Kort svar: Från och med 1755 har Johanna sin namnsdag 21 juli i den svenska almanackan.
Namnsdagarna i kristna kalendrar har sitt ursprung i helgondagarna som firades i Sverige fram till reformationen. Flera av helgondagarna från medeltiden finns fortfarande kvar i den svenska kalendern, medan andra namn tillkommit.
Ett namn som inte går tillbaka på ett helgon är ”Johanna”. Hon har namnsdag 21 juli, alltså mitt i fruntimmersveckan. Johanna lades till som namnsdag den 21 juni år 1755. Innan dess var 21 juli vigd åt helgonet Praxedis, som var en kvinna som under det andra århundradet tog hand om kristna martyers kroppar.
Svensk kalender 1877
Namnet Johanna har en lång historia i Sverige, där det har funnits i bruk ända sedan 1300-talet. Under 1800-talet var namnet särskilt populärt i bondesamhället. Intressant nog hade det en ny våg av popularitet under 1980- och 1990-talet och blev då det fjärde vanligaste namnet bland nyfödda flickor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-21
Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.
Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.
Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.
Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Sara har namnsdag 19 juli, i början av fruntimmersveckan.
Den 19 till 24 juli är det en rad kvinnor som har namnsdagar efter varandra – Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Därför kallas den veckan för fruntimmersveckan och det finns idéer om att det skulle regna särskilt mycket under just den veckan.
Fruntimmersveckan startar 19 juli med Sara (även om det ibland blir Fredrik som får starta den). Sara har funnits med som namnsdag sedan 1698.
På samma sätt som det till de andra dagarna i fruntimmersveckan finns väderrelaterad folktro som berättas det om Sara-dagen att:
Väter fru Sara i nötterna, så blir det inga kärnor i dem.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05
Källor:
SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Ordet ”fruntimmersveckan” finns belagt i tidningstext sedan 1840-talet och det var först 1827 som alla de sex namn som idag ingår hamnade efter varandra 19-24 juli.
Det yngsta av de sex namnen i fruntimmersveckan är ”Emma” som 1827 eftersom det dåvarande kronprinsparet ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.
Sedan dess införande har veckan kommit att förknippas med dåligt väder – ”med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man”, enligt Schön.
Enligt Saob är begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan 1870, men i tidningstext finns det exempel från 1840-talet, t.ex. Aftonbladet 1842 där man skriver att veckan:
annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut
Begreppet förekommer sedan frekvent under både 1850- och 1860-talet i olika tidningar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20
Kort svar: Fruntimmersveckan börjar antingen med Fredrik (18 juli) eller med Sara (19 juli). Om man räknar med det senare så avslutas veckan med Jakob 25 juli.
Flera källor (ex. Schön, Liman och Saol) uppger att fruntimmersveckan löper från 18 till 24 juli och därmed börjar med Fredrik, medan andra (ex. Svensson och Saob) istället inkluderar Jakobsdagen 25 juli i veckan. Så här skriver Svensson:
På sina håll har fruntimmersveckans regnande ansetts utsträcka sig även till denna dag. Jakob skakar med sleven är sålunda ett från Dalarna upptecknat uttryck som framhålla dagens opålitlighet ifråga om regnskurar.
I skrift finns begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan åtminstone 1840-talet. Troligt är att de introducerades någon gång under 1800-talet. När det används första gången i Dagens Nyheter så står det på den 19 juli 1872 ”med denna daga börjar den s.k. fruntimmersveckan”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-07-15)
Källor:
Liman, Ingemar (1975) Årets ABC. En bok om våra festtraditioner. Forum
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Stockholm:Rabén&Sjögren
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Emma har namnsdag 23 juli eftersom dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.
I äldre almanackor stod namnet Apollinaris på den 23 juli. Appolinaris var (enligt legenden) biskop i Ravenna i Italien under det första århundradet. Redan i en av de äldsta bevarade svenska almanackorna – Vallentunakalenderiet – är Apollinaris namn med. Och så var det fram till 1827.
Bakgrunden till att Emma istället infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustaf, men namnet Emma är kvar i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-21)
Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok
Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.
Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.
Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.
19 juli – Sara
Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.
20 juli – Margareta
Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.
21 juli – Johanna
Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer.
22 juli – Magdalena
Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.
23 juli – Emma
Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.
24 juli – Kristina
Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.
25 juli – Jakob
Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)
Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok
Kort svar: Fruntimmersveckan är de sex (eller sju) dagar som är mellan 19 juli och 24 (eller 25) juli.
Vad gäller dagar som är kopplade till väderfenomen torde nog fruntimmersveckan och dess koppling till regn vara några av de mest välkända, kanske i konkurrens med ”Anders braskar, julen slaskar”.
Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.
Högtider och traditioner 