Kort svar: På nyårsafton äter de flesta svenskar festligare mat än vanligt. Dock finns det inga typiska maträtter som vid ex. jul och påsk. På nyårsdagen är det pizza som är populärt.

Nyårsafton har egentligen inte firats av majoriteten av Sveriges befolkning mer än i dryga hundra år. Före slutet av 1800-talet var nyårsfirande något som var förbehållet överklassen. Det är först i och med urbanisering och industrialisering som ”vanligt folk” började ordna fester, dricka champagne och titta på Ring, klocka, ring från Skansen vid tolvslaget.

Att nyår firats så sparsmakat – till skillnad från julens överdåd – präglade också maten. En bra bit in på 1900-talet var det vanliga att man på nyår fortsatte att kalasa på julens mat. Under andra halvan av seklet började så smått lite festligare mat att föreslås som nyårsmeny. Kokboken Köksalmanack föreslor 1961 följande:

Middag: Foliestekta kycklingar, med sallad och och råstekt potatis. Savring med varm mandelsås.
Nyårssupé: med krabbgryta med vitlökssmör och pain riches.

År 1977 var det smörsmälta räkor och hett ris som föreslogs som nyårssupé. År 1988 hade kokboken varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt.

Överhuvudtaget så skiljer sig nyårsmiddagarna mycket åt genom åren. Men också i nutid är det svårt att hitta en enhetlig nyårsmat som alla äter, i motats till julskinkan och köttbullarna på julafton och sillen och färskpotatisen på midsommar.

Det som ändå kan anses vara gemensamt för svenskars nyårsmat när man går igenom nutida förslag på olika receptsidor är att maten ska vara lyxig. Det ska inte vara mat som man äter annars och absolut inte julmat. Skaldjur i form av hummer eller räkor förekommer ofta som förslag.

När nyårsafton går över i nyårsdag och man vaknar upp efter en hård natts festande så är det inte ovanligt att man köper en pizza att avnjuta till backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen eller Ivanhoe. Sedan början av 2010-talet har nyårsdagen, tack vare smart marknadsföring från Onlinepizza, börjat att kallas för ”pizzadagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker