När läste Anders de Wahl ”Ring, klocka, ring” första gången?

Kort svar: Första gången som Anders de Wahl läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) på Skansen var nyårsafton 1897.

Nyårsafton var för drygt hundra år sedan en dag som inte uppmärksammades särskilt mycket i Sverige. Skansen var dock tidiga och började med sitt offentliga nyårsfirande redan 1893. Två år därefter lästes ”Nyårsklockan” första gången i samband med tolvslaget. Enligt uppgifter ska Nikolaus Bergendahl ha läst dikten då.

Två år senare, 1897, var det debut för skådespelaren Anders de Wahl (född 1869). Så här beskrevs det:

Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.

Anders de Wahl kom sedan att läsa dikten runt femtio gånger både på Skansen under många år och sedan på radion fram till sin död 1956. Det gör honom till den person som läst dikten på Skansen flest gånger.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-31

Källor:

Stockholmstidningen 1898-01-03

Vilka år läste Anders de Wahl ”Ring, klocka, ring” på Skansen?

Kort svar: Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på Skansen 1897, 1906-1914, 1916, 1918-1946 (med undantag för 1925, 1932, 1934, 1939 och 1940) samt möjligen 1902-1904. Mellan 1947 och 1955 kunde man höra Anders de Wall läsa dikten från Radiohuset,

Skansen började med nyårsfirande redan 1893 och två år därefter lästes ”Nyårsklockan” första gången i samband med tolvslaget. Den person som läst dikten flest gånger är skådespelare Anders de Wahl (född 1869). Första gången som de Wahl läste dikten på nyårsafton var 1897. Så här beskrevs det:

Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.

Till nästa nyårsafton hade man kallat in Anders Oscar Eliasson för att läsa dikten. Enligt obekräftade uppgifter ska Anders de Wahl även ha läst dikten 1902-1904, men det finns det inga samtida källor som bekräftar (åtminstone inte som jag har hittat). Men år 1906 vet vi säkert att de Wahl, ”belyst av bågskyttklädda fackelbärare”, läste dikten.

Därefter framträdde Anders de Wahl på Skansen med dikten varje nyårsafton till och med 1914. Han skulle ha läst ”Ring, klocka, ring” även på nyårsafton 1915 men ”blev i sista stund förbjuden av sin läkare” enligt DN. Dock var han tillbaka året efter.

Revolutionsåret 1917 ersattes de Wahl, eftersom han befann sig i Göteborg, tillfälligt av skådespelaren Ivan Hedqvist. Nästa år var de Wahl dock tillbaka på Skansen och skulle så vara fram till 1946, förutom 1925 (då Uno Henning läste), 1932 (då Skansenchefen Andreas Lindblom höll ett tal på Skansen, men de Wahl läste dikten i radio), 1934 (Uno Henning läste på Skansen och de Wahl läste, p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”, dikten i radio), 1939 (Arnold Sjöstrand läste eftersom de Wahl var sjuk) och 1940 (då de Wahl avstod p.g.a. kylan och läste från radiostudion istället). Mellan 1947 och 1955 läste Anders de Wahl dikten i radio även om de sista två nyårsaftnarna var repriser från tidigare inläsningar.

ÅrVar läste Anders de Wahl?
1897läste på Skansen
1898inga uppgifter om att de Wahl skulle ha läst
1899inga uppgifter om att de Wahl skulle ha läst
1900inga uppgifter om att de Wahl skulle ha läst
1902inga uppgifter om att de Wahl skulle ha läst
1902läste på Skansen (obekräftat)
1903läste på Skansen (obekräftat)
1904läste på Skansen (obekräftat)
1905inga uppgifter om att de Wahl skulle ha läst
1906läste på Skansen
1907läste på Skansen
1908läste på Skansen
1909läste på Skansen
1910läste på Skansen
1911läste på Skansen
1912läste på Skansen
1913läste på Skansen
1914läste på Skansen
1915läste inte på Skansen p.g.a. ”förbjuden av sin läkare”
1916läste på Skansen
1917läste inte på Skansen p.g.a. teater i Göteborg
1918läste på Skansen
1919läste på Skansen
1920läste på Skansen
1921läste på Skansen
1922läste på Skansen
1923läste på Skansen
1924läste på Skansen
1925läste inte på Skansen
1926läste på Skansen och i radio
1927läste på Skansen och i radio
1928läste på Skansen och i radio
1929läste på Skansen och i radio
1930läste på Skansen och i radio
1931läste på Skansen och i radio
1932läste i radio, inte på Skansen
1933läste på Skansen och i radio
1934läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”
1935läste på Skansen och i radio
1936läste på Skansen och i radio
1937läste på Skansen och i radio
1938läste på Skansen och i radio
1939de Wah sjuk, läste inte alls
1940läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”kylan”
1941läste på Skansen och i radio
1942läste på Skansen och i radio
1943läste på Skansen och i radio
1944läste på Skansen och i radio
1945läste på Skansen och i radio
1946läste på Skansen och i radio
1947läste i radio, inte på Skansen
1948läste i radio, inte på Skansen
1949läste i radio, inte på Skansen
1950läste i radio, inte på Skansen
1951läste i radio, inte på Skansen
1952läste i radio, inte på Skansen
1953läste i radio, inte på Skansen
1954gammal inspelning användes
1955gammal inspelning användes

Anders de Wahl läste alltså dikten ”Nyårsklockan” vid 35 (eller 38) tillfällen på Skansen och vid 28 tillfällen i radio, även om de två sista var äldre inspelningar. Sammanlagt blir det runt femtio tillfällen som Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på nyårsafton i radio och/eller på Skansen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30

Källor:

Stockholmstidningen 1898-01-03

Stockholms Dagblad 1899-01-01

DN 1907-01-02

DN 1908-01-02

DN 1909-01-02

DN 1910-01-02

DN 1911-01-02

DN 1912-01-02

DN 1912-12-31

DN 1914-01-02

DN 1914-12-31

DN 1916-01-02

DN 1917-01-02

DN 1917-12-31

DN 1919-01-02

DN 1919-12-31

DN 1921-01-02

DN 1922-01-02

DN 1923-01-02

DN 1924-01-02

DN 1925-01-02

DN 1926-01-02

DN 1927-01-02

SvD 1928-01-02

SvD 1929-01-02

SvD 1930-01-02

SvD 1931-01-02

SvD 1932-01-02

SvD 1932-12-31

SvD 1933-01-02

SvD 1934-01-02

SvD 1935-01-02

SvD 1935-01-02

SvD 1935-01-02

SvD 1936-01-02

SvD 1937-01-02

SvD 1938-01-02

SvD 1939-01-02

SvD 1939-12-31

SvD 1940-01-02

SvD 1941-01-02

SvD 1942-01-02

SvD 1943-01-02

SvD 1943-12-31

SvD 1945-01-02

SvD 1946-01-02

DN 1946-12-31

SvD 1947-01-02

DN 1948-01-02

SvD 1948-12-31

SvD 1949-12-31

DN 1950-12-31

DN 1952-01-02

SvD 1952-12-31

DN 1954-01-02

DN 1955-01-02

DN 1955-12-30

SvD 1955-12-31

Vilket år lästes ”Nyårsklockan” i radio första gången?

Kort svar: Första gången som Skansens nyårsfirande sändes i radio var på nyårsafton 1926 och då kunde man höra Anders de Wahl läsa dikten ”Nyårsklockan”. Redan 1924 hade det dock i Falun sänts en radiouppläsning av dikten.

Fram till slutet av 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, högtidsdag som inte firades i någon större utsträckning. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.

År 1893 genomförde Skansen sitt första nyårsfirande. Under nyårsafton och nyårsdagen detta år sjöng stjärngossar i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades. Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå och ytterligare en nyårsafton senare (1895) kunde besökarna för första gången lyssna på Nyårsklockan (Ring klocka ring) vid tolvslaget.

Den oftast förekommande uppläsaren av dikten var under de första årtiondena av 1900-talet Anders de Wahl som debuterat på nyårsafton 1897. Han läste de flesta åren på Skansen och skulle också blir den förste att läsa dikten i radio från Skansen. Radio hade börjat sändas på försök i Sverige under 1920-talets första år och redan 1924 kunde man faktiskt, om man befann sig i Falun och hade en radio, lyssna på

Deklamation av ”Nyårsklockorna” jämte anförande av Falu radioklubbs ordförande Th. Sylwan.

Även i Stockholms rundradio lästes det en ”nyårsdikt” 1924 utan att det närmare specificeras vilken. Året därefter sände radio ”ett allvarligt farväl till det gamla året”.

Första gången som radion sände nyårsfirandet på Skansen är nyårsafton 1926 och vid tolvslaget sände man klockringning från Gustav Vasa-kyrkan. Dagens Nyheter rapporterade:

Det är de Wahls uppläsning av Nyårsklockan från Renberget på Skansen som radieras. Under de sista minuterna av 1926 fingo radiolyssnarna vara med om samma sensation som kammarjunker Stjärna och hans gäst.

På radion kunde sedan man höra Anders de Wahl läsa dikten på nyårsafton de flesta åren fram till hans död. Det sista året (1955) var det dock en ”några år gammal inspelning” som man fick höra. Traditionen fördes sedan vidare i teve från 1977.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30

Källor:

SvD 1924-12-31

SvD 1925-12-31

SvD 1926-12-31

SvD 1926-12-31

DN 1927-01-02

SvD 1927-01-02

Vem läste ”Ring, klocka, ring” vid millennieskiftet?

Kort svar: Margareta Krook läste dikten Nyårsklockan i teve på nyårsafton 1999.

En nyårstradition som började Skansen i slutet av 1800-talet är att en skådespelare läser Nils Edvard Fredins fria översättning av Alfred Tennysons dikt som på svenska ofta kallas ”Ring, klocka, ring”. Den första att läsa dikten från Skansen i radio var Anders de Wahl på nyårsafton 1926. Sista gången var på nyårsafton 1955.

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Först ut var Georg Rydeberg som läste dikten mellan 1977 och 1982. Efter hans död blev det Jarl Kulle som läste dikten fram till 1996 och därmed blev den som läst dikten flest gånger i samband med nyårsfirandet.

Jarl Kulle dog 3 oktober 1997 så till nyårsafton detta år var man tvungen att välja en ny skådespelare. Redan den 30 oktober kunde Skansen och Sveriges Television meddela att:

Margaretha Krook blir den första kvinna som deklamerar Tennysons dikt Nyårs klockan från Skansen på nyårsnatten.

Margareta Krook läste sedan dikten på nyårsafton följande fyra år, vilket innebär att det var hon som läste dikten på årtusendets sista nyårsafton.

Margaretha Krook på nyårsafton 1999

Sedan läste Margaretha Krook dikten ytterligare ett år innan hon dog 7 maj 2001. Därefter tog Jan Malmsjö över.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)

Källor:

SvD 1997-10-30

När visades Ivanhoe första gången på TV3?

Kort svar: Ivanhoe visades första gången på TV3 nyårsdagen 2002 kl. 13.00

En av flera nyårsdagstraditioner på teve, förutom konsert från Wien och backhoppning, är filmen Ivanhoe. Den visades första gången på nyårsdagen på svensk teve 1986 och blev återkommande under åtta år under 1990-talet. De tillfällen som Ivanhoe visades på teve var det SVT som sände programmet.

På nyårsdagen 2002 var det istället TV3 som köpt rättigheterna att visa filmen. Sedan 2002 har TV3 visat Ivanhoe varje nyårsdag.

SvD 2002

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Vilka år har Ivanhoe sänts på nyårsdagen?

Kort svar: Ivanhoe har visats på svensk teve på nyårsdagen 1986, 1988, mellan 1994-2001 på SVT. Från 2002 och fram till 2021 har den sedan visats på TV3.

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

SvD inför nyårsdagen 1986

Ivanhoe visades första gången på svensk teve på nyårsafton 1982 och första gången den visades på nyårsdagen var 1986. Så här har den sedan visats i svensk teve:

  • 1982 – nyårsafton på TV1 kl. 15.30
  • 1983 – annandag jul på TV1 kl. 15.10
  • 1984 – juldagen på TV1 kl. 14.50
  • 1985 – visas ej
  • 1986 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.40
  • 1987 – visas ej
  • 1988 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.10
  • 1989 – visas ej
  • 1990 – visas ej
  • 1991 – visas ej
  • 1992 – visas ej
  • 1993 – söndag 3 januari på TV2 kl. 15.40
  • 1994 – nyårsdagen på TV2 kl. 14.00
  • 1995 – nyårsdagen på TV2 kl. 13.10
  • 1996 – nyårsdagen på TV2 kl. 12.00
  • 1997 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 1998 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 1999 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 2000 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.20
  • 2001 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 2002 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2003 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2004 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.05
  • 2005 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.10
  • 2006 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.40
  • 2007 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2008 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2009 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2010 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2011 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.40
  • 2012 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.05
  • 2013 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2014 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2015 – nyårsdagen på TV3 kl. 16.05
  • 2016 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2017 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2018 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2019 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2020 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.55

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 1982-12-31
SvD 1983-12-24
SvD 1984-12-24
SvD 1985-12-31
SvD 1987-12-23
SvD 1992-12-23
SvD 1993-12-31
SvD 1994-12-30
SvD 1995-12-31
SvD 1996-12-31
SvD 1997-12-31
SvD 1998-12-31
SvD 1999-12-31
SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Därefter SMDB

När visades nyårskonserten från Wien första gången på svensk teve?

Kort svar: Första gången som nyårskonserten från Wien visades på svensk teve var nyårsdagen 1959 kl. 12.15.

Nyårsdagen är, tillsammans med julafton, den dagen på året som mest är förknippat med olika teve-program. Filmen Ivanhoe har visats sedan 1980-talet, backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen sedan 1959 och så även nyårskonserten från Wien.

Traditionen med konserter på nyårsdagen ska ha börjat 1941 men det var inte förrän på nyårsdagen 1959 som det började sändas på teve i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor: Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige” dn.se 2012-02-22

DN 1958-12-31

När kom nyårsfyrverkerier till Sverige?

Kort svar: Nyårsfyrverkerier slog igenom i Sverige på 1910-talet.

Att vaka in det nya året är en tradition som går tillbaka till det sena 1800-talet då Skansen började med sitt nyårsfirande. Det var främst en borgerlig företeelse och det är först under 1900-talet som nyårsfirande slår igenom i det bredare folklagren.

Idag finns det en rad traditioner förknippade med nyårsfirandet: skåla i champagne, titta på Grevinnan och betjänten och uppläsningen av Nyårsklockan, äta goda mat samt nyårsfyrverkerier.

Ordet ”nyårsfyrverkeri” finns i tidningstext första gången då det rapporteras från Köpenhamn om en man som på nyårsnatten 1903 ramlade ner från taket i samband med nyårsfyrverkerier. Det finns därefter en rad rapporter just från Danmark om nyårsfyrverkerier under det tidiga 1900-talet.

I Sverige finns det enstaka annonser för fyrverkerier kring jul- och nyårshelgen från slutet av 1800-talet. Ett av de tidigaste (kanske det första) belägget för genomförda nyårsfyrverkerier på själva nyårsafton är från Eslöv 1911:

Då 12-slaget ljöd, dånade kanonskotten och musiken spelade medan kyrkklockorna ringde in den nya stadens första år. Något därefter afbrändes ett ståtligt fyrverkeri å festplatsen, hvarvid dessutom musikutfördes.

Under det kommande 1910-talet finns det rätt många belägg för nyårsfyrverkerier i svenska städer. Ett av de största är Stadions nyårsfyrverkeri i Stockholm från 1916 och framåt.

Många menar att de nutida nyårsfyrverkerierna ”går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med skott”. Under nyår gick man helt enkelt ut på gården och sköt med gevär för det nya året.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-28

Källor:

Nyårsafton” Nordiska muséet

Sydsvenska Dagbladet 1903-01-08

SvD 1911-01-02

Varför äter vi pizza på nyårsdagen i Sverige?

Kort svar: Pizza har blivit en tradition på nyårsdagen i Sverige sedan slutet av 00-talet. Att pizza är så populärt beror på att många efter nyårsaftonens firande vill ha enkel och fet mat dagen efter.

Ett av de tidigaste beläggen att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 1 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

När företaget Online Pizza sedan lanserade sin pizzarapport och dubbade nyårsdagen till ”pizzadagen” dröjde det inte många år innan de flesta stora tidningar hängde på och numera är det en svensk tradition att äta pizza på nyårsdagen.

Pizza_with_tomatoes

Givetvis lär det ha förekommit ätande av pizza på nyårsdagen långt innan 00-talets slut. Men för att något ska bli en tradition så måste det också upphöjas till en tradition och det var vad som skedde runt 2008.

Att pizza passar så bra som mat på nyårsdagen har två huvudsakliga förklaringar:

  1. Pizza från pizzerian kräver ingen förberedelse i köket vilket passar bra efter ett intensivt och sent nyårsfirande dagen före.
  2. Pizza upplevs som bra mat när man är bakfull då ”vi är sugna på salt och fet mat” som måltidshistorikerna Richard Tellström uttrycker det.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-01-01)

Källor: Snabbmaten regerade på nyårsdagen” Sydsvenskan 2008-01-01

Därför vill du äta pizza på nyårsdagen” Sydsvenskan 2015-12-30

Därför vill vi ha pizza på nyårsdagen” Aftonbladet 2020-01-01

Är Systembolaget öppet på nyårsafton?

Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

Öppettider 2021” systembolaget.se