Etikettarkiv: nyår

När firades nyår på Skansen första gången?

av

Kort svar: Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.

Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.

Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.

År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.

Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.

Första gången som Tennysons Nyårsklockan (Ring klocka ring) läses upp vid tolvslaget är 1895. I SvD från 31 december 1895 står det:

Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.

Redan ett drygt årtionde senare (1907) kallas Skansens nyårsvaka för ”gammal sed” och än idag, mer än hundra år senare, är det nyårsfirande på Skansen. Numera är det en ny skådespelare varje år som föredrar Nyårsklockorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Svenska Dagbladet 30 december 1893, 30 december 1894, 31 december 1895 samt 30 december 1907.

Vad är nyårskort?

av

Kort svar: Nyårskort var förr en separat hälsning som delades ut vid nyårsvister och senare även skickades med post. Idag förekommer nyårskort nästan bara i kombination med julkort.

Att fira nyår är ingenting som gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige före förra seklet. Att tillsammans med familj och vänner vaka in det nya året blir en tradition hos allmänheten först med radion och sedan med tevens genombrott.

En nyårstradition som dock är känd sedan ett par hundra år tillbaka är nyårsvisiter och i spåren av dessa nyårskort. Nyårsvisiter är kända i Sverige sedan åtminstone 1700-talet. På nyårsdagen kunde man – från tidigt på morgonen – avlägga visiter hos de som stod över en på samhällsstegen. Regeln var att ju finare, desto tidigare skulle visiten avläggas.

Julkort från Eskilstuna Sparbank c.a. 1900

Traditionen med nyårskort har sitt ursprung i de hälsningar som överlämnades i samband med nyårsvisiterna. Vid nyårsvisiterna var det oftast visitkort som överlämnades.

Nyårshälsning från Ernst Rolf 1932 (ur en film från SF 1941)

När postväsendet byggdes ut under 1800-talet blev det vanligare att man istället skickade nyårskorten som brev. Det första postsända nyårskortet skickades 1843 i England bara tre år efter frimärket hade introducerats. Dock dröjde det till slutet av 1800-talet innan nyårskorten ökade i volym.

Från 1860-talet och framåt förekommer det frekvent annonser för nyårskort i svenska dagtidningar. Det finns också en hel rad krönikörer som vid sekelskiftet menar att de ålderdomliga nyårsvisiterna istället ska ersättas med nyårskort eftersom det är enklare.

Annons för nyårskort i DN 1865

I etikettboken Praktisk handbok i sättet att uppföra sig från 1933 skriver författaren att:

Det måste dock framhållas, att bruket att skicka nyårskort är starkt i avtagande. Brukas det emellertid inom en kår eller firma att skicka kort till kamrater och överordnade, så kan ni inte underlåta det, även om ni ej gillar bruket

Att skicka separata nyårskort är en tradition som successivt försvinner under 1900-talets andra hälft i spåren av att nyårsvisiterna också försvinner. Numera förekommer skriftliga nyårshälsningar nästan enbart kombinerade med julkort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-31

Källor: Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Vad är nyårsvisiter?

av

Kort svar: Nyårsvisit betydde att man på nyårsdagen gjorde besök hos de som stod över en på samhällsstegen Nyårsvisiter slutade man med under första hälften av 1900-talet.

Före 1900-talet var nyårsfirandet inget storslaget. Nyårshelgen sågs mer eller mindre som en av flera juldagar vilka löpte till och med tjugondag Knut. Hur man firade berodde mycket på vilken samhällsklass man tillhörde och var i landet man bodde.

En tradition som fanns inom borgerligheten var att man på nyårsdagen avlade nyårsvisit. Det betydde att man, så tidigt som möjligt, på nyårsdagen besökte de som stod över en på samhällsstegen. Ju finare, desto tidigare skulle man besöka. Med sig på visiten skulle man ha en liten hälsning i form av ett visitkort eller liknande.

Visiterna kunde börja redan klocka fyra på morgon och vid sex-slaget sköt kungliga slottet sextiofyra kanonskott för att meddela att de kungligas audiens och nyårsmottagning påbörjats.

Under 1800-talet blev traditionen mer och mer ifrågasatt. Vid nyåret 1844 gjordes t.ex. försök att avskaffa nyårsvisiterna för att istället skänka pengarna för visitkorten till välgörande ändamål. Men visiterna fortsatte trots försöken.

Det var först under 1900-talet mitt som nyårsvisiterna minskade kraftigt, troligen som ett resultat av en ökad jämlikhet och idéer om klassamhällets avskaffande. I etikettboken Praktisk handbok i sättet att uppföra sig från 1933 skriver författaren att:

I Stockholm är nyårsvisiten som regel bortlagd. Har man skickat sitt umgänge nyårskort, behöver man inte göra nyårsvisit /../ Däremot är nyårsuppvaktning regel i landsorten. I residensstäder gå alla som umgås hos landshövdingens dit på visit på nyårsdagen och undfägnas med vin, glögg, tårta, kaffe, men dessutom göra yngre familjer uppvaktning hos sina överordnade, var och en inom sin kår, officerare hos överstens (ev. också andra officerare), lärarkåren hos rektorns, prästen hos biskopens, ingenjören hos disponentens, o. s. v.

Om den man ska uppvakta inte är hemma är etiketten, enligt ovan nämnda handbok, att man istället lämnar ett nyårskort.

Landsarkivariens nyårsvisit hos biskopsparet i Härnösand 1961.

Dock förekom det i mindre utsträckning att nyårsvisiter avlades fortfarande under förra seklet andra halva.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-31

Källor: Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

När kan man säga ”god helg”?

av

Kort svar: Uttrycket ”god helg” är en hälsning som används främst i samband med högtider i december månad (jul och nyår). 

Ordet ”helg” är en benämning på ”en period med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök” enligt uppslagsverket NE. Det kan gälla t.ex. perioden från det att man slutar jobbet på en fredag till söndags kvällen, men också dagar som är röda i almanackan (”helgdagar”), t.ex. julafton till annandag jul – julhelgen.

800px-GOD_HELG_2008-001.jpg

Att hälsa varandra ”god helg” är vanligt förekommande dels i vardagligt tal men också på t.ex. helgkort av olika slag. Att säga ”god helg” gör man främst i samband med årsbundna högtider och då främst jul och nyår.

När jag gått igenom SvD:s tidningsarkiv efter frasen ”god helg” är det slående att den främst förekommer i december månad. Med enstaka undantag för midsommar och påsk är det just kring jul och nyår som frasen ”god helg” finns med.

Det äldsta belägget i SvD för frasen ”god helg” är februari 1886 då man under rubriken Julafton i Vatikanen skriver:

Man önskar hvarann en god helg, man träffas efter en längre frånvaro.

Runt julen 1913 finns det i samma tidning uppmaningar hur man bör använda välgörenhetsmärken med underrubriken: ”Några anvisningar för den korresponderande allmänheten”:

Möjligheterna äro – som här ofvan synes – många att med användande av af Nationalföreningens konstnärliga och vackra julmärken önska närmare och fjärmare vänner ”1913 God Helg 1914”.

Att önska någon ”god helg” istället för ”God Jul” eller ”Gott nytt år” är alltså ingen nymodighet utan det finns belägg åtminstone dryga hundra år bakåt i tiden, men då är det främst kopplat till jul- och nyårshelgen. Som t.ex. annonsen från Gevalia från 1973:

Fullskärmsinfångning 2016-11-016.jpg
Annons i SvD 1973-12-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källor: www.godhelg.se

Nationalencyklopedin, uppslagsord: ”helg”

SvD:s arkiv + länkade artiklar.

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Hur länge har backhoppningen från Garmisch Partenkirchen sänts på teve på nyår?

av

Kort svar: Sändningarna från backhoppningen i  Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen började i svensk teve 1959 och har (med avbrott mellan 2006 och 2012) sänts varje nyårsdag sedan dess.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas (tillsammans med ätanade av pizza) med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Olympic_ski_jump

Första gången en backhoppningstävling hölls i Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen var redan 1921. Men första gången som svensk teve sände direkt var 1959 och det var den första direktsända idrottstävlingen i Sverige.

Därefter sände SVT nyårsbackhoppningen varje år fram till och med 2005 då de gjorde ett uppehåll p.g.a. dyra produktionskostnader. År 2012 återupptogs sändningarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-02-02)

Källor: ”Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

”Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

Hur blev nyårsdagen ”stora pizzadagen”?

av

Kort svar: Att nyårsdagen kallas ”stora pizzadagen” beror troligen på en smart marknadsföringskampanj från företaget Onlinepizza med början 2008.

Tillsammans med diverse teveprogram (nyårskonserten från Wien, backhoppning från Garmisch Partenkirchen och Ivanhoe) torde förtäring av pizza numer vara det som starkast förknippas med nyårsdagen. Tidningarna fylls varje nyårsdag av artiklar om hur svenskarna äter mängder av pizza dagen efter nyårsfirandet.

Fullskärmsinfångning 2016-01-01 182300

Bild: Skärmdump från Google med sökorden ”pizza, tradition, nyårsdagen”

Men hur länge har den här traditionen funnits? Det mesta tyder på att hela idén med att äta pizza på nyårsdagen (eller åtminstone att uppmärksamma det) började runt 2008.

Det första belägget på nätet att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 5 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

Första gången som någon av de rikstäckande tidningarna skriver om nyårsdagen som som ”pizzadag” är Metro 29 december 2008:

Nyårsdagen är årets stora pizzadag. Vi äter dubbelt så många pizzor som en vanlig söndag, som annars toppar veckostatistiken.

En ny rapport från Onlinepizza.se visar hur våra pizzavanor ser ut. I juletider väljer vi bort pizzan. Men när nyårsdagen kommer är suget alltså som störst.

Det finns sedan ett tydligt mönster. När de stora tidningarna och även bloggare de kommande åren (efter 2008) skriver om nyårsdagen som pizzadagen så är det nästan alltid Onlinepizza som används som en referens.

Redan i en intervju 15 januari 2008 (alltså ungefär samtidigt som den första artikeln i Sydsvenskan) säger grundarna av Onlinepizza att nyårsdagen är en av de dagar då de säljer bäst:

Entreprenörerna har nyss avverkat en av årets största pizzahelger, mellandagarna med nyårsdagen som höjdpunkt.

Det intressanta är att det nämns i förbigående och inte alls är det viktigaste i artikeln. Ett knappt år senare (december 2008) lanserades dock Pizzarapporten för första gången. Då nämner Onlinepizza att ”nyårsdagen är pizzaätarnas högtidsdag. Då fördubblas pizzakonsumtionen.”

Pizza_with_tomatoes

Dock är det bara Metro (i den ovan refererade artikeln), av de stora tidningarna, som 2008 spinner vidare på att just nyårsdagen är en pizzadag. DN skriver om rapporten men nämner inget om nyårsdagen

Året därefter (2009) skickade Onlinepizza återigen ut en Pizzarapport där de bl.a. skriver:

Årets största pizzadag är Nyårsdagen, då äter vi tre gånger så mycket pizza som en genomsnittlig dag.

Nu (alltså årsskiftet 2009/2010) är det två tidningar (Smålandsposten och GT) som uppmärksammar rapporten och gör vinkeln att nyårsdagen är pizzadag.

Det stora genomslaget för rapporten och för idén att pizza är typisk mat att äta på nyårsdagen sker året därefter (2011). Då skriver Jnytt, Aftonbladet, NWT, Expressen och LT om nyårsdagen som pizzadag (och alla har kopplingen mellan nyårsdagen och pizza i rubriken) och samtliga hänvisar till Onlinepizzas rapport.

Kommande år blir det successivt fler och fler tidningar som gör en lättsam nyhet på nyårsdagen om hur mycket pizza svenskar äter på nyårsdagen. Norrbottens-kuriren skrev t.ex. 1 januari 2016:

Pizza på nyårsdagen är snart en lika väletablerad tradition som skinka på julafton och bubbel på nyårsafton.

Ingressen är dock hämtad från Pizzarapporten (Onlinepizza) för 2015:

Svenskarnas mattraditioner har på senare år gått bortom griljerad skinka på julbordet och champagne på nyårsafton till att nu även inkludera pizza på nyårsdagen; året mest populära pizzadag.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skriver av Mattias Axelsson (2016-01-01)

Källor: länkade artiklar i texten

Är nyårsdagen röd dag?

av

Kort svar: Ja, nyårsdagen är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Årsskiftet var innan 1900-talets början en högtid som firades sporadiskt i de breda folklagren. Den svenska överklassen firade nyår i större utsträckning än vad allmogen gjorde. De var påverkade av kontinentala vanor och man hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen. Och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Tidigare hade främst 25 december konkurrerat.

Fullskärmsinfångning 2014-12-031

Nyårsafton är inte en röd dag i almanackan, men är i allt praktiskt likställd med en helgdag. Däremot är nyårsdagen (1 januari) röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-30

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vilka har läst ”Nyårsklockan” (Ring klocka ring) på i teve från Skansen?

av

Kort svar: Nio (tio efter 2019) personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krock,  Jan Malmsjö, Loa Falkman,  Malena Ernman, Pernilla August, Krister Henriksson och Mikael Persbrandt. Lena Endre läser 2019.

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam. Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt.  Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Dikten har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. 

fyrverkeri_raketer

Foto: http://www.fotoakuten.se

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Efter att Jan Malmsjö läst tretton år i rad i början av seklet har nya personer läst varje år.

  • Georg Rydeberg 1977 – 1982
  • Jarl Kulle 1983 – 1996
  • Margaretha Krook 1997 – 2000
  • Jan Malmsjö 2001 – 2013
  • Loa Falkman –  2014
  • Malena Ernman – 2015
  • Pernilla August – 2016
  • Krister Henriksson – 2017
  • Mikael Persbrandt – 2018
  • Lena Endre – 2019

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia.

Källor: ”Det gamla året rings ut med ny recitatör” svt.se (2014-12-02)

Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockan” dn.se (2015-11-11)

Pernilla August läser Nyårsklockan på SVT Aftonbladets (2016-12-01)

Krister Henriksson läser ”Nyårsklockan” på Skansen Aftonbladet (2017-12-11)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W

När kom nyårslöften till Sverige?

av

Kort svar: Att avlägga nyårslöften vid tolvslaget om vad man ska göra under det kommande året är en tradition som kommit till Sverige från USA under andra hälften av 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”.

dec-31-calendar

De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – skåla i champagne vid tolvslaget, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även nyårslöften – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Enligt folklivsforskaren Bengt af Klintberg kommer traditionen med nyårslöften ifrån USA där de är kända sedan mitten av 1700-talet. I likhet med en rad andra högtider som introducerats i Sverige under 1900-talet – t.ex. alla hjärtans dag, halloween och mors dag – var det i mitten av 1900-talet som ”nyårslöfte” började användas som begrepp i Sverige.

Det äldsta kända belägget för ordet ”nyårslöfte” är från en artikel i Aftonbladet i januari 1944:

Nyårslöften har förmodligen givits i normal mängd. Det ser man bland annat på det stora antalet nyårsförlovningar.

Dock hade själva idén att kring nyår utlova saker för det kommande året börjat spridas i diverse tidningar under mellankrigstiden:

Redan på 1920-talet och under hela 1930-talet skrev båda tidningarna om goda föresatser och beslut vid årsskiftet, men ordet ”nyårslöfte” hade ännu inte kommit i bruk.

En bit in på 2000-talet är begreppet ”nyårslöfte” väletablerat. Hur många svenskar som avger ett nyårslöfte finns det dock lite olika siffror på. Enligt en artikel i Metro är det ”en av åtta svenskar” som avger nyårslöfte, medan Svt hävdar att siffran är runt hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-31)

Källor:

af Klintberg, Bengt ”Nyårslöften har inte hållits länge” Svd 2011-12-31 (läst 2013-12-31)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Är nyårsafton en röd dag?

av

Kort svar: Nej, nyårsafton (31 december) är inte en röd dag. Nyårsdagen (1 januari) är däremot en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige (vilket gör att det förutom söndagarna bara finns två röda dagar i december) trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

dec-31-calendar

Även om nyårsafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på vare sig midsommar-, nyårs- eller julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas nyårsafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-30)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket