Etikettarkiv: helgon

Vilka helgondagar har firats i Sverige?

av

Kort svar: En handfull helgondagar har varit helgdagar i hela Sverige, bland annat Olof 29 juli och Larsdagen 10 augusti.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Vissa länder firar vissa helgon mer än andra, ex. helgonet Patrick på Irland eller George i England. Under den katolska medeltiden var en handfull helgondagar också helgdagar i Sverige.

 Ytterligare dagar finns som helgdagar i minst tre stift:

De flesta av dessa helgondagar avskaffades som helgdagar i samband med reformationen 1571.

Vallentunakalendariet
Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

av

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den erikska ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Vilken dag är St Patricks day i Sverige 2023?

av

Kort svar: St Patricks day infaller alltid 17 mars oavsett år.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Historiskt har i Sverige flera helgondagar uppmärksammats t.ex. Olof 29 juli, Lars 10 augusti, Martin 11 november och Lucia 13 december. Ett helgon som däremot inte firats i Sverige alls är Irlands skyddshelgon Patrick.

Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpgBild från Flickr.

Enligt traditionen dog Patrick 17 mars 461 och det är den dagen som därmed blivit hans helgondag, även om han formellt aldrig blev kanoniserad av påven. Det är alltså 17 mars som är St Patricks day.

Som festdag tog St Patricks day fart med den irländska emigrationen till USA under 1800-talet och dagen har traditionellt firats mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland. Till Sverige har St Patricks day firande inte kommit i någon större skala. Dock uppmärksammas dagen (och veckan) dels med en parad i Stockholm och dels på en på diverse pubar som t.ex. serverar irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

Vilket helgon firas den 6 december?

av

Kort svar: Den 6 december har St Nikolaus sin helgondag.

Ett helgon är en person som under sitt liv, enligt kyrkan, haft en särskild relation till Gud och sedan efter sin död kanoniserats – alltså blivit helgon. Många av de märkesdagar som finns i den svenska almanackan är från början helgondagar – ex. Olsmässan (29 juni), Larsmäss (10 augusti) och Brittadagen (7 oktober). Ett helgon som fått stor betydelse – fast inte som helgon utan som inspiration till den moderna jultomten – är St Nikolaus.

Om personen Nikolaus vet vi – ur ett historiskt perspektiv – inte särskilt mycket. Troligen var han ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet under början av 300-talet. Det mesta som berättas om honom är legender. Enligt legenderna ska han bl.a ha hjälp nödställda skepp på sjön enbart genom böner och han ska även ha återuppväckt tre pojkar som mördats av en girig värdshusvärd.

205px-russian_icon_instaplanet_saint_nicholas

Som helgon blev St Nikolaus bl.a. skyddshelgon för barn, sjömän och handlare och hans helgondag blev den 6 december. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och alltså helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.

St Nikolaus hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just sjöfart och handel. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sinterklaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.

När den moderna jultomten (Santa Claus) gjorde entré i USA under 1800-talet, tack vare främst Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas och Thomas Nasts teckningar (inspirerade av dikten), var det bara namnet kvar från helgonet St Nikolaus.

År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog mer inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar än av hur man trodde att helgonet St Nikolaus såg ut.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-02)

Källor: Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag