Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den eriksak ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om sådden hade skett kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juni).

Många av de helgon- respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juni. 

Om man sådde runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juni. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken Markus har gett namn åt 25 april?

Kort svar: Den Markus som fått ge namn åt 25 april är evangelisten Markus.

Den kristna Bibeln består av fyra evangelier (Matteus, Markus, Lukas och Johannes). Det yngsta av de fyra är Markusevangeliet som ska ha nedtecknats runt år 70 e.Kr.

Enligt en äldre tradition är det evangelisten Markus som författat texten. Markus stod nära Jesus lärjunge Petrus och ska även ha följt med Paulus på några av dennes resor kring Medelhavet. Alla dessa historier är givetvis svåra att bekräfta, men Markus fick åtminstone sin helgondag den 25 april eftersom han ska ha dött martyrdöden år 68.

I Sverige var Markusdagen helgdag fram till reformationen och den helgdagsreduktion som gjorde 1571.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-13)

Källa:  MacRory, Joseph. ”St. Mark.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 9. New York: Robert Appleton Company, 1910. 13 Apr. 2021

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17

Vad är Klemensdagen (23 november)?

Kort svar: Klemens har fått sitt namn efter påven Clemens I och har räknats som första vinterdagen i vissa landskap och första dagen för svinslakt i andra.

Klemens har namnsdag 23 november. Namnet kommer av påven Clemens I – en av de tidigaste påvarna runt 100 e.Kr. Från olika landskap i södra Sverige finns det berättelser att vintern börjar på Klemensdagen.

Under medeltiden var Klemensdagen helgdag i vissa stift, dock inte generellt i hela landet. Dessutom har Klemens räknats som årets första vinterdag i södra Sverige. Och om dagen skriver Sigfrid Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

I Småland kunde man börja med svinslakten 23 november och den skulle vara klar till Tomasdagen (21 december).

Fotokälla: Västergötlands museum

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2020-11-23)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag är St Patricks day i Sverige 2021?

Kort svar: St Patricks day infaller alltid 17 mars oavsett år.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Historiskt har i Sverige flera helgondagar uppmärksammats t.ex. Olof 29 juliLars 10 augustiMartin 11 november och Lucia 13 december. Ett helgon som däremot inte firats i Sverige alls är Irlands skyddshelgon Patrick.

Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpgBild från Flickr.

Enligt traditionen dog Patrick 17 mars 461 och det är den dagen som därmed blivit hans helgondag, även om han formellt aldrig blev kanoniserad av påven. Det är alltså 17 mars som är St Patricks day.

Som festdag tog St Patricks day fart med den irländska emigrationen till USA under 1800-talet och dagen har traditionellt firats mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland. Till Sverige har St Patricks day firande inte kommit i någon större skala. Dock uppmärksammas dagen (och veckan) dels med en parad i Stockholm och dels på en på diverse pubar som t.ex. serverar irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

Vad är Gregoriusdagen 13 mars?

Kort svar: Gregoriusdagen infaller 13 mars (före 1882 den 12 mars) och räknas ibland som den första vårdagen.

Gregorius I (inte samma Gregorius som gav namn till den gregorianska kalendern dock) var påve blev påve 590 och dog den 12 mars 604. Gregorius I helgonförklades och fick sin helgondag på sin dödsdag 12 mars.

800px-Francisco_de_Zurbarán_040.jpg
Gregorius I

När Sverige blev kristet någon gång på 1100-talet kom en helt utvecklad kalender med olika helgdagar med på köpet. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedagMarie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar, däribland Gregorius 12 mars.

Dock var Gregorius inte någon helgondag man firade i allmänhet, till skillnad från t.ex. Birgitta (7/10) och Anna (9/12). Men till Gregoriusdagen fanns istället minnesregler för vädret kommande veckor. Så här skriver Nordisk museet:

Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.”

I vissa delar av Sverige räknades Gregorius som första vårdagen. År 1882 flyttades Gregorius från 12 mars till 13 mars,

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Gregoriusdagen” nordiskamuseet.se

Vilket helgon firas den 6 december?

Kort svar: Den 6 december har St Nikolaus sin helgondag.

Ett helgon är en person som under sitt liv, enligt kyrkan, haft en särskild relation till Gud och sedan efter sin död kanoniserats – alltså blivit helgon. Många av de märkesdagar som finns i den svenska almanackan är från början helgondagar – ex. Olsmässan (29 juni)Larsmäss (10 augusti) och Brittadagen (7 oktober). Ett helgon som fått stor betydelse – fast inte som helgon utan som inspiration till den moderna jultomten – är St Nikolaus.

Om personen Nikolaus vet vi – ur ett historiskt perspektiv – inte särskilt mycket. Troligen var han ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet under början av 300-talet. Det mesta som berättas om honom är legender. Enligt legenderna ska han bl.a ha hjälp nödställda skepp på sjön enbart genom böner och han ska även ha återuppväckt tre pojkar som mördats av en girig värdshusvärd.

205px-russian_icon_instaplanet_saint_nicholas

Som helgon blev St Nikolaus bl.a. skyddshelgon för barn, sjömän och handlare och hans helgondag blev den 6 december. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och alltså helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.

St Nikolaus hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just sjöfart och handel. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sinterklaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.

När den moderna jultomten (Santa Claus) gjorde entré i USA under 1800-talet, tack vare främst Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas och Thomas Nasts teckningar (inspirerade av dikten), var det bara namnet kvar från helgonet St Nikolaus.

År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog mer inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar än av hur man trodde att helgonet St Nikolaus såg ut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-02)

Källor: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Vad är Larsmässa (Larsdagen) den 10 augusti?

Kort svar: Larsmässan är ett namn på Larsdagen 10 augusti. Enligt vissa skulle slåttern vara färdig senast denna dag och på andra ställen fick skörden inte börja före Larsmäss.

Före industrisamhällets genombrott var den absoluta majoriteten av svenskarna lantbrukare i någon form. Bondens år var regelbundet och beroendet av naturen stort. För att hålla reda på när man skulle så, slå, skörda och så vidare använda man ofta de olika märkesdagar som införts i och med kristnandet av Sverige under 1100-talet. Några av de kristna helgdagar som infördes var helgondagarna och de flesta av dem har haft betydelse som märkesdagar för skörd och vädertydor.

Under augusti månad hade bonden förmodligen den mest intensiva tiden under året – råg skulle skäras, lin skulle tröskas, havren skulle skördas, jord skulle plöjas och så vidare. Därför är det såklart inte konstigt att det i augusti finns flera dagar som fungerat som märkesdagar kopplade till jordbruket – däribland Lars (eller egentligen Laurentius) den 10 augusti.

Slåtter
Slåttern skulle vara färdig innan Larsmäss 10 augusti

Till Larsdagen finns det flera olika minnesregler kopplade. I de västra och sydliga landskapen skulle slåttern vara färdig (detta kan på andra platser också gälla Bartolomeusdagen den 24 augusti) och från Västergötland berättades det att lien inte längre bet efter Larsmäss. Från Dalarna finns talesättet:

Då gräset fått larsmässejacka så är det svårt att få av det

Tiden i slutet av juli och början av augusti kunde innebära slut på säden om det tidigare varit ett dåligt år. De förråd av mat som fanns började ofta tryta samtidigt som värmen och luftfuktighet i samband med rötmånaden ofta skämde den mat som fanns. Tiden kring Olsmässan (29 juli) var inte sällan synonymt med matbrist och hunger i de hushåll som levde på gränsen. Säden som fanns från tidigare års skörd började ofta tryta och många bönder ville, av traditionella skäl, inte börja årets skörd förrän Larsmäss. Att stå utan säd var ett fattigdomstecken och inget bönderna ville visa. Ebbe Schön skriver (s. 92)

På en del orter måste alla vänta till den 10 augusti, Larsmässan, innan skörden fick börja, även om säden stod gul och mogen. Så hårda var traditionens bud.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-10)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren

Vem är ”Anna med kanna”?

Kort svar: ”Anna med kannan” är en folklig benämning på Annadagen (9 december) då lutfisken skulle läggas i blöt och julölet skulle börja bryggas eller vara färdigbryggt (det finns olika traditioner om det).

I det gamla bondesamhället var dagarna och veckorna innan jul en lång förberedelsetid. Julens mat och dryck skulle göras i ordning och till olika dagar finns det knutet olika traditioner – t.ex. Annadagen 9 december.

Anna selbdritt westdeutsch 16Jh

Annadagen 9 december har sitt namn från jungfru Marias mamma Anna. Anna finns inte med i något av de kanoniska evangelierna, istället finns legender om henne i en bok som kallas Jakobs protoevangelium. Där står det bl.a.:

När dagarna hade gått, renade sig Anna och gav barnet bröstet. Och hon gav det namnet Maria.

I Sverige började man fira Annadagen den 9 december under medeltiden, i och med att kristendomen kom till Sverige. Likt flera andra dagar i december kom Annadagen att bli en dag som uppmärksammades för olika typer av julförberedelser – i första hand lutfisken och julölet. Så här skriver Swahn:

Än idag minns nog en del husmödrar den gamla regeln att det är på Annadagen som man skall lägga lutfisken i blöt /../ och för forna tiders husfäder var det nog väl så väsentligt att den 9 december var den dag då julölet borde vara färdigt för en första avsmakning

De flesta böcker om julen skriver, likt Swahn, att det första julölet skulle vara färdigt till Annadagen – därav uttrycket ”Anna den granna, som kommer med kanna”. Dock finns det de som menar att Annadagen var av annan betydelse för julölet – ex. Svensson:

Från olika landskap omtalas också, att vid Annadagen var det tid att brygga julölet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag