Etikettarkiv: nyår

Vilka har läst ”Nyårsklockan” (Ring klocka ring) på i teve från Skansen?

av

Kort svar: Nio (tio efter 2019) personer har läst ”Nyårsklockan” i teve från Skansens nyårsfirande – Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krock,  Jan Malmsjö, Loa Falkman,  Malena Ernman, Pernilla August, Krister Henriksson och Mikael Persbrandt. Lena Endre läser 2019.

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam. Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt.  Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Dikten har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. 

fyrverkeri_raketer

Foto: http://www.fotoakuten.se

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Efter att Jan Malmsjö läst tretton år i rad i början av seklet har nya personer läst varje år.

  • Georg Rydeberg 1977 – 1982
  • Jarl Kulle 1983 – 1996
  • Margaretha Krook 1997 – 2000
  • Jan Malmsjö 2001 – 2013
  • Loa Falkman –  2014
  • Malena Ernman – 2015
  • Pernilla August – 2016
  • Krister Henriksson – 2017
  • Mikael Persbrandt – 2018
  • Lena Endre – 2019

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia.

Källor: ”Det gamla året rings ut med ny recitatör” svt.se (2014-12-02)

Malena Ernman läser årets ”Nyårsklockan” dn.se (2015-11-11)

Pernilla August läser Nyårsklockan på SVT Aftonbladets (2016-12-01)

Krister Henriksson läser ”Nyårsklockan” på Skansen Aftonbladet (2017-12-11)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W

När kom nyårslöften till Sverige?

av

Kort svar: Att avlägga nyårslöften vid tolvslaget om vad man ska göra under det kommande året är en tradition som kommit till Sverige från USA under andra hälften av 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.  Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”.

dec-31-calendar

De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – skåla i champagne vid tolvslaget, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även nyårslöften – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Enligt folklivsforskaren Bengt af Klintberg kommer traditionen med nyårslöften ifrån USA där de är kända sedan mitten av 1700-talet. I likhet med en rad andra högtider som introducerats i Sverige under 1900-talet – t.ex. alla hjärtans dag, halloween och mors dag – var det i mitten av 1900-talet som ”nyårslöfte” började användas som begrepp i Sverige.

Det äldsta kända belägget för ordet ”nyårslöfte” är från en artikel i Aftonbladet i januari 1944:

Nyårslöften har förmodligen givits i normal mängd. Det ser man bland annat på det stora antalet nyårsförlovningar.

Dock hade själva idén att kring nyår utlova saker för det kommande året börjat spridas i diverse tidningar under mellankrigstiden:

Redan på 1920-talet och under hela 1930-talet skrev båda tidningarna om goda föresatser och beslut vid årsskiftet, men ordet ”nyårslöfte” hade ännu inte kommit i bruk.

En bit in på 2000-talet är begreppet ”nyårslöfte” väletablerat. Hur många svenskar som avger ett nyårslöfte finns det dock lite olika siffror på. Enligt en artikel i Metro är det ”en av åtta svenskar” som avger nyårslöfte, medan Svt hävdar att siffran är runt hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-31)

Källor:

af Klintberg, Bengt ”Nyårslöften har inte hållits länge” Svd 2011-12-31 (läst 2013-12-31)

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Är nyårsafton en röd dag?

av

Kort svar: Nej, nyårsafton (31 december) är inte en röd dag. Nyårsdagen (1 januari) är däremot en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige (vilket gör att det förutom söndagarna bara finns två röda dagar i december) trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

dec-31-calendar

Även om nyårsafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på vare sig midsommar-, nyårs- eller julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas nyårsafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-30)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Varför dricker vi champagne på nyår?

av

Kort svar: Champagne är en lyxig dryck som länge förknippats med överklassens festande. Seden att skåla i champagne vid tolvslaget växte på allvar fram under 1900-talet.

Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den 31 december en relativt nya företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället.

Göran Hägg skriver i boken Nyår i Sverige (s. 16): ”Firandet av det fullbordade kalenderåret är precis som födelsedagsfirande något som på allvar tar fart med urbanisering och ökad social kontroll”.

Seden att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”. Bland adeln tog man dock intryck av de mer kontinentala vanorna och de hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen sedan åtminstone 1700-talet.

931771_96821251

Det är alltså först under 1900-talet i samband med industrialisering och urbanisering som nyårsfirande som vi känner det idag börjar ta form.

Troligtvis har Skansen och deras nyårsfirande – som började 1893 – samt att radion blev allmän egendom betytt mycket för att sprida nyårsfirandet bland de breda folklagren. I radion kunde man från 1924 höra klockringning från olika kyrkor i landet.

De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – nyårslöften, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även att skåla i champagne vid tolvslaget – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.

Men champagnen då?

Champagne är en dryck med en lång historia. Det vin som framställdes i regionen Champagne på 800-talet har dock får likheter med dagens. Det var först i slutet på 1600-talet som champagne slog igenom som dryck inom den franska överklassen.

Champagnen var dyr och därför förknippad med lyx och dracks främst av den europeiska överklassen:

Efter den franska revolutionen, blev det [champagne] en del av de sekulära ritualer som ersatte tidigare religiösa ritualer /…/ man kan döpa ett fartyg utan en präst, till exempel, genom att använda ”det heliga vattnet” champagne.

Under slutet av 1800-talet ökade konsumtionen av champagne:

Efterfrågan på mousserande champagne ökade dock stadigt. 1800-talets snabbt växande medelklass ville ta efter överklassens dryckesvanor och hade också råd att då och då fira med champagne.

Vid förra sekelskiftet finns det ingenting som talar för att det skålades i champagne utanför en begränsad krets av rikare storstadsbor. Även om nyårsfirandet började växa fram även hos de bredare folklagren under början av 1900-talet var det oftast ett lugnare firande i hemmet som gällde. Göran Hägg menar att ”jublandet och serpentinerna nådde arbetarförorterna först under efterkrigstiden” (s. 22).

Nils-Arvid Bringéus är inne på samma spår:

Seden att önska gott nytt år genom att skåla med varandra förekom på 1930-talet endast i 47% av uppgiftslämnarnas hem i Malmö men hade 1963 stigit till 80%. Numer [2006] torde skålseden vara allmän.

Nyårsfirandet, som det har vuxit fram under 1900-talet, kan ses som en kontrast till det äldre julfirandet. Där julfirandet främst sker i hemmet med familjen sker nyårsfirandet med vänner (oftare i offentliga miljöer t.ex. klubbar eller restauranger).

Eftersom nyår inte, till skillnad från jul, har en flerhundraårig historia i Sverige har det varit lättare att knyta nya traditioner, t.ex. skålandet i champagne till det firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-27)

Källor: 

”Skål! En bubblande historia” Eva Lennman i Populär Historia 2001-03-19

”Why Do We Celebrate with Champagne?” Remy Melina i Live Science 2010-12-28

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige Falun:Wahlström&Wistrand

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Varför smälter man bly på nyårsafton?

av

Kort svar: Förr i tiden använde man bl.a. smält bly för att på nyårsafton spå hur det kommande året skulle bli. Om man gör det nu för tiden är det snarare tenn som används.

Om vi ser tillbaka på det gamla svenska bondesamhället (före industrialiseringen) så var nyåsafton inte en särskilt framträdande festkväll. Julen hade mycket större betydelse och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Sedan att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”.

blei1957

Vad som däremot varit under lång tid varit förknippat med nyårshelgen är att spå hur det kommande året skulle bli. Hur man gjorde detta varierade men vanligt var att slå smält bly i vatten eller äggvita i kokande vatten. Utifrån de former som sedan bildades kunde man se vad som skulle komma att ske under det kommande året. Så här skriver lenaz.net om nutida seder i samma anda:

Numera använder man tenn eller stearin, som man smälter i en liten skopa på spisen eller över öppen eld. När det smälta hälls i kallt vatten stelnar det, och sen får man använda fantasin för att utläsa vad figuren föreställer. Ser den ut som ett kors betyder olycka och död, liknar den en krona eller ett fågelbo betyder det bröllop.

Ett välkänt exempel på denna nyårssed är  finns i den svenska filmen Mer om oss barn i Bullerbyn:

Flickorna smyger på pojkarnas nyårsvaka, och pojkarna skräms med smällare. Sedan vakar de in det nya året tillsammans och häller smält bly i kallt vatten för att spå om framtiden. Bosse somnar och vaknar inte för att hurra för det nya året 1929.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-31)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Vilket europeiskt land hade 25 mars som nyårsdag fram till 1752?

av

Kort svar: Storbritannien firade nyårsdagen den 25 mars fram till 1752 då man bytte till 1 januari.

Ett kalenderår är i vanliga fall 365 dagar. Ett astronomiskt år är den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt solen vilket är cirka 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder. Kalenderåret och det tropiska året ligger alltså inte i fas.

För att lösa detta problem har man i olika kulturer använd olika metoder med inskjutna skottmånader eller skottdagar. I den kalender som Julius Caesar låg bakom (den julianska) löste man problemet genom att ha en skottdag vart fjärde år för att få kalendern i fas med det tropiska året.

Tyvärr hamnade den julianska kalendern ändå ur fas och år 1582 proklamerade påven Gregorius XIII en ny kalender (den greogrianska) som la till en extra regel för skottår vid sekelskiften. Eftersom det var en katolsk påve som skapade kalendern så var många av de protestantiska länderna tveksamma till att ändra sina kalendrar och man gjorde det vid olika tillfällen. Bland de sista västeuropeiska länderna att införa den gregorianska kalendern var Storbritannien (1752) och Sverige (1753).

När bytte Storbritannien nyårsdag?

När Storbritannien bytte kalender från den julianska kalendern till den gregorianska hoppade man över elva dagar i september 1752. Onsdagen den 2 september 1752 följdes av av den torsdagen den 14 september.

Kalender från Virgina 1752
Bilden visar september 1752 i en Virginakalender 

Vid samma reform bytte man nyårsdag från 25 mars (som varit nyårsdag i många länder, dock inte Sverige) till 1 januari. Följande står att läsa i Act 1750 (Act of the UK Parliament):

The first day of January next following the said last day of December shall be reckoned, taken, deemed, and accounted to be the first of the year of our Lord 1752; and the first day of January which shall happen next after the said first day of January 1752 shall be reckoned, taken, deemed, and accounted to be the first day of the year of our Lord 1753; and so on from time to time

Sista gången som 25 mars användes som nyårsdag i Storbritannien var alltså 25 mars 1751. Den sista dagen på det brittiska året 1751 var sedan 31 december (år 1751 hade alltså bara 282 dagar i Storbritannien).

Att man i Storbritannien hade 25 mars som nyårsdag berodde på att detta är Jungfru Marie bebådelsedag och när den första kristna kalendern skapades på 500-talet:

var den 1 januari  inte den kristna nyårsdagen utan antingen den 25 mars, Marie bebådelsedag, eller juldagen. Dionysius räknade säkert med den 25 mars – då Kristi människoblivande börjar – eftersom hela hans kalkyl bygger på detta datum.

Men eftersom fler och fler länder under 1500- och 1600-talet bytt till det gamla romerska bruket att ha nyårsdagen den 1 januari så följde även Storbritannien efter 1752.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-29)

Källor: 

Nyår i Sverige av Göran Hägg

”Dionysius glömde inte bort år 0” av Sven-Eric Liedman

”Nytt år – men varför just nu?” av Lars Nystedt i SvD 2007-12-31

En: Wikipedia Calendar (New Style) Act 1750

Vem har skrivit texten till nyårsdikten ”Ring klocka ring”?

av

Kort svar: Dikten Nyårsklockan är i original skriven på engelska av Alfred Tennyson (senare lord). Den version som brukar läsas på Skansen vid tolvslaget är en fri översättning till svenska av Nils Edvard Fredin.

fyrverkeri_raketer

Varje nyårsafton sedan 1970-talet tevesänds uppläsandet av dikten Nyårsklockan på Skansen. De senaste åren är det olika skådespelare varje år som läst. Tidigare har bl.a. Jarl Kulle, Jan Malmsjö och Margareta Krook läst de berömda raderna.

Foto: www.fotoakuten.se

Nyårsklockan eller ”Ring klocka ring” är en översättning/tolkning som gjorts ifrån en engelsk dikt. Poeten Alfred Tennyson (senare lord Tennyson) sammanställde i mitten av 1800-talet diktverket In Memoriam som är en omfångsrik (131 verser) sorgedikt över Tennysons avlidne vän Arthur Henry Hallam.

Avsnitt nummer 106 är de versrader som fritt översatta är förknippade med svensk nyårsfirande:

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light:
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

I slutet av 1800-talet gjorde den svenske poeten Nils Edvard Fredin är fri översättning av Tennysons diktavsnitt. Så här skriver Göran Hägg om Tennysons dikt och Fredins översättning:

Tennyson var överskattad som poet, vilket han själv sympatiskt nog verkat ha insett. Men riktigt så bombastisk och meningsbefriad som den konstiga översättning av det rättvist glömde rimmaren Nils Edvard Fredrin som vi hör skrikas ut på årets första självande minut är inte Tennysons dikt. Fredin tog sig avsevärda friheter.

Så här valde Fredin att tolka det första stycket:

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-29)

Källa: Hägg, Göran (1996) Nyår i Sverige W&W