Är Systembolaget öppet på nyårsafton?

Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

Öppettider 2021” systembolaget.se

Mellan vilka år läste Jarl Kulle ”Ring klocka ring”?

Kort svar: Jarl Kulle läste ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) på nyårsafton 1983 till och med nyårsafton 1996.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Därefter var det Anders de Wahl som läste dikten under många år.

År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.

SvD 1983-12-27

Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:

Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.

Därefter läst Kulle Nyårsklockan varje nyårsafton till sin död 1997, vilket gör Kulle till den som läst dikten flest gånger i teve. Nyårsafton 1997 tog Margareta Krook över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: ”Traditionellt gott slut” SvD 1983-12-31

Krook axlar 102-årig nyårstradition” SvD 1997-12-31

Vem har läst ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) flest gånger?

Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Två nyårsaftnar därefter fick Andersa de Wahl uppdraget och från 1897 fram till sin död 1956 läste han dikten ett fyrtiotal gånger dels från Skansen och dels på radio. Därmed är de Wahl den som läst dikten flest gånger i offentliga sammanhang.

Tolvslaget på Skansen 1994-12-31

När SVT 1977 återupptog traditionen var det skådespelaren Georg Rydeberg som fick uppdraget och han läste dikten sex gånger. Vid Rydebergs död 1983 tog Jarl Kulle över och han är den som läst dikten i teve flest gånger (14 gånger) tätt följd av Jan Malmsjö som läste dikten 13 gånger mellan 2001 och 2013. Efter att Malmsjö slutade har uppdraget förnyats varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: SR Minnen: Ring, klocka ring!” sverigesradio.se 2014-12-07

Ring klocka ring år 1930” skansen.se

Vem läste ”Ring, klocka, ring” på nyårsafton första gången i TV?

Kort svar: Den förste som läste ”Nyårsklockan” eller ”Ring, klocka, ring” på teve var Georg Rydeberg 1977.

Dikten Nyårsklockan som är en svensk översättning av avsnitt nummer 106 i lord Alfred Tennysons omfångsrika In memoriam har lästs på Skansen sedan slutet av 1800-talet av bl.a. Anders de Wahl. Traditionen avbröts i slutet av 1950-talet.

Nyårsafton 1972 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget.

Annons i SvD 1977-12-31

Så här skriver SvD:

Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.

Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton i kanalen.

Georg Rydeberg läste sedan dikten varje nyårsafton till sin död 1983 då Jarl Kulle tog över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Skansen satsar på nyårsnatten” SvD 1977-12-30

TV-tablån SvD 1977-12-31

Vilket år visades ”Grevinnan och betjänten” på nyårsafton första gången?

Kort svar: Förstå gången som ”Grevinnan och betjänten” visades på nyårsafton första gången 1974 som en del av Magnus och Brasses nyårsshow. Fast inslag blev sketchen på nyårsafton 1977.

Ett antal teve-program har blivit helgtraditioner i Sverige – t.ex. Kalle Anka , Svensson, Svensson och Kan du vissla Johanna? på julafton och Ivanhoe och backhoppning från Garmisch-Partenkirchen på nyårsdagen.

nyårsafton är det dels tolvslaget från Skansen med läsningen av Tennysons dikt Nyårsklockan och dels sketchen Grevinnan och betjänten som utgör det traditionella inslaget som sänts under flera årtionden.

Grevinnan och betjänten

Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde.

SvD 1969-02-08

Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975.

När sketchen sedan visades på juldagen 1976 skrev SvD att den ”brukar ligga i ett underhållningssjok vid tolvslaget på nyårsafton” och att läsaren ”har säkert sett sketchen förr, t ex i Magnus och Brasses nyårsprogram”.

SvD 1976-12-24

Året därefter (1977) fick Grevinnan och betjänten sin egen plats i tablån på nyårsafton, dock som en del av programmet Gott slut! som sändes under hela kvällen med blandade sketcher. Därefter har sketchen sänts varje nyårsafton förutom 2004 p.g.a. tsunamikatastrofen i Sydostasien.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Jag måste göra det på rätt sätt” aftonbladet.se 2004-12-31

TV-tablån SvD 1969-02-08

Expressen 1976-12-23

Familjevänligt” SvD 1976-12-25

Vilken mat äter svenskar på nyår?

Kort svar: På nyårsafton äter de flesta svenskar festligare mat än vanligt. Dock finns det inga typiska maträtter som vid ex. jul och påsk. På nyårsdagen är det pizza som är populärt.

Nyårsafton har egentligen inte firats av majoriteten av Sveriges befolkning mer än i dryga hundra år. Före slutet av 1800-talet var nyårsfirande något som var förbehållet överklassen. Det är först i och med urbanisering och industrialisering som ”vanligt folk” började ordna fester, dricka champagne och titta på Ring, klocka, ring från Skansen vid tolvslaget.

Att nyår firats så sparsmakat – till skillnad från julens överdåd – präglade också maten. En bra bit in på 1900-talet var det vanliga att man på nyår fortsatte att kalasa på julens mat. Under andra halvan av seklet började så smått lite festligare mat att föreslås som nyårsmeny. Kokboken Köksalmanack föreslor 1961 följande:

Middag: Foliestekta kycklingar, med sallad och och råstekt potatis. Savring med varm mandelsås.
Nyårssupé: med krabbgryta med vitlökssmör och pain riches.

År 1977 var det smörsmälta räkor och hett ris som föreslogs som nyårssupé. År 1988 hade kokboken varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt.

Ur Köksalmanack 1977

Överhuvudtaget så skiljer sig nyårsmiddagarna mycket åt genom åren. Men också i nutid är det svårt att hitta en enhetlig nyårsmat som alla äter, i motats till julskinkan och köttbullarna på julafton och sillen och färskpotatisen på midsommar.

Det som ändå kan anses vara gemensamt för svenskars nyårsmat när man går igenom nutida förslag på olika receptsidor är att maten ska vara lyxig. Det ska inte vara mat som man äter annars och absolut inte julmat. Skaldjur i form av hummer eller räkor förekommer ofta som förslag.

När nyårsafton går över i nyårsdag och man vaknar upp efter en hård natts festande så är det inte ovanligt att man köper en pizza att avnjuta till backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen eller Ivanhoe. Sedan början av 2010-talet har nyårsdagen, tack vare smart marknadsföring från Onlinepizza, börjat att kallas för ”pizzadagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När firades nyår på Skansen första gången?

Kort svar: Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.

Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.

Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.

År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.

Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.

Första gången som Tennysons Nyårsklockan (Ring klocka ring) läses upp vid tolvslaget var 1895. I SvD från 31 december 1895 står det:

Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.

Redan ett drygt årtionde senare (1907) kallas Skansens nyårsvaka för ”gammal sed” och än idag, mer än hundra år senare, är det nyårsfirande på Skansen. Numera är det en ny skådespelare varje år som föredrar Nyårsklockorna, men den som läst dikten flest gånger i teve är Jarl Kulle.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Svenska Dagbladet 30 december 1893, 30 december 1894, 31 december 1895 samt 30 december 1907.

Är nyårsafton 2021 en röd dag?

Kort svar: Nej, nyårsafton (31 december) är inte en röd dag. Nyårsdagen (1 januari) är däremot en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige (vilket gör att det förutom söndagarna bara finns två röda dagar i december) trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

dec-31-calendar

Även om nyårsafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på vare sig midsommar-, nyårs- eller julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas nyårsafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

För Systembolaget gäller att nyårsafton räknas som en lördag och därmed har lördagsöppettider.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-30)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket