Två år senare, 1897, var det debut för skådespelaren Anders de Wahl (född 1869). Så här beskrevs det:
Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.
Kort svar: Första gången som Skansens nyårsfirande sändes i radio var på nyårsafton 1926 och då kunde man höra Anders de Wahl läsa dikten ”Nyårsklockan”. Redan 1924 hade det dock i Falun sänts en radiouppläsning av dikten.
Fram till slutet av 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, högtidsdag som inte firades i någon större utsträckning. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
År 1893 genomförde Skansen sitt första nyårsfirande. Under nyårsafton och nyårsdagen detta år sjöng stjärngossar i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades. Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå och ytterligare en nyårsafton senare (1895) kunde besökarna för första gången lyssna på Nyårsklockan (Ring klocka ring) vid tolvslaget.
Den oftast förekommande uppläsaren av dikten var under de första årtiondena av 1900-talet Anders de Wahl som debuterat på nyårsafton 1897. Han läste de flesta åren på Skansen och skulle också blir den förste att läsa dikten i radio från Skansen. Radio hade börjat sändas på försök i Sverige under 1920-talets första år och redan 1924 kunde man faktiskt, om man befann sig i Falun och hade en radio, lyssna på
Deklamation av ”Nyårsklockorna” jämte anförande av Falu radioklubbs ordförande Th. Sylwan.
Även i Stockholms rundradio lästes det en ”nyårsdikt” 1924 utan att det närmare specificeras vilken. Året därefter sände radio ”ett allvarligt farväl till det gamla året”.
Första gången som radion sände nyårsfirandet på Skansen är nyårsafton 1926 och vid tolvslaget sände man klockringning från Gustav Vasa-kyrkan. Dagens Nyheter rapporterade:
Det är de Wahls uppläsning av Nyårsklockan från Renberget på Skansen som radieras. Under de sista minuterna av 1926 fingo radiolyssnarna vara med om samma sensation som kammarjunker Stjärna och hans gäst.
På radion kunde sedan man höra Anders de Wahl läsa dikten på nyårsafton de flesta åren fram till hans död. Det sista året (1955) var det dock en ”några år gammal inspelning” som man fick höra. Traditionen fördes sedan vidare i teve från 1977.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Först ut var Georg Rydeberg som läste dikten mellan 1977 och 1982. Efter hans död blev det Jarl Kulle som läste dikten fram till 1996 och därmed blev den som läst dikten flest gånger i samband med nyårsfirandet.
Jarl Kulle dog 3 oktober 1997 så till nyårsafton detta år var man tvungen att välja en ny skådespelare. Redan den 30 oktober kunde Skansen och Sveriges Television meddela att:
Margaretha Krook blir den första kvinna som deklamerar Tennysons dikt Nyårs klockan från Skansen på nyårsnatten.
Margareta Krook läste sedan dikten på nyårsafton följande fyra år, vilket innebär att det var hon som läste dikten på årtusendets sista nyårsafton.
Margaretha Krook på nyårsafton 1999
Sedan läste Margaretha Krook dikten ytterligare ett år innan hon dog 7 maj 2001. Därefter tog Jan Malmsjö över.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)
Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.
Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.
Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.
Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)
År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.
SvD 1983-12-27
Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:
Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.
Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.
Nyårsafton 1977 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget och nu sände teve för första gången.
Annons i SvD 1977-12-31
Så här skriver SvD:
Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.
Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjäntensändes på nyårsafton i kanalen.
Kort svar: Förstå gången som ”Grevinnan och betjänten” visades på nyårsafton första gången 1974 som en del av Magnus och Brasses nyårsshow. Fast inslag blev sketchen på nyårsafton 1977.
På nyårsafton är det dels tolvslaget från Skansen med läsningen av Tennysons dikt Nyårsklockan och dels sketchen Grevinnan och betjänten som utgör det traditionella inslaget som sänts under flera årtionden.
Grevinnan och betjänten
Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde.
SvD 1969-02-08
Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975.
När sketchen sedan visades på juldagen 1976 skrev SvD att den ”brukar ligga i ett underhållningssjok vid tolvslaget på nyårsafton” och att läsaren ”har säkert sett sketchen förr, t ex i Magnus och Brasses nyårsprogram”.
SvD 1976-12-24
Året därefter (1977) fick Grevinnan och betjänten sin egen plats i tablån på nyårsafton, dock som en del av programmet Gott slut! som sändes under hela kvällen med blandade sketcher. Därefter har sketchen sänts varje nyårsafton förutom 2004 p.g.a. tsunamikatastrofen i Sydostasien.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28
Kort svar: På nyårsafton äter de flesta svenskar festligare mat än vanligt. Dock finns det inga typiska maträtter som vid ex. jul och påsk. På nyårsdagen är det pizza som är populärt.
Att nyår firats så sparsmakat – till skillnad från julens överdåd – präglade också maten. En bra bit in på 1900-talet var det vanliga att man på nyår fortsatte att kalasa på julens mat. Under andra halvan av seklet började så smått lite festligare mat att föreslås som nyårsmeny. Kokboken Köksalmanack föreslor 1961 följande:
Middag: Foliestekta kycklingar, med sallad och och råstekt potatis. Savring med varm mandelsås. Nyårssupé: med krabbgryta med vitlökssmör och pain riches.
År 1977 var det smörsmälta räkor och hett ris som föreslogs som nyårssupé. År 1988 hade kokboken varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt.
Ur Köksalmanack 1977
Överhuvudtaget så skiljer sig nyårsmiddagarna mycket åt genom åren. Men också i nutid är det svårt att hitta en enhetlig nyårsmat som alla äter, i motats till julskinkan och köttbullarna på julafton och sillen och färskpotatisen på midsommar.
Det som ändå kan anses vara gemensamt för svenskars nyårsmat när man går igenom nutida förslag på olika receptsidor är att maten ska vara lyxig. Det ska inte vara mat som man äter annars och absolut inte julmat. Skaldjur i form av hummer eller räkor förekommer ofta som förslag.
Kort svar:Första gången som nyår firades på Skansen var 1893 och 1894 hade man den första nyårsvakan.
Skansen grundades 1891 av Artur Hazelius i syfte att bevara svensk folkkultur. Men minst lika viktig har Skansen varit i skapandet av nya traditioner. Nationaldagsfirandet 6 juni tog sin början på Skansen 1893 och även för det moderna nyårsfirandet har Skansen stor betydelse.
Fram till 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, ringa högtidsdag. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
År 1893 hade Skansen sitt första nyårsfirande. Då kunde man se både på nyårsafton och nyårsdagen stjärngossar sjunga i och utanför de olika landskapsstugorna, Lucia visades upp vid Bollnässtugan och gamla folkdanser med fiol spelades.
Den första annonserade nyårsvakan på Skansen hölls året därpå, 1894. Enligt annonser i SvD ringer man ut året 23.50 och vid tolvslaget var det fanfarerna ”Höga majestät vi alla” och ”Hör oss Svea” som hördes. På nyårsdagen 1894 kan man igen se stjärngossar och lucia på Skansen, som året före.
Under det att det gamla året ringes ut i Hålsjöstapelns klockor, föredrages Tenyssons af E. Fredin öfversatta dikt Nyårsklockan. Efter 12-slaget ljuda fanfarer, blåses från Hålsjöstapeln en koral och en fosterländska sång, hvarpå tåget under festmarsch återgår till Bredablick.
Högtider och traditioner 