När visades Ivanhoe första gången på TV3?

Kort svar: Ivanhoe visades första gången på TV3 nyårsdagen 2002 kl. 13.00

En av flera nyårsdagstraditioner på teve, förutom konsert från Wien och backhoppning, är filmen Ivanhoe. Den visades första gången på nyårsdagen på svensk teve 1986 och blev återkommande under åtta år under 1990-talet. De tillfällen som Ivanhoe visades på teve var det SVT som sände programmet.

På nyårsdagen 2002 var det istället TV3 som köpt rättigheterna att visa filmen. Sedan 2002 har TV3 visat Ivanhoe varje nyårsdag.

SvD 2002

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Vilka år har Ivanhoe sänts på nyårsdagen?

Kort svar: Ivanhoe har visats på svensk teve på nyårsdagen 1986, 1988, mellan 1994-2001 på SVT. Från 2002 och fram till 2021 har den sedan visats på TV3.

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

SvD inför nyårsdagen 1986

Ivanhoe visades första gången på svensk teve på nyårsafton 1982 och första gången den visades på nyårsdagen var 1986. Så här har den sedan visats i svensk teve:

  • 1982 – nyårsafton på TV1 kl. 15.30
  • 1983 – annandag jul på TV1 kl. 15.10
  • 1984 – juldagen på TV1 kl. 14.50
  • 1985 – visas ej
  • 1986 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.40
  • 1987 – visas ej
  • 1988 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.10
  • 1989 – visas ej
  • 1990 – visas ej
  • 1991 – visas ej
  • 1992 – visas ej
  • 1993 – söndag 3 januari på TV2 kl. 15.40
  • 1994 – nyårsdagen på TV2 kl. 14.00
  • 1995 – nyårsdagen på TV2 kl. 13.10
  • 1996 – nyårsdagen på TV2 kl. 12.00
  • 1997 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 1998 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 1999 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 2000 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.20
  • 2001 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 2002 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2003 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2004 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.05
  • 2005 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.10
  • 2006 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.40
  • 2007 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2008 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2009 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2010 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2011 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.40
  • 2012 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.05
  • 2013 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2014 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2015 – nyårsdagen på TV3 kl. 16.05
  • 2016 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2017 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2018 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2019 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2020 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.55

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 1982-12-31
SvD 1983-12-24
SvD 1984-12-24
SvD 1985-12-31
SvD 1987-12-23
SvD 1992-12-23
SvD 1993-12-31
SvD 1994-12-30
SvD 1995-12-31
SvD 1996-12-31
SvD 1997-12-31
SvD 1998-12-31
SvD 1999-12-31
SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Därefter SMDB

När visades nyårskonserten från Wien första gången på svensk teve?

Kort svar: Första gången som nyårskonserten från Wien visades på svensk teve var nyårsdagen 1959 kl. 12.15.

Nyårsdagen är, tillsammans med julafton, den dagen på året som mest är förknippat med olika teve-program. Filmen Ivanhoe har visats sedan 1980-talet, backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen sedan 1959 och så även nyårskonserten från Wien.

Traditionen med konserter på nyårsdagen ska ha börjat 1941 men det var inte förrän på nyårsdagen 1959 som det började sändas på teve i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor: Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige” dn.se 2012-02-22

DN 1958-12-31

När kom nyårsfyrverkerier till Sverige?

Kort svar: Nyårsfyrverkerier slog igenom i Sverige på 1910-talet.

Att vaka in det nya året är en tradition som går tillbaka till det sena 1800-talet då Skansen började med sitt nyårsfirande. Det var främst en borgerlig företeelse och det är först under 1900-talet som nyårsfirande slår igenom i det bredare folklagren.

Idag finns det en rad traditioner förknippade med nyårsfirandet: skåla i champagne, titta på Grevinnan och betjänten och uppläsningen av Nyårsklockan, äta goda mat samt nyårsfyrverkerier.

Ordet ”nyårsfyrverkeri” finns i tidningstext första gången då det rapporteras från Köpenhamn om en man som på nyårsnatten 1903 ramlade ner från taket i samband med nyårsfyrverkerier. Det finns därefter en rad rapporter just från Danmark om nyårsfyrverkerier under det tidiga 1900-talet.

I Sverige finns det enstaka annonser för fyrverkerier kring jul- och nyårshelgen från slutet av 1800-talet. Ett av de tidigaste (kanske det första) belägget för genomförda nyårsfyrverkerier på själva nyårsafton är från Eslöv 1911:

Då 12-slaget ljöd, dånade kanonskotten och musiken spelade medan kyrkklockorna ringde in den nya stadens första år. Något därefter afbrändes ett ståtligt fyrverkeri å festplatsen, hvarvid dessutom musikutfördes.

Under det kommande 1910-talet finns det rätt många belägg för nyårsfyrverkerier i svenska städer. Ett av de största är Stadions nyårsfyrverkeri i Stockholm från 1916 och framåt.

Många menar att de nutida nyårsfyrverkerierna ”går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med skott”. Under nyår gick man helt enkelt ut på gården och sköt med gevär för det nya året.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-28

Källor:

Nyårsafton” Nordiska muséet

Sydsvenska Dagbladet 1903-01-08

SvD 1911-01-02

Varför äter vi pizza på nyårsdagen i Sverige?

Kort svar: Pizza har blivit en tradition på nyårsdagen i Sverige sedan slutet av 00-talet. Att pizza är så populärt beror på att många efter nyårsaftonens firande vill ha enkel och fet mat dagen efter.

Ett av de tidigaste beläggen att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 1 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

När företaget Online Pizza sedan lanserade sin pizzarapport och dubbade nyårsdagen till ”pizzadagen” dröjde det inte många år innan de flesta stora tidningar hängde på och numera är det en svensk tradition att äta pizza på nyårsdagen.

Pizza_with_tomatoes

Givetvis lär det ha förekommit ätande av pizza på nyårsdagen långt innan 00-talets slut. Men för att något ska bli en tradition så måste det också upphöjas till en tradition och det var vad som skedde runt 2008.

Att pizza passar så bra som mat på nyårsdagen har två huvudsakliga förklaringar:

  1. Pizza från pizzerian kräver ingen förberedelse i köket vilket passar bra efter ett intensivt och sent nyårsfirande dagen före.
  2. Pizza upplevs som bra mat när man är bakfull då ”vi är sugna på salt och fet mat” som måltidshistorikerna Richard Tellström uttrycker det.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-01-01)

Källor: Snabbmaten regerade på nyårsdagen” Sydsvenskan 2008-01-01

Därför vill du äta pizza på nyårsdagen” Sydsvenskan 2015-12-30

Därför vill vi ha pizza på nyårsdagen” Aftonbladet 2020-01-01

Är Systembolaget öppet på nyårsafton?

Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

Öppettider 2021” systembolaget.se

Mellan vilka år läste Jarl Kulle ”Ring klocka ring”?

Kort svar: Jarl Kulle läste ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) på nyårsafton 1983 till och med nyårsafton 1996.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Därefter var det Anders de Wahl som läste dikten under många år.

År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.

SvD 1983-12-27

Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:

Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.

Därefter läst Kulle Nyårsklockan varje nyårsafton till sin död 1997, vilket gör Kulle till den som läst dikten flest gånger i teve. Nyårsafton 1997 tog Margareta Krook över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: ”Traditionellt gott slut” SvD 1983-12-31

Krook axlar 102-årig nyårstradition” SvD 1997-12-31

När är backhoppningen från Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen 2022?

Kort svar: Nyårsbackhoppningen från Garmisch Partenkirchen 2022 visas kl. 14.00 på TV6.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen (sedan 1959, med några få uppehåll). Dessa program avnjuter man gärna med en nybakad pizza på tallriken, eftersom nyårsdagen är stora pizzadagen.

Olympic_ski_jump

När ”Internationella backhoppningar” från Garmisch Partenkirchen sändes 1959 var det klockan 14.15-15.30, sändningen kommenterades av Sven ”Plex” Pettersson och vann tävlingen gjorde Helmut Recknagel från Östtyskland.

Sedan ganska många år tillbaka börjar sändningarna från Garmisch Partenkirchen klockan två på eftermiddagen.

Källor: Världscupen – Backhopparveckan i Garmisch Partenkirchen” tv.nu 2021-01-01

Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

Vem har läst ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) flest gånger?

Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Två nyårsaftnar därefter fick Anders de Wahl uppdraget och från 1897 fram till sin död 1956 läste han dikten ett fyrtiotal gånger dels från Skansen och dels på radio. Därmed är de Wahl den som läst dikten flest gånger i offentliga sammanhang.

Tolvslaget på Skansen 1994-12-31

När SVT 1977 återupptog traditionen var det skådespelaren Georg Rydeberg som fick uppdraget och han läste dikten sex gånger. Vid Rydebergs död 1983 tog Jarl Kulle över och han är den som läst dikten i teve flest gånger (14 gånger) tätt följd av Jan Malmsjö som läste dikten 13 gånger mellan 2001 och 2013. Efter att Malmsjö slutade har uppdraget förnyats varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: SR Minnen: Ring, klocka ring!” sverigesradio.se 2014-12-07

Ring klocka ring år 1930” skansen.se

Vem läste ”Ring, klocka, ring” på nyårsafton första gången i TV?

Kort svar: Den förste som läste ”Nyårsklockan” eller ”Ring, klocka, ring” på teve var Georg Rydeberg 1977.

Dikten Nyårsklockan som är en svensk översättning av avsnitt nummer 106 i lord Alfred Tennysons omfångsrika In memoriam har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. Traditionen avbröts i slutet av 1950-talet.

Nyårsafton 1977 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget och nu sände teve för första gången.

Annons i SvD 1977-12-31

Så här skriver SvD:

Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.

Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton i kanalen.

Georg Rydeberg läste sedan dikten varje nyårsafton till sin död 1983 då Jarl Kulle tog över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Skansen satsar på nyårsnatten” SvD 1977-12-30

TV-tablån SvD 1977-12-31