Etikettarkiv: nyårsafton

När firades nyår på Skansen första gången?

av

Kort svar: Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.

Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.

Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.

År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.

Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.

Första gången som Tennysons Nyårsklockan (Ring klocka ring) läses upp vid tolvslaget är 1895. I SvD från 31 december 1895 står det:

Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.

Redan ett drygt årtionde senare (1907) kallas Skansens nyårsvaka för ”gammal sed” och än idag, mer än hundra år senare, är det nyårsfirande på Skansen. Numera är det en ny skådespelare varje år som föredrar Nyårsklockorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Svenska Dagbladet 30 december 1893, 30 december 1894, 31 december 1895 samt 30 december 1907.

Är nyårsafton en röd dag?

av

Kort svar: Nej, nyårsafton (31 december) är inte en röd dag. Nyårsdagen (1 januari) är däremot en röd dag.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige (vilket gör att det förutom söndagarna bara finns två röda dagar i december) trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

dec-31-calendar

Även om nyårsafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Dock betyder detta inte att man per automatik är ledig på vare sig midsommar-, nyårs- eller julafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas nyårsafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-30)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket