Etikettarkiv: nyår

Varför äter vi pizza på nyårsdagen i Sverige?

av

Kort svar: Pizza har blivit en tradition på nyårsdagen i Sverige sedan slutet av 00-talet. Att pizza är så populärt beror på att många efter nyårsaftonens firande vill ha enkel och fet mat dagen efter.

Ett av de tidigaste beläggen att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 1 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

När företaget Online Pizza sedan lanserade sin pizzarapport och dubbade nyårsdagen till ”pizzadagen” dröjde det inte många år innan de flesta stora tidningar hängde på och numera är det en svensk tradition att äta pizza på nyårsdagen.

Pizza_with_tomatoes

Givetvis lär det ha förekommit ätande av pizza på nyårsdagen långt innan 00-talets slut. Men för att något ska bli en tradition så måste det också upphöjas till en tradition och det var vad som skedde runt 2008.

Att pizza passar så bra som mat på nyårsdagen har två huvudsakliga förklaringar:

  1. Pizza från pizzerian kräver ingen förberedelse i köket vilket passar bra efter ett intensivt och sent nyårsfirande dagen före.
  2. Pizza upplevs som bra mat när man är bakfull då ”vi är sugna på salt och fet mat” som måltidshistorikerna Richard Tellström uttrycker det.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-01-01)

Källor: ”Snabbmaten regerade på nyårsdagen” Sydsvenskan 2008-01-01

”Därför vill du äta pizza på nyårsdagen” Sydsvenskan 2015-12-30

”Därför vill vi ha pizza på nyårsdagen” Aftonbladet 2020-01-01

Är Systembolaget öppet på nyårsafton?

av

Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

”Öppettider 2021” systembolaget.se

Mellan vilka år läste Jarl Kulle ”Ring klocka ring”?

av

Kort svar: Jarl Kulle läste ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) på nyårsafton 1983 till och med nyårsafton 1996.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Därefter var det Anders de Wahl som läste dikten under många år.

År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.

SvD 1983-12-27

Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:

Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.

Därefter läst Kulle Nyårsklockan varje nyårsafton till sin död 1997, vilket gör Kulle till den som läst dikten flest gånger i teve. Nyårsafton 1997 tog Margareta Krook över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: ”Traditionellt gott slut” SvD 1983-12-31

”Krook axlar 102-årig nyårstradition” SvD 1997-12-31

När är backhoppningen från Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen?

av

Kort svar: Nyårsbackhoppningen från Garmisch Partenkirchen 2021 börjar 14.00 på SVT1 på nyårsdagen.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen (sedan 1959, med några få uppehåll). Dessa program avnjuter man gärna med en nybakad pizza på tallriken, eftersom nyårsdagen är stora pizzadagen.

Olympic_ski_jump

När ”Internationella backhoppningar” från Garmisch Partenkirchen sändes 1959 var det klockan 14.15-15.30, sändningen kommenterades av Sven ”Plex” Pettersson och vann tävlingen gjorde Helmut Recknagel från Östtyskland.

Sedan ganska många år tillbaka börjar sändningarna från Garmisch Partenkirchen klockan två på eftermiddagen.

Källor: ”Världscupen – Backhopparveckan i Garmisch Partenkirchen” tv.nu 2021-01-01

”Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

”Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

Vem har läst ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) flest gånger?

av

Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Två nyårsaftnar därefter fick Andersa de Wahl uppdraget och från 1897 fram till sin död 1956 läste han dikten ett fyrtiotal gånger dels från Skansen och dels på radio. Därmed är de Wahl den som läst dikten flest gånger i offentliga sammanhang.

Tolvslaget på Skansen 1994-12-31

När SVT 1977 återupptog traditionen var det skådespelaren Georg Rydeberg som fick uppdraget och han läste dikten sex gånger. Vid Rydebergs död 1983 tog Jarl Kulle över och han är den som läst dikten i teve flest gånger (14 gånger) tätt följd av Jan Malmsjö som läste dikten 13 gånger mellan 2001 och 2013. Efter att Malmsjö slutade har uppdraget förnyats varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: ”SR Minnen: Ring, klocka ring!” sverigesradio.se 2014-12-07

”Ring klocka ring år 1930” skansen.se

Vem läste ”Ring, klocka, ring” på nyårsafton första gången i TV?

av

Kort svar: Den förste som läste ”Nyårsklockan” eller ”Ring, klocka, ring” på teve var Georg Rydeberg 1977.

Dikten Nyårsklockan som är en svensk översättning av avsnitt nummer 106 i lord Alfred Tennysons omfångsrika In memoriam har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. Traditionen avbröts i slutet av 1950-talet.

Nyårsafton 1972 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget.

Annons i SvD 1977-12-31

Så här skriver SvD:

Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.

Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton i kanalen.

Georg Rydeberg läste sedan dikten varje nyårsafton till sin död 1983 då Jarl Kulle tog över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: ”Skansen satsar på nyårsnatten” SvD 1977-12-30

TV-tablån SvD 1977-12-31

Vilket år visades ”Grevinnan och betjänten” på nyårsafton första gången?

av

Kort svar: Förstå gången som ”Grevinnan och betjänten” visades på nyårsafton första gången 1974 som en del av Magnus och Brasses nyårsshow. Fast inslag blev sketchen på nyårsafton 1977.

Ett antal teve-program har blivit helgtraditioner i Sverige – t.ex. Kalle Anka , Svensson, Svensson och Kan du vissla Johanna? på julafton och Ivanhoe och backhoppning från Garmisch-Partenkirchen på nyårsdagen.

På nyårsafton är det dels tolvslaget från Skansen med läsningen av Tennysons dikt Nyårsklockan och dels sketchen Grevinnan och betjänten som utgör det traditionella inslaget som sänts under flera årtionden.

Grevinnan och betjänten

Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde.

SvD 1969-02-08

Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975.

När sketchen sedan visades på juldagen 1976 skrev SvD att den ”brukar ligga i ett underhållningssjok vid tolvslaget på nyårsafton” och att läsaren ”har säkert sett sketchen förr, t ex i Magnus och Brasses nyårsprogram”.

SvD 1976-12-24

Året därefter (1977) fick Grevinnan och betjänten sin egen plats i tablån på nyårsafton, dock som en del av programmet Gott slut! som sändes under hela kvällen med blandade sketcher. Därefter har sketchen sänts varje nyårsafton förutom 2004 p.g.a. tsunamikatastrofen i Sydostasien.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: ”Jag måste göra det på rätt sätt” aftonbladet.se 2004-12-31

TV-tablån SvD 1969-02-08

Expressen 1976-12-23

”Familjevänligt” SvD 1976-12-25

Vilken mat äter svenskar på nyår?

av

Kort svar: På nyårsafton äter de flesta svenskar festligare mat än vanligt. Dock finns det inga typiska maträtter som vid ex. jul och påsk. På nyårsdagen är det pizza som är populärt.

Nyårsafton har egentligen inte firats av majoriteten av Sveriges befolkning mer än i dryga hundra år. Före slutet av 1800-talet var nyårsfirande något som var förbehållet överklassen. Det är först i och med urbanisering och industrialisering som ”vanligt folk” började ordna fester, dricka champagne och titta på Ring, klocka, ring från Skansen vid tolvslaget.

Att nyår firats så sparsmakat – till skillnad från julens överdåd – präglade också maten. En bra bit in på 1900-talet var det vanliga att man på nyår fortsatte att kalasa på julens mat. Under andra halvan av seklet började så smått lite festligare mat att föreslås som nyårsmeny. Kokboken Köksalmanack föreslor 1961 följande:

Middag: Foliestekta kycklingar, med sallad och och råstekt potatis. Savring med varm mandelsås.
Nyårssupé: med krabbgryta med vitlökssmör och pain riches.

År 1977 var det smörsmälta räkor och hett ris som föreslogs som nyårssupé. År 1988 hade kokboken varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt.

Ur Köksalmanack 1977

Överhuvudtaget så skiljer sig nyårsmiddagarna mycket åt genom åren. Men också i nutid är det svårt att hitta en enhetlig nyårsmat som alla äter, i motats till julskinkan och köttbullarna på julafton och sillen och färskpotatisen på midsommar.

Det som ändå kan anses vara gemensamt för svenskars nyårsmat när man går igenom nutida förslag på olika receptsidor är att maten ska vara lyxig. Det ska inte vara mat som man äter annars och absolut inte julmat. Skaldjur i form av hummer eller räkor förekommer ofta som förslag.

När nyårsafton går över i nyårsdag och man vaknar upp efter en hård natts festande så är det inte ovanligt att man köper en pizza att avnjuta till backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen eller Ivanhoe. Sedan början av 2010-talet har nyårsdagen, tack vare smart marknadsföring från Onlinepizza, börjat att kallas för ”pizzadagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Vilket år visades Ivanhoe på nyår första gången?

av

Kort svar: Första gången som filmen Ivanoe visades i svensk teve på nyår var 31 december 1982, första gången den visades på nyårsdagen var 1986.

Nyår i Sverige är förknippat med lite olika traditioner på nyårsafton (ex. fyrverkerier, nyårslöften och champagne) respektive nyårsdagen (pizza och diverse teve-program).

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

Ivanhoe är en brittisk TV-film som spelades in 1982 med bl.a. Anthony Andrews och Sam Neil i två av huvudrollerna. Första gången den visades på svensk teve var nyårsafton 1982 och redan efter första sändningen skrev en skribent att han ville SVT skulle ”göra nya Ivanhoe till en nyårsklassiker”.

De två följande åren (1983 och 1984) sändes Ivanhoe, men istället under julhelgen.

Bild

1986 är första gången som Ivanhoe visas på nyårsdagen. Notera att det också är nyårskonsert från Wien och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Bild

Sedan sänds filmen på nyårsdagen i SVT 1988, 1992-2001 och nyårsdagen 2002 tog TV3 över sändningen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: teve-tablåerna från SvD 1982-2002

När firades nyår på Skansen första gången?

av

Kort svar: Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.

Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.

Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.

År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.

Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.

Första gången som Tennysons Nyårsklockan (Ring klocka ring) läses upp vid tolvslaget var 1895. I SvD från 31 december 1895 står det:

Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.

Redan ett drygt årtionde senare (1907) kallas Skansens nyårsvaka för ”gammal sed” och än idag, mer än hundra år senare, är det nyårsfirande på Skansen. Numera är det en ny skådespelare varje år som föredrar Nyårsklockorna, men den som läst dikten flest gånger i teve är Jarl Kulle.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Svenska Dagbladet 30 december 1893, 30 december 1894, 31 december 1895 samt 30 december 1907.