kontrastfärgen till svart när tryckerierna under andra halvan av 1800-talet började färglägga teckningar av jultomten.
Enligt en spridd myt så var det Coca-Cola som skapade den moderna jultomten och då skulle jultomtens färger vara ett resultat av Coca-Colas rödvita färger. Men det är alltså inte sant.
Dock är det sant att Coca-Cola haft stor betydelse när det gäller spridningen av bilden av hur jultomten skall se ut, liksom Disney (via kortfilmen Jultomtens verkstad) har haft.
Här kan det vara på sin plats att skilja mellan den nordiska jultomten och den anglosaxiska. I Sverige lever dessa sida vid sida i julpynt, julgransprydnader och på julkort. Den anglosaxiska jultomtens (Santa Claus) formutveckling är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar.
År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla jultomten som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.
Thomas Nasts första bild av Santa Claus (1863)
Nast inspirerades i sina teckningar framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas (från 1823) som bl.a. beskriver St Nikolas så här:
His cheeks were like roses, his nose like a cherry!
His droll little mouth was drawn up like a bow
And the beard of his chin was as white as the snow;
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar. Så här skriver Ulla Ehrensvärd
alla sentida bilder av Santa Claus återgår mer eller mindre direkt till hans [Nasts, min anm.] typ, även om gubben nuförtiden – under intryck av Father Christmas – har blivit fullvuxen
Men redan 1821 (två år innan A visit from St Nicholas) publicerades vad som tros vara den första bilden av St Nicolas i röda kläder. Det var i den illustrerade berättelsen Old Santeclaus with Much Delight.
Bild från Old Santeclaus with Much Deligh (1821)
Så här skriver historikern Brian McGinty:
If this was the first lithograph, that is, a color picture, it would be only logical that the printer choose a color that would show the new process to best advantage. Brown, the color of most fur, would not present a great enough contrast with the black of surrounding type. In fact, of all the colors, red would seem to be the most appropriate and arresting choice.
Att man valde rött som färg för Santa Claus har beror alltså på att det är den bästa kontrastfärgen till svart.
Under åren som följde efter Nasts första jultomteteckningar florerade en rad olika varianter av jultomten. Bilderna nedan (hämtade från Snopes) är från 1906, 1908 och 1925. De visar hur jultomten har fått sin röda färg ett par decennier innan Sundblom ritade sin Coca cola-tomte.
År 1927 (alltså fyra år innan Sundblom målade sin jultomte för Coca Cola) skrev New York Times att bilden av jultomten redan var standardiserad:
A standardized Santa Claus appears to New York children. Height, weight, stature are almost exactly standardized, as are the red garments, the hood and the white whiskers. The pack full of toys, ruddy cheeks and nose, bushy eyebrows and a jolly, paunchy effect are also inevitable parts of the requisite make-up.
Jultomten i Sverige
Om Thomas Nast skapade den moderna Santa Claus är den framför allt Jenny Nyström som påverkat bilden vår svenska jultomte. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse ”Lille Viggs äfventyr på julafton” från 1871. När texten gavs ut i bokform 1875 gick uppdraget att illustrera boken till den då 18-åriga Nyström. Rydberg var inte alls nöjd med Nyströms illustration och hennes tomtar har egentligen ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.
Jenny Nyströms bild av den svenska jultomten.
Ännu mindre likhet fanns med den tomte hon ritade 1881 för Ny illustrerad tidning. Den tomten var skägglös med stor huvud och ett ganska elakt grin. Först året därefter började hennes mer moderna tomte ta form i en illustration av Herman Hofbergs ”Svenska folksägner”. Därefter utvecklar Nyström sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.
Nasts Santa Claus växte sedan under 1900-talet upp och blir fullängd. Genom sin medverkan i olika reklamkampanjer (bl.a. för Coca Cola) och tecknade filmer (främst Disneys Jultomtens verkstad från 1932) fick Santa Claus sitt genomslag i stora delar av världen.
I Sverige har Santa Claus dock inte helt lyckats tränga undan den nyströmska jultomten utan de lever till viss del sida vid sida. Även om min uppfattning är att den senare mer och mer trängs undan till förmån för Disney-tomten i alla fall i reklamkampanjer i tidingar och på teve.
Kort svar: Jultomtens form och funktion är en blandning av olika influenser – både kristet och hedniskt.
Ingen symbol bland våra högtider torde vara så komplex som jultomten. Ursprunget till den gestalt i vitt skägg och röda kläder som delar ut julklappar står att finna på en rad olika platser och i en rad olika tider. Och svaret på frågan om jultomten är kristen eller hednisk beror lite på vilket perspektiv man anlägger.
Till att börja med anser jag det vara värt att skilja på jultomtens form (hur han ser ut) och jultomtens funktion (vad han gör). Beroende på vilket perspektiv man använder får man lite olika svar på ursprungsfrågan.
Jultomtens utseende
Jultomtens utseende varierar i hög grad mellan den anglosaxiska Santa Claus och den svenske jultomten. Dock har det under senare delen av 1900-talet blivit så att Santa Claus (kallad jultomten i Sverige) helt tagit över centralrollen på julafton även i Sverige.
Om vi alltså fokuserar oss på jultomten som vi lärt känna honom via USA så är han skapad så sent som i mitten av 1800-talet. Han är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.
Nast inspirerades framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas som bl.a. beskriver St Nicholas så här:
His cheeks were like roses, his nose like a cherry! His droll little mouth was drawn up like a bow And the beard of his chin was as white as the snow;
I Sverige är det främst Jenny Nyström som skapat bilden av jultomten. Men som jag nämnt är hennes tomtar inte så framträdande vad gäller själva klapputdelandet på julafton, utan finns snarare som motiv på julkort och som julprydnader. Om vi jämför jultomtens utseende med hur St Nikolaus porträtterats innan jultomten fick sin form på 1800-talet så är det formmässigt mycket få likheter mellan jultomten och St Nikolaus. Från ett formmässigt perspektiv är alltså påståendet att jultomten skulle vara en kristen symbol mycket vagt underbyggt. Likväl har dagens jultomte få utseendemässiga likheter med folktrons tomte.
Jultomtens funktion
Om vi istället fokuserar på jultomtens funktion – att dela ut julklappar – så är den kristna kopplingen tydligare. Men det är å andra sidan den hedniska också. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.
När Luther och reformationen drog fram över norra Europa var helgonen en sak som skulle bort. St Nikolaus var svår att bli av med eftersom traditionen som knutits till hans dag var en trevlig sådan. Därför försökte man flytta gåvoutdelandet till julafton och när man lyckats med detta ersattes helgonet med ett Jesusbarn (Kinkenjes).
I Sverige slog aldrig St Nikolaus igenom som gåvoutdelare. Redan under katolsk tid fick han konkurrens av Jesusbarnet. I Sverige levde dock St Nikolaus djävulfigur kvar som julbock och det var denne som till en början fick dela ut julklapparna i Sverige när dessa blev vanliga i överklassen på 1700-talet. Under 1800-talet ersattes julbocken som klapputdelare av den delvis nyskapade jultomten.
Så ur ett svensk perspektiv så är även jultomtens funktion svår att utan motsägelse härleda vare sig till enbart kristen tradition eller till folktro. Som ett svar på frågan jag ställer i rubriken så kan man säga att jultomten är varken kristen eller hednisk eller kanske egentligen både och. Symboler har nämligen aldrig någon betydelse i sig. Symbolerna har bara den betydelse som vi ger dem. Och få skulle väl idag anse att jultomten idag är särskilt kristen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-12-04, uppdaterad 2021-11-01
Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag
,_page_3.jpg)
Högtider och traditioner 