Kort svar: Nyårsvisit betydde att man på nyårsdagen gjorde besök hos de som stod över en på samhällsstegen Nyårsvisiter slutade man med under första hälften av 1900-talet.

Före 1900-talet var nyårsfirandet inget storslaget. Nyårshelgen sågs mer eller mindre som en av flera juldagar vilka löpte till och med tjugondag Knut. Hur man firade berodde mycket på vilken samhällsklass man tillhörde och var i landet man bodde.

En tradition som fanns inom borgerligheten var att man på nyårsdagen avlade nyårsvisit. Det betydde att man, så tidigt som möjligt, på nyårsdagen besökte de som stod över en på samhällsstegen. Ju finare, desto tidigare skulle man besöka. Med sig på visiten skulle man ha en liten hälsning i form av ett visitkort eller liknande.

Visiterna kunde börja redan klocka fyra på morgon och vid sex-slaget sköt kungliga slottet sextiofyra kanonskott för att meddela att de kungligas audiens och nyårsmottagning påbörjats.

Under 1800-talet blev traditionen mer och mer ifrågasatt. Vid nyåret 1844 gjordes t.ex. försök att avskaffa nyårsvisiterna för att istället skänka pengarna för visitkorten till välgörande ändamål. Men visiterna fortsatte trots försöken.

Det var först under 1900-talet mitt som nyårsvisiterna minskade kraftigt, troligen som ett resultat av en ökad jämlikhet och idéer om klassamhällets avskaffande. I etikettboken Praktisk handbok i sättet att uppföra sig från 1933 skriver författaren att:

I Stockholm är nyårsvisiten som regel bortlagd. Har man skickat sitt umgänge nyårskort, behöver man inte göra nyårsvisit /../ Däremot är nyårsuppvaktning regel i landsorten. I residensstäder gå alla som umgås hos landshövdingens dit på visit på nyårsdagen och undfägnas med vin, glögg, tårta, kaffe, men dessutom göra yngre familjer uppvaktning hos sina överordnade, var och en inom sin kår, officerare hos överstens (ev. också andra officerare), lärarkåren hos rektorns, prästen hos biskopens, ingenjören hos disponentens, o. s. v.

Om den man ska uppvakta inte är hemma är etiketten, enligt ovan nämnda handbok, att man istället lämnar ett nyårskort.

Dock förekom det i mindre utsträckning att nyårsvisiter avlades fortfarande under förra seklet andra halva.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-31

Källor: Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm