Vem har namnsdag 12 juni?

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Vem har namnsdag 22 juli?

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vad är Henriksdagen 19 januari?

Kort svar: Den 19 januari är biskop Henriks dag och ibland har det räknats som att halva vintern har varit då.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. I Linköpings och Åbo stift räknades biskop Henriks dag den 19 januari som helgdag. Så här beskrivs Henrik i Svenskt Biografiskt lexikon.

Enligt legenderna kommer H[enrik] från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. 

Att han dräps i Finland gör att hans dag har firats extra mycket just där, men då istället den 20 januari.

I flera folkliga traditioner var det på Henriksmäss som halva vintern skulle ha förlupit. Det finns även andra dagar som konkurrerar om att räknas som midvinterdagen, t.ex. Pauli omvändelse – 25 januari (numera ibland kallat halvsnödagen) och kyndelsmässodagen – 2 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2021-05-03.

Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den eriksak ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om sådden hade skett kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juni).

Många av de helgon- respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juni. 

Om man sådde runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juni. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken Markus har gett namn åt 25 april?

Kort svar: Den Markus som fått ge namn åt 25 april är evangelisten Markus.

Den kristna Bibeln består av fyra evangelier (Matteus, Markus, Lukas och Johannes). Det yngsta av de fyra är Markusevangeliet som ska ha nedtecknats runt år 70 e.Kr.

Enligt en äldre tradition är det evangelisten Markus som författat texten. Markus stod nära Jesus lärjunge Petrus och ska även ha följt med Paulus på några av dennes resor kring Medelhavet. Alla dessa historier är givetvis svåra att bekräfta, men Markus fick åtminstone sin helgondag den 25 april eftersom han ska ha dött martyrdöden år 68.

I Sverige var Markusdagen helgdag fram till reformationen och den helgdagsreduktion som gjorde 1571.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-13)

Källa:  MacRory, Joseph. ”St. Mark.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 9. New York: Robert Appleton Company, 1910. 13 Apr. 2021

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17

Vad är Klemensdagen (23 november)?

Kort svar: Klemens har fått sitt namn efter påven Clemens I och har räknats som första vinterdagen i vissa landskap och första dagen för svinslakt i andra.

Klemens har namnsdag 23 november. Namnet kommer av påven Clemens I – en av de tidigaste påvarna runt 100 e.Kr. Från olika landskap i södra Sverige finns det berättelser att vintern börjar på Klemensdagen.

Under medeltiden var Klemensdagen helgdag i vissa stift, dock inte generellt i hela landet. Dessutom har Klemens räknats som årets första vinterdag i södra Sverige. Och om dagen skriver Sigfrid Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

I Småland kunde man börja med svinslakten 23 november och den skulle vara klar till Tomasdagen (21 december).

Fotokälla: Västergötlands museum

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2020-11-23)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag är St Patricks day i Sverige 2021?

Kort svar: St Patricks day infaller alltid 17 mars oavsett år.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Historiskt har i Sverige flera helgondagar uppmärksammats t.ex. Olof 29 juliLars 10 augustiMartin 11 november och Lucia 13 december. Ett helgon som däremot inte firats i Sverige alls är Irlands skyddshelgon Patrick.

Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpgBild från Flickr.

Enligt traditionen dog Patrick 17 mars 461 och det är den dagen som därmed blivit hans helgondag, även om han formellt aldrig blev kanoniserad av påven. Det är alltså 17 mars som är St Patricks day.

Som festdag tog St Patricks day fart med den irländska emigrationen till USA under 1800-talet och dagen har traditionellt firats mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland. Till Sverige har St Patricks day firande inte kommit i någon större skala. Dock uppmärksammas dagen (och veckan) dels med en parad i Stockholm och dels på en på diverse pubar som t.ex. serverar irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

Vad är Gregoriusdagen 13 mars?

Kort svar: Gregoriusdagen infaller 13 mars (före 1882 den 12 mars) och räknas ibland som den första vårdagen.

Gregorius I (inte samma Gregorius som gav namn till den gregorianska kalendern dock) var påve blev påve 590 och dog den 12 mars 604. Gregorius I helgonförklades och fick sin helgondag på sin dödsdag 12 mars.

800px-Francisco_de_Zurbarán_040.jpg
Gregorius I

När Sverige blev kristet någon gång på 1100-talet kom en helt utvecklad kalender med olika helgdagar med på köpet. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedagMarie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar, däribland Gregorius 12 mars.

Dock var Gregorius inte någon helgondag man firade i allmänhet, till skillnad från t.ex. Birgitta (7/10) och Anna (9/12). Men till Gregoriusdagen fanns istället minnesregler för vädret kommande veckor. Så här skriver Nordisk museet:

Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.”

I vissa delar av Sverige räknades Gregorius som första vårdagen. År 1882 flyttades Gregorius från 12 mars till 13 mars,

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Gregoriusdagen” nordiskamuseet.se