Kategoriarkiv: helgondagar

Vad är ”fyrtio martyrer”?

av

Kort svar: Fyrtio martyrer var fram till 1901 det som stod i almanackan den 9 mars.

De ”fyrtio martyrerna” som har sin dag den 9 mars går tillbaka på en historia från 300-talet. Enligt legenden skull fyrtio soldater vid romerska härens tolfte legion ha lidit martyrdöden i Armenien omkring år 320. Där:

skulle de under svår vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än att förneka sin kristna tro. 

När kristendomen introducerades Sverige och därmed den kristna kalendern så fick 9 mars heta just ”40 martyrer”. Genom alla helgdagsreformer så fick dagen vara kvar, ända till 1901då istället Torbjörn fick sin namnsdag 9 mars.

Almanacka 1881

Enligt folktron så skulle vädret på ”Fyrtio martyrers dag” bestämma hur följande fyrtio dagars väder skulle bli. Liknande idéer finns knutna till andra helgondagar i februari. Enligt Nordisk Familjebok ”anses [det] bero på iakttagelsen, att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-09

Källa:

Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai – Glis / 1107-1108 (1923)

Vilken dag är sjusovardagen?

av

Kort svar: Sjusovardagen infaller alltid 27 juli, men är sedan 1901 inte en dag i svenska almanackor.

En sjusovare är en ”person som sover länge på morgonen”. Ordet kommer från en legend om sju kristna män som under en förföljelse blev inmurade i en grotta och där glömdes bort i två sekel. På 400-talet ska de ha kommit ut efter att ha sovit i över tvåhundra år.

Helgondagen för dessa sju män infaller den 27 juli och dagen var utmärkt i svenska almanackor som ”7 sofvare” fram till 1901. Dessutom fanns skrockfulla föreställningar om dagen som t.ex. att den som sov länge på sjusovardagen skulle sova i sju månader eller att om det regnade på dagen skulle det regna de kommande sju veckorna.

Att folk skulle sova bort dagen var liksom ihållande regn något som en bonde i skördetid, vilket det ju är i slutet av juli, inte ville se.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-07-27

Källor: ”sjusovare” Saob (läst 2022-07-27)

”Sjusovardagen” Nordiska museet (läst 2022-07-27)

Vilka helgondagar har firats i Sverige?

av

Kort svar: En handfull helgondagar har varit helgdagar i hela Sverige, bland annat Olof 29 juli och Larsdagen 10 augusti.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Vissa länder firar vissa helgon mer än andra, ex. helgonet Patrick på Irland eller George i England. Under den katolska medeltiden var en handfull helgondagar också helgdagar i Sverige.

 Ytterligare dagar finns som helgdagar i minst tre stift:

De flesta av dessa helgondagar avskaffades som helgdagar i samband med reformationen 1571.

Vallentunakalendariet
Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vem har namnsdag 12 juni?

av

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Vem har namnsdag 22 juli?

av

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vad är Henriksdagen 19 januari?

av

Kort svar: Den 19 januari är biskop Henriks dag och ibland har det räknats som att halva vintern har varit då.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. I Linköpings och Åbo stift räknades biskop Henriks dag den 19 januari som helgdag. Så här beskrivs Henrik i Svenskt Biografiskt lexikon.

Enligt legenderna kommer H[enrik] från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. 

Att han dräps i Finland gör att hans dag har firats extra mycket just där, men då istället den 20 januari.

I flera folkliga traditioner var det på Henriksmäss som halva vintern skulle ha förlupit. Det finns även andra dagar som konkurrerar om att räknas som midvinterdagen, t.ex. Pauli omvändelse – 25 januari (numera ibland kallat halvsnödagen) och kyndelsmässodagen – 2 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2021-05-03.

Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

av

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den erikska ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

av

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om säden hade gått i ax kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli).

Många av de helgon– respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juli. 

Tanken var att om höstrågen gick i ax runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken Markus har gett namn åt 25 april?

av

Kort svar: Den Markus som fått ge namn åt 25 april är evangelisten Markus.

Den kristna Bibeln består av fyra evangelier (Matteus, Markus, Lukas och Johannes). Det äldsta lav de fyra är brukar man räkna Markusevangeliet som. Det ska ha nedtecknats runt år 70 e.Kr.

Enligt en äldre tradition är det evangelisten Markus som författat texten. Markus stod nära Jesus lärjunge Petrus och ska även ha följt med Paulus på några av dennes resor kring Medelhavet. Alla dessa historier är givetvis svåra att bekräfta, men Markus fick åtminstone sin helgondag den 25 april eftersom han ska ha dött martyrdöden år 68.

I Sverige var Markusdagen helgdag fram till reformationen och den helgdagsreduktion som gjorde 1571.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-13)

Källa:  MacRory, Joseph. ”St. Mark.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 9. New York: Robert Appleton Company, 1910. 13 Apr. 2021

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

av

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

”St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

”Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17