Varför kommer jultomten genom skorstenen?

Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.

Den amerikanska jultomten Santa Claus har en annan bakgrund och historia än den svenska jultomten. Den svenska jultomten kommer synligt med julklappar under julaftonskvällen, medan Santa Claus kommer med åtta (eller nio) renar under julnatten, smyger ner via skorstenen och lämnar klapparna i hemlighet.

Det mesta som berättas om Santa Claus (hans röda färghans klapputdelande, hans transportmedel samt namnen på hans renar och deras antal) ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Santa coming down the chimney

I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:

As I drew in my head, and was turning around,
Down the chimney St. Nicholas came with a bound.
He was dressed all in fur, from his head to his foot,
And his clothes were all tarnished with ashes and soot;

Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.

Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form. 

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-19)

Källa:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Är jultomten en kristen eller en hednisk figur?

Kort svar: Jultomtens form och funktion är en blandning av olika influenser – både kristet och hedniskt. 

Ingen symbol bland våra högtider torde vara så komplex som jultomten. Ursprunget till den gestalt i vitt skägg och röda kläder som delar ut julklappar står att finna på en rad olika platser och i en rad olika tider. Och svaret på frågan om jultomten är kristen eller hednisk beror lite på vilket perspektiv man anlägger.

Till att börja med anser jag det vara värt att skilja på jultomtens form (hur han ser ut) och jultomtens funktion (vad han gör). Beroende på vilket perspektiv man använder får man lite olika svar på ursprungsfrågan.

Jultomtens utseende

Jultomtens utseende varierar i hög grad mellan den anglosaxiska Santa Claus och den svenske jultomten. Dock har det under senare delen av 1900-talet blivit så att Santa Claus (kallad jultomten i Sverige) helt tagit över centralrollen på julafton även i Sverige.

Om vi alltså fokuserar oss på jultomten som vi lärt känna honom via USA så är han skapad så sent som i mitten av 1800-talet. Han är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Nast inspirerades framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas som bl.a. beskriver St Nicholas så här:

His cheeks were like roses, his nose like a cherry!
His droll little mouth was drawn up like a bow
And the beard of his chin was as white as the snow;

I Sverige är det främst Jenny Nyström som skapat bilden av jultomten. Men som jag nämnt är hennes tomtar inte så framträdande vad gäller själva klapputdelandet på julafton, utan finns snarare som motiv på julkort och som julprydnader. Om vi jämför jultomtens utseende med hur St Nikolaus porträtterats innan jultomten fick sin form på 1800-talet så är det formmässigt mycket få likheter mellan jultomten och St Nikolaus. Från ett formmässigt perspektiv är alltså påståendet att jultomten skulle vara en kristen symbol mycket vagt underbyggt. Likväl har dagens jultomte få utseendemässiga likheter med folktrons tomte.

Jultomtens funktion

Om vi istället fokuserar på jultomtens funktion – att dela ut julklappar – så är den kristna kopplingen tydligare. Men det är å andra sidan den hedniska också. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.

När Luther och reformationen drog fram över norra Europa var helgonen en sak som skulle bort. St Nikolaus var svår att bli av med eftersom traditionen som knutits till hans dag var en trevlig sådan. Därför försökte man flytta gåvoutdelandet till julafton och när man lyckats med detta ersattes helgonet med ett Jesusbarn (Kinkenjes).

IMG_20141220_153855

I Sverige slog aldrig St Nikolaus igenom som gåvoutdelare. Redan under katolsk tid fick han konkurrens av Jesusbarnet. I Sverige levde dock St Nikolaus djävulfigur kvar som julbock och det var denne som till en början fick dela ut julklapparna i Sverige när dessa blev vanliga i överklassen på 1700-talet. Under 1800-talet ersattes julbocken som klapputdelare av den delvis nyskapade jultomten.

Så ur ett svensk perspektiv så är även jultomtens funktion svår att utan motsägelse härleda vare sig till enbart kristen tradition eller till folktro. Som ett svar på frågan jag ställer i rubriken så kan man säga att jultomten är varken kristen eller hednisk eller kanske egentligen både och. Symboler har nämligen aldrig någon betydelse i sig. Symbolerna har bara den betydelse som vi ger dem. Och få skulle väl idag anse att jultomten idag är särskilt kristen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-12-04, uppdaterad 2021-11-01

Källa:  Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag